Aftonbladet debatt (5/11)

Ambassadör Tomas Bertelman har under ett knappt års tid haft regeringens uppdrag att utreda Sveriges internationella försvarssamarbeten. Rapporten har nu presenterats med slutsatsen att det bör göras en saklig och intressebaserad prövning av vad ett Natomedlemskap skulle innebära för svensk del.

Mycket har hänt i svensk försvars- och säkerhetspolitik de senaste tjugo åren. Redan 1992 slogs fast att neutraliteten inte längre var ett mål i sig, utan ett möjligt handlingsalternativ i händelse av krig. I utrikesdeklarationen tio år senare, under socialdemokratiskt regeringsinnehav, ströks neutraliteten helt. Sedermera har vi i bred politisk enighet utfärdat en solidaritetsförklaring med innebörden att Sverige inte kommer att förbli passivt ifall en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller nordiskt land.

Som en naturligt följd av Sveriges omorientering har samarbetet med Nato vuxit. Sverige är idag ett mycket aktivt och uppskattat partnerland. Tillsammans med Nato – och med FN-mandat i ryggen – har Sverige gjort betydelsefulla insatser i till exempel Afghanistan och Libyen. På samma gång har det varit till fördel för Sverige. Internationellt samarbete är en hörnsten för att kunna utbilda, träna och öva militära förmågor av hög kvalitet.

Samtidigt är det uppenbart att det skett ett skifte i vår säkerhetspolitiska miljö. Ryssland genomför en ambitiös och snabb modernisering av sina väpnade styrkor. Tröskeln för att använda militärt våld har sänkts i och med att reguljära förband har sänts till Ukraina. I vårt eget närområde ser vi en ökad militär övningsverksamhet och vad Försvarsmakten beskriver som ett mer aggressivt beteende från ryska flygstridskrafter. Vissa beskriver detta som ett förändrat omvärldsläge. En realistisk bild är snarare att vi har ett nytt normalläge.

Det är med denna utgångspunkt frågan om Sveriges framtida säkerhetspolitik bör diskuteras. Nato utgör grunden för den europeiska säkerhetsstrukturen. Bara genom ett fullvärdigt medlemskap kan Sverige få det som våra grannländer Norge och Danmark redan åtnjuter: säkerhetsgarantier. Så länge vi väljer att stå utanför samarbetet, kan vi inte räkna med att få hjälp utifrån ifall det skulle krävas.

Moderaternas uppfattning är att ett medlemskap i Nato vore ett naturligt steg för Sverige att ta. En svensk medlemsansökan bör ske i nära dialog och helst tillsammans med Finland. Det ska noteras att den finske statsministern Alexander Stubb nyligen uttalade att Finland håller dörren öppen för ett framtida finskt Natomedlemskap.

Mot bakgrund av säkerhetsläget i vårt närområde, är det viktigt att ta frågan på större allvar. I klartext innebär det att vi behöver inleda en konkret diskussion om Nato. Ett första steg vore att göra en samlad prövning av vad ett medlemskap skulle innebära. Det kan ske på olika sätt, till exempel genom en offentlig utredning eller en särskild kommission. Med respekt för vårt nära samarbete med Finland, vore en gemensam analys att föredra. Utifrån ett sådant arbete kan sedan den politiska diskussionen ta vid med större klarhet än idag. Moderaternas besked är därför att Sverige bör ta initiativ till en sådan analys.

Sverige har en lång tradition av att söka samförstånd över partigränserna i frågor som rör vår säkerhetspolitiska hållning. Vi förutsätter att regeringen hedrar den principen och inte väljer att omedelbart föra undan frågan från den politiska dagordningen. I en oroligare omvärld har Sverige mycket att vinna på att öka det internationella samarbetet. Ensam är inte längre stark.

Hans Wallmark
Försvarspolitisk talesperson (M)

Johan Forssell
Ledamot av försvarsutskottet (M)

Behov av seriös försvarspolitik! (HD/NST 28/10)

Feministiskt Initiativ finns inte i riksdagen men väl i europaparlamentet sittande i den socialdemokratiska partigruppen. FI har med anledning av de senaste dagarnas händelser i svenska vatten valt att precisera sin politik inom försvarsområdet. Eller rättare sagt, varför Sverige inte ska ha ett militärt försvar.

Utöver tesen att all världens elände – också på försvarsområdet – är orsakat av män, är budskapet att några militära faror inte längre existerar. Tydligen har FI inte nåtts av informationen om att vi har en pågående militär konflikt i Europa med ryska förband inne på ukrainskt territorium. Som Försvarsmakten flera gånger rapporterat, ser vi en ökad rysk övningsverksamhet runt Östersjön. Det påverkar även Sverige.

Att vara oinformerad om världen omkring är inte förbjudet, även om det naturligtvis är en fördel att känna till sin omgivning ifall man vill påverka den. Men när personer som Gudrun Schyman påstår att Ryssland gör ”närmanden” i tecken på ”nyfikenhet”, fastnar skrattet i halsen.

Precis den typen av naiviteter önskar president Putin få som reaktion. Just därför är det viktigt att Sverige tillsammans med omvärlden så tydligt markerar när stater blir påtvingade andras vilja med hot om våld.

Det är lätt att avfärda Feministiskt Initiativs syn på omvärlden. Men vi ska samtidigt komma ihåg att partiet var ytterst nära att hamna i Sveriges riksdag. Miljöpartiets Gustav Fridolin uppgav innan valet att han ”samarbetar väldigt gärna med Feministiskt Initiativ.”

Vi välkomnar att även FI vill delta i den försvarspolitiska debatten. Låt den fortsätta att vara frisk. Men vi ska också komma ihåg att våra kvinnor och män i uniform gör ett mycket viktigt arbete, inte minst i Stockholms skärgård.

Något de förtjänar samhällets uppskattning för. Inte att bli förlöjligade av Feministiskt Initiativ.

Hans Wallmark
Riksdagsledamot, Försvarspolitisk talesperson (M)

Johan Forssell
Riksdagsledamot, Försvarsutskottet (M)

Nordens arena (GP 27/10)

Hans WallmarkNordiska rådet är inget nordiskt parlament! Har aldrig varit och kommer aldrig att bli. Det är däremot ett politiskt organ skapat genom en överenskommelse, Helsingforsavtalet, fem länder emellan. Rådet saknar de överstatliga verktyg som vi känner från exempelvis EU. Däremot finns en viktig roll i att stimulera de fem nordiska parlamenten och tre självstyrande områdena att finna sektorer för fördjupat samarbete och utbyte.

Rätt hanterat och rätt moderniserat går det att bli en Nordens arena!

Näringslivet har de senaste 20-30 åren utnyttjat den nordiska marknadens potential. Det har bland annat skett genom att företag gått samman, exempelvis inom telekom- och banksektorn. Den nordiska nyttan har talat för sig själv och drivit på utvecklingen. Härmed visas på vägen framåt.

Det mellanstatliga parlamentarikersamarbetet i Nordiska rådet kan ge rekommendationer och ställa frågor till såväl Nordiska ministerrådet som till de nordiska regeringarna. Men det är inte här som styrkan ligger. Det är inte i pappersproduktionen kvalitet och inflytande kan mätas. Det behövs färre rekommendationer och dokument och fler former av möten.

Nordiska rådet kan göra sig själv till en nordisk mötesplats. Vi kan göra skillnad genom att ta oss an rollen som mässanordnare och möjliggörare. På det sättet kan skapas förutsättningar för tydliga nordiska avtryck. Goda argument, fakta och nya idéer påverkar. Men vi ska inte lura oss själva att det är vi som fattar besluten. I stället ska vi hitta de rätta formerna som skapar olika typer av berikande samtal.

Därför bör vi arrangera fler ad hoc-möten. Det kan vara mötesplatser där politiker kommer samman med exempelvis forskare, specialister, företrädare för arbetsgivare och fack, människor från det civila samhället och samfund. Tillsammans kan vi speja mot horisonten. Hur utveckla en infrastruktur för hela Norden? Hur kan den gemensamma arbetsmarknaden fördjupas? Hur kan regler fortsätta att förenklas? Hur kan universitet och högskolor komma varandra närmare? Och hur hanteras gemensamma utmaningar inom försvars-, säkerhets- och utrikespolitiken i vårt närområde med ett Ryssland som så flagrant struntar i överenskommelser och folkrätt?

Vissa steg har redan tagits. Redan 2013 initierade ett välbesökt försvarspolitiskt rundabordssamtal med deltagande av såväl ministrar som försvarsexperter som då hölls i Helsingfors. Årets uppföljning skedde i Oslo. Med start 28 oktober inleds i Stockholm Nordiska rådets 66:e session. Utöver de 87 valda ledamöterna kommer samtliga regeringschefer att delta i ett nordiskt toppmöte som dagen därpå följs av försvars- och utrikesministrarnas redogörelse. Det finns anledning att tro att debatter och dialog kommer att präglas av ett allt skarpare läge i vårt närområde.

Med rörligare former kan Nordiska rådet bli bättre på att fånga upp det civila samhället och nyckelaktörer. Istället för dagordningar fastställda lång tid i förväg går det att hantera aktuella utmaningar alldeles oavsett om det handlar om exempelvis gemensamma åtgärder för att förhindra globala ebola-utbrott eller incidentkränkningar i luften eller på vattnet i Östersjöområdet.

Nordiska rådet kan vara en stark opinionsbildare och en tydlig röst genom att skapa arenor för samtal, ett slags Nordens torg.

Hans Wallmark, President Nordiska rådet
Riksdagsledamot (M)

En politik som hotar jobben (HD/NST 22/10)

Alliansen lämnar över ett Sverige som är på rätt väg. Sysselsättningen har ökat med 340 000 personer sedan 2006, fler kvinnor och fler utrikes födda är i arbete jämfört med 2006 och sysselsättningsgraden är högst i hela EU. Vi ser en bred uppgång på arbetsmarknaden, mycket tack vare de reformer som redan genomförts. Denna jobbtillväxt kan inte tas för given utan behöver vårdas. Den nya regeringen väljer istället att montera ner Sveriges vår jobbtillväxt.

Sveriges starka position kommer inte av sig själv. Den är resultatet av en ansvarsfull ekonomisk politik och en aktiv reformpolitik. Effekterna av vår sammanvägda politik är en jobbtillväxt som varit högre under de senaste två mandatperiodernas tuffa ekonomiska läge jämfört med när Socialdemokraterna styrde Sverige i högkonjunktur.

Hade Sveriges statsskuld utvecklats på samma sätt som skett i jämförbara EU-länder skulle det motsvara 100 000 kronor i ökad skuldsättning per svensk. I stället är Sverige det enda land i EU där skulden har minskat sedan 2006. I det här omvärldsläget går det inte att kompromissa med ordning och reda i ekonomin. Alliansen har därför presenterat hur Sverige, med vår politik, kan bygga upp starka skyddsvallar och nå en procents överskott i offentliga finanser till 2018.

Finansminister Magdalena Andersson (S) har istället gett beskedet att regeringen planerar att överge överskottsmålet. Ett beslut som innebär avsteg från den brett förankrade svenska traditionen av att spara i ladorna under goda tider för att i oroliga tider ha något att använda för att stötta jobb och välfärd. Eftergifterna för att inte stå upp för överskottsmålet utan försvaga detsamma riskerar istället att urholka motståndskraften i svensk ekonomi.

Historiskt vet vi att när regeringar förlorar greppet om ekonomin slår det som hårdast mot dem som behöver samhällets stöd som mest. Vi såg det senast under 90-talskrisen när kraftiga nedskärningar drabbade sjukvården, skolan och vården och det tog exempelvis över 20 år för kvinnors sysselsättning att återhämta sig.

Inom några veckor presenteras den nya regeringens första budgetproposition. Den borde innehålla reformer som hjälper Sverige att resa sig efter krisen men redan nu märks en inriktning där 85 procent av den nya regeringens föreslagna skattehöjningar riktas mot jobb och arbetsinkomster.

Särskilt oroande är att den nya regeringen dessutom vill genomföra reformer som inte bara hotar jobben utan även riskerar att bygga ett omfattande kostnadstryck när människor åter kan komma att lotsas iväg i utanförskap. Alliansregeringen har ägnat de senaste åtta åren åt att bryta det utanförskap som byggdes upp sedan Socialdemokraterna senast styrde Sverige. Den nya regeringen har istället meddelat att de avser att genomföra återställare i sjukförsäkringssystemet. Med ökande kostnader för ett stigande utanförskap trängs resurser undan som annars kunnat gå till investeringar i exempelvis mer kunskap i skolan och ökad kvalitet och tillgänglighet i välfärden.

Sverige har fått en ny regering och valrörelsen är över. Det är nu hög tid för den nya regeringen att släppa valrörelseretoriken och istället anpassa sin politik efter de utmaningar Sverige möter.

Anna Kinberg Batra (M)
Gruppledare och ekonomiskpolitisk talesperson Nya Moderaterna

Hans Wallmark (M)
Riksdagsledamot Norra och Östra Skåne

Nu bildar vi Treklövern Ängelholm

Treklövern ledarePRESSMEDDELANDE 3 oktober 2014

Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna bildar i dag en Treklöver för Ängelholm. Syftet med samarbetet är att tillsammans bedriva en aktiv och tydlig oppositionspolitik mot det styre som kommer att bilda majoritet i Ängelholms kommunfullmäktige mandatperioden 2014-2018.

Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna delar en borgerlig värdegrund och en gemensam bild av hur Ängelholms kommun ska utvecklas, både som plats att leva på och som organisation, nu och i framtiden. För att få så stort inflytande som möjligt i det osäkra parlamentariska läge som råder efter valet 2014 bildar partierna därför nu en Treklöver. M, C och KD kommer gemensamt att bedriva en aktiv, tydlig och borgerlig oppositionspolitik. Detta i stark kontrast mot det löst sammanhängande vänsterblock som bildats av Socialdemokraterna, Engelholmspartiet, Miljöpartiet och Folkpartiet.

– Ängelholm behöver stabilitet och ansvarstagande i en tid då läget i fullmäktige är allt annat än tydligt. Vi är övertygade om att vi får större genomslag för våra idéer och förslag när vi samarbetar. Vår samverkan bygger på att vi är tre partier som företräder en liknande politik och som har en gemensam vision för Ängelholms kommun, säger Robin Holmberg (M).

Förutom att samarbeta kring politiken och lägga gemensamma förslag till budget kommer samarbetet även att innehålla fler delar. Exempelvis kommer M, C och KD genomföra gemensamma kampanjaktiviteter och gruppmöten under mandatperioden. Utöver detta kommer alla tre partier vara representerade i den nya kommunstyrelsen, samt i de beredningar och nämnder som ska utses.

– För oss är det viktigt att samtliga partier vinner på samarbetet och därigenom får representation i kommunens olika styrande församlingar. Vi kommer att vara en opposition att räkna med som har siktet inställt på att åter få väljarnas förtroende att leda Ängelholms kommun efter valet 2018, säger Liss Böcker Sellgren (C).

Treklövern har tillsammans 19 mandat i Ängelholms nya kommunfullmäktige. Det innebär att partierna tillsammans är den största minoriteten (S har 16 mandat) då övriga partier deklarerat att deras samarbete enbart ska gälla vid fördelning av uppdrag. I förlängningen innebär det att Treklövern har stora möjligheter att påverka vilken politik som ska styra Ängelholm de kommande åren.

– Vi företräder tre partier som tycker lika i många frågor men med olika hjärtefrågor. Vi vill gemensam göra Ängelholms kommun till en än bättre plats att bo och leva på, med hållbar utveckling för hela kommunen. I opposition får vi nu chansen att jobba med vår politik och möta medborgarna tillsammans för att vinna deras förtroende inför valet om fyra år, säger Lennart Engström (KD).

Mer information
Robin Holmberg (M)
Liss Böcker Sellgren (C)
Lennart Engström (KD)

Wallmark ny talesperson i försvarsutskottet

Hans WallmarkNya Moderaternas riksdagsgrupp har utsett Hans Wallmark till talesperson och gruppledare för Nya Moderaterna i försvarsutskottet.

– Försvars- och säkerhetspolitik är ett av en regerings viktigaste områden, säger Hans Wallmark. Här har tidigare funnits betydande skillnader mellan de rödgröna partierna. Vår politik ska vara konstruktiv i sak för det är en alltmer osäker värld vi befinner oss i.

Hans Wallmark bor i Ängelholm, är 49 år och har suttit i riksdagen sedan 2006. Hans Wallmark har tidigare varit verksam som politisk skribent och redaktör, bland annat på Nordvästra Skånes Tidningar. Under förra mandatperioden var han ledamot av försvarsutskottet och försvarsberedningen samt under en tid ordförande i utrikesutskottet.

Vi lovar inte mer än vad vi har råd med (NST 13/9)

Så bekände då äntligen Socialdemokraterna i Ängelholm färg. Den visade sig vara illröd.

I veckor har vi efterlyst vad (S) vill med Ängelholms kommun. Nu verkar vi ha fått ett svar – lite mer till allt och alla. Notan skickar de till ängelholmarna. För utan trovärdig finansiering av hundramiljonersförslag, nya arenor till alla idrotter och annat kan vi inte komma till någon annan slutsats än att Socialdemokraterna vill höja skatten. En skattechock väntar med största sannolikhet Ängelholm, Skåne och Sverige om (S) får chans att bestämma efter helgens val.

Nya Moderaterna tycker att människor ska få behålla mer av det de tjänar och på så sätt själva styra över hur de vill använda sina pengar. En av våra allra viktigaste valfrågor är därför ordning och reda i ekonomin. När vi tar ansvar och inte lovar mer än vad Ängelholms kommun har råd med kan vi hålla hög nivå i välfärden samtidigt som vi har råd att satsa på skolor och äldreboenden i framtiden.

Respekten för skattebetalarnas pengar och att dessa används på ett klokt och effektivt sätt är centralt för Moderaterna. Genom våra förslag och vårt förhållningssätt till medborgarnas pengar skapar vi en stark ekonomi där vi har råd med satsningar utan att höja skatten. Det handlar bland annat om att fortsätta utveckla och effektivisera kommunens verksamheter samt verka för ekonomisk långsiktighet.

Politik handlar om att våga prioritera och om att ta ansvar för våra gemensamma resurser. De pengar vi fått förtroende att förvalta är inte kommunens – de tillhör Ängelholms skattebetalare!

Robin Holmberg (M)
kommunstyrelsens ordförande

SSU-ordförande far med osanning (NST 11/9)

Svar till Filip Hansson (SSU) och ”Slösa inte bort pengarna” (4/9)

Socialdemokratiska ungdomsförbundets ordförande Filip Hansson (S) svartmålar Ängelholm och den politik Alliansen fört den senaste mandatperioden på ett direkt felaktigt och oärligt sätt. Låt oss bemöta de osanningar som en av (S) fullmäktigekandidater för fram:

• Bygget av nya Nyhemsskolan beror inte på besparingar eller dåligt underhåll, utan på byggfusk på 1970-talet. Samtliga partier utom MP röstade för att renovera skolan. När det stod klart att skicket trots allt var för dåligt beslutade vi att göra det mest ansvarsfulla – att riva den gamla skolan och bygga en ny.
• Parkskolan finns kvar och Moderaterna har inte för avsikt att riva den. Vi vill utveckla hela kvarteret inklusive stadsparken. Men det kräver ett helhetsgrepp och att många aktörer samarbetar. Därför vill vi inte stressa fram ett beslut.
• Solhaga finns kvar. Ett boende som många anser vara ett av kommunens bästa. Arbetsmiljöverket har bekräftat att där inte finns några fel på fastigheten. Att Socialdemokraterna tillsammans med facket försökte tvinga fram en stängning trots detta kan vi inte tolka på annat sätt än att man ansåg att det behövdes en ”skandal” i valrörelsen. Det är beklagligt att Socialdemokraterna är beredda att offra våra gamlas trygghet i sin jakt på ordförandeposter.
• Alliansen har inte lovat att inte avyttra delar av vårt fastighetsbestånd. Tvärtom ser vi det som något positivt. Vi anser att vi bör avyttra i takt med att vi bygger nytt. Det gör vi för att få ekonomiska möjligheter att bygga än fler hyresrätter, utan att riskera skattebetalarnas pengar.
• Hansson (S) skriver ”nu vill de höja skatten igen […]”. Det är direkt felaktigt. Vi vill ha kvar skatten på dagens nivå.
• Beslutet om flygplatsen var en väl planerad och genomförd affär. Staten ägde flygplatsen och sålde den via kommunerna i Skåne Nordväst till ett privat konsortium. Vi ville inte att flygplatsen skulle läggas ner. Inte heller ville vi riskera att Ängelholms skattebetalare skulle få betala för en flygplats, som många andra kommuner som tagit över flygplatser fått göra.

Vi debatterar gärna vår politik. Men att komma med direkta osanningar bidrar inte till en saklig diskussion. Filip Hansson (S) försöker göra en poäng av att han företräder ”ordning och reda”. Men om det är politiker som tar ansvar och inte slösar med skattepengar ängelholmarna vill ha, då är det Moderaterna man ska rösta på den 14 september.

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande
Elisabeth Sandberg Kullenberg (M)
Daniel Jönsson (M)
Christina Hanstål (M)

Bra kustbevakning för Öresund (HD/NST debatt 9/9)

Regeringen tillför sammanlagt 143 miljoner till Kustbevakningen kommande två år för att säkra förmåga till bland annat miljöräddning och sjöövervakning. När trafiken längs våra kuster ständigt ökar är det viktigt att vi upprätthåller god beredskap för sjöräddning och miljöräddning till sjöss.

Öresund och hamnarna på Västkusten är en livsnerv för Sverige och trafikflödena ökar stadigt. Därmed ökar också risken för olyckor och utsläpp.

Alliansregeringen har drivit igenom en uppgradering av Kustbevakningens fartygsflotta med nya kombinationsfartyg och nya mindre patrullfartyg. En utgångspunkt för regeringen är att samhällets samlade resurser ska användas så effektivt som möjligt, så även till sjöss.

Därför har alliansen agerat för att förbättra samverkan mellan våra sjögående myndigheter. I juni i år gav regeringen två uppdrag för ökad samverkan inom det marina området. Bland annat ska Försvarsmakten och Kustbevakningen öka sin samverkan avseende övervakning av sjöterritoriet och sjörörlig logistik. Kustbevakningens höga närvaro till sjöss och i luften skulle kunna förbättra möjligheten att identifiera och dokumentera kränkningar.

Försvarsmakten, Kustbevakningen och Sjöfartsverket fick också i uppdrag att gemensamt utreda hur samverkan mellan myndigheterna kan utvecklas inom rederi- och varvsverksamhet samt isbrytning i svenska farvatten. De fyra myndigheterna Försvarsmakten, Kustbevakningen, Sjöfartsverket och Trafikverket har sedan tidigare fått i uppdrag att utveckla samarbetet på infrastrukturområdet.

Kustbevakningen har sedan tidigare aviserat förväntade underskott i sin budget. Moderaterna har arbetat för att hitta en lösning och nyligen presenterade regeringen förstärkningar av Kustbevakningens anslag på sammanlagt 143 miljoner de kommande två åren. Pengarna kommer att täcka det aviserade underskottet och tryggar därmed personal och verksamhet.

Regeringen har också aviserat satsningar på Försvarsmakten och marinen med bland annat modernisering av korvetter, ubåtar och mer pengar för att öka närvaron längs våra kuster. Sverige har i Kustbevakningen och Försvarsmakten kvalificerade resurser, med professionell personal och avancerade plattformar. Genom att myndigheter samverkar kan vi nå en högre effekt och få en större samlad nytta av våra marina förmågor. Därmed förbättras säkerheten på våra hav och sjöar.

Karin Enström (M)
försvarsminister

Hans Wallmark (M)
riksdagsledamot, Ängelholm
ledamot av försvarsutskottet

Bevara Bromma (Kvällsposten debatt)

Alliansens mål är 350 000 nya jobb fram till 2020. Det innebär att över 5 miljoner människor ska ha ett arbete att gå till. Med Sverigebygget tar Alliansen nästa steg för att utveckla Sverige. Genom höghastighetsjärnväg, kollektivtrafik och 100 000 nya bostäder binder vi samman landet och skapar förutsättningar för fler jobb och ökad konkurrenskraft. Flyget spelar här en viktig roll för hela Sveriges utveckling.

Samtidigt som flygets och Bromma flygplats betydelse blir allt mer uppenbar gör Socialdemokraterna vad de kan för att sopa frågan under mattan. Miljöpartiets och Vänsterpartiets fientliga inställning till flyget är välkänd, men även starka krafter inom S driver en sådan linje.

Strax innan valet 2006 införde den socialdemokratiska regeringen en flygskatt som fick konsekvensen att bolag lade ned flera viktiga flyglinjer. Denna skadliga skatt togs bort av alliansregeringen och bolagen återvände. Men motståndet till flyg stannar inte där.

Den socialdemokratiska ordföranden i Trafikutskottet har under sju år motionerat om att stänga Bromma flygplats, och att det inte skett än ser han som ett stort svek. Ambitionen att stänga Bromma delas av bland annat ordförande i Socialdemokraterna i Stockholm, Veronica Palm, och den tidigare finansministern Bosse Ringholm. Även socialdemokraternas partisekreterare Carin Jämtin har verkat för en nedläggning.

Men det är inte bara Bromma flygplats som riskeras vid ett maktskifte. Stockholms handelskammare har i en rapport konstaterat att exempelvis Ängelholm, Halmstad, Växjö och Kalmar hotas av nedläggning om oppositionens politik blir verklighet. Bromma är inte en flygplats för Stockholm utan är regionernas flygplats!

Brommas betydelse för näringslivet kan illustreras av att 90 procent av de två miljoner inrikesresor som gjordes till och från flygplatsen under 2013 var arbetsrelaterade.

I det ljuset förvånar inte uppgiften om att 24000 jobb på 13 orter hotas vid en nedläggning, 18000 av dessa utanför Stockholmsregionen. Däremot skrämmer siffran oss som vill skapa förutsättningar för att fler arbetstillfällen ska växa fram.

Moderaterna och Alliansen anser att flyget behövs för att hela Sverige ska leva och utgör en viktig komponent för fler jobb och ökad konkurrenskraft. Det är dags för oppositionen att lämna besked och presentera sitt gemensamma alternativ för framtiden. Kommer en flygskatt att införas igen? Kommer Bromma flygplats att stängas?

CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M)
Infrastrukturminister

EWA BJÖRLING (M)
Handelsminister

HANS WALLMARK (M)
Riksdagsledamot