Tack för ett engagerat inlägg, Einar. Jag delar din kärlek till stadshuset – dess karaktär och läge vid ån är unikt, och få frågor engagerar ängelholmare så mycket. Men det är inte husets utseende som är problemet. Det är väldokumenterade brister i den tekniska konstruktionen, arbetsmiljön och en utformning som inte längre möter dagens behov.
Att huset förfallit av passivitet stämmer inte. Löpande underhåll har skett och sker – bland annat renovering av ventilationskanaler, ytskikt och fönstervalv. Men löpande underhåll löser inte de grundläggande problemen i en byggnad från 1974.
Du efterlyser siffror. De finns, och har redovisats genom hela processen – bland annat i HD:s artikel hösten 2024. En utredning från 2018 visade att renovering och tillbyggnad skulle kosta 250 mnkr, uppräknat till dagens penningvärde cirka 335 mnkr. Det nya stadshuset beräknas kosta 350 mnkr. Det är i paritet med varandra – men bara det ena alternativet löser arbetsmiljön och möjliggör för fler medarbetare att samlas under ett tak.
Ängelholm har flera gånger genom historien omprövat var och hur kommunen ska husera sin förvaltning – från flytten från rådhuset på Stortorget vid 1800-talets slut till 1960- och 70-talens debatt om flytt från Hjortska fastigheten och byggnation av det nuvarande stadshuset. Varje tid gör sin avvägning.
Vad gäller den befintliga byggnadens framtid delar jag din omsorg: oavsett vad huset används till framöver är det avgörande att dess karaktär vid ån värnas och inte förvanskas eller skyms.
Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande