Kvällsposten 12/4

1900-talets Europa kom att slitas sönder och förblödas av två världskrig. Men det blev också kontinenten för formandet av en gemenskap och union präglad av samarbete och samverkan med mål att uppnå fred. Väpnade konflikter mellan demokratier är ytterst ovanliga. Däremot kan dessa markera mot och rent av vända vapen mot diktaturer och förtryckande regimer. En annan starkt fredsbringande faktor är handel. EU är därför historiens mest framgångsrika välstånds- och fredsprojekt och väl värt att försvara. Det både förklarar och motiverar att EU tilldelats Nobels fredspris.

2014 är det ett sekel sedan första världskrigets utbrott. Det går en linje från Flanderns skyttegravar till Bryssels EU-korridorer. Och det är en utveckling i rätt riktning!

Det har funnits en tid då ekonomiskt välstånd huvudsakligen ordnades via angreppskrig mot grannar och med hjälp av kolonier, men efter andra världskrigets ruiner valde många länder entydigt frihandel som välståndsgenerator. Fredlig handel har visat sig vara långt mer värdefull än kolonisering och angreppskrig.

Bildandet av den europeiska gemenskapen kan därför ses som ett viktigt skifte. Tidigare arvfiender hamnade nu sida vid sida istället för mot varandra. Integrerade ekonomier och övergivandet av kriget som politiskt instrument har gett ett oöverträffat ekonomiskt välstånd för de inblandade.

EUs fredsbevarande funktion måste således betonas. Sedan Karl den Stores dagar på 800-talet fram till 1945 hade Frankrike och Tyskland utkämpat drygt 30 krig mot varandra. Storbritannien och Frankrike hade krigat över fyrtiotalet gånger de senaste 1 000 åren och sedan Kalmarunionen 1397 hade Sverige och Danmark varit i luven på varandra närmare 30 gånger – även som Sverige drog det längsta strået genom de freder som säkrade Skåne…

Den som vill vara med och påverka måste också delta i den demokratiska processen. Den som föredrar sofflocket framför valurnan gör därför inte sin röst hörd. Valet till Europaparlamentet är alltså viktigt för alla som bryr sig om hur EU och Sverige är på väg – eller inte är på väg.

Åres europaval är därför viktigt även utifrån ett jobbperspektiv. Med en fördjupad inre marknad och ett EU som tar täten för att ingå internationella frihandels- och investeringsavtal skapas förutsättningar för ekonomiskt tillväxt. Ett av världens mer exportberoende länder mår bra av att handelshinder rivs. Det finns ett tydligt samband som förtjänar att upprepas: Mer frihandelsavtal där – fler nya jobb här!

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M)
Ordförande Moderaternas Europaplattformsgrupp

Dags för Sverige att ta Nato-debatten (GP 7/4)

Nå, varför är ni icke med i Nato? De direkta frågande orden riktade av en socialdemokratisk försvarsminister i Danmark till en delegation av riksdagsledamöter från Sverige klingar fortfarande i mina öron.

Mitt inryck är att de som argumenterar emot en anslutning allt mindre formulerar hållbara och tydliga motargument utan istället bemöter frågeställningen med tystnad.

Men det finns all anledning att åtminstone försöka inleda ett bredare och öppnare samtal och meningsutbyte kring Sverige och Nato. För egen del representerar jag ett parti som klart uttalat sig för medlemskap. För att direkt citera ur moderaternas handlingsprogram: ”Vi vill verka för en svensk anslutning till Nato. Ett medlemskap ger Sverige större möjligheter att ta ansvar för och påverka en organisation som är central för vår egen och Europas säkerhet.”

Samtidigt konstaterar vi att detta måste ske i nära dialog och helst tillsammans med Finland. Det måste även i Sverige finnas en opinion för ett sådant viktigt steg och en bred parlamentarisk förankring. Inte minst Nato självt brukar kräva en tydlig uppbackning vilket gör att folkomröstningar i flera fall bekräftat medlemskapet.

Med Jens Stoltenberg som ny Nato-chef finns möjligheter att den svenska Nato-debatten kan komma att förändras. Den nuvarande innehavaren är Anders Fogh Rasmussen från Danmark. Båda visar att mellanstora nordiska länder kan ta för sig. Det finns ingen anledning att tro att inte Sverige skulle ha samma goda möjligheter att bli en respekterad och konstruktiv röst på samma sätt som Danmark och Norge redan är det. Med möjligheter till inflytande går det också att forma utvecklingen och inriktningen.

Som socialdemokrat har Jens Stoltenberg säkert lättare att tala med politiskt likasinnade i Sverige. För hur kommer det sig att det som är ett självklart fundament för S-märkt försvars- och säkerhetspolitik i Danmark och Norge är något politiskt oberörbart norr om Öresund och öster om Svinesund?

Svensk debatt är för närvarande helt renons på tyngre socialdemokratiska röster som ens kan resonera kring ett svenskt Nato-medlemskap. Möjligheterna att från borgerligt håll puffa, knuffa eller förmå S att ta steg i denna riktning ska nog ses som begränsat. I värsta fall kan det rent av motverka sitt syfte. Däremot finns det skäl att tro att det är lättare ifall en socialdemokrat talar med en annan. Jens Stoltenberg kan därmed komma att göra skillnad.

Även i Finland rör det på sig. För några veckor sedan skrev ett antal tidigare försvarsministrar – Stefan Wallin, Jan-Erik Enestam, Ole Norrback, Elisabeth Rehn och Carl Olaf Homén – ett debattinlägg där det pläderades för en mer frimodig debatt. Varför skulle inte ett medlemskap vara aktuellt? Nato har förändrats och endast en medlem kan säkert räkna med militärt stöd vid en kris.

Som en reaktion på händelseutvecklingen mellan Ryssland och Ukraina och den olagliga annekteringen av Krim har ett antal länder med USA i spetsen tydligt visat de tre baltiska republikerna på andra sidan Östersjön att säkerhetsgarantierna gäller. Det talas både om möjligheter till utplacering av materiel och manskap.

Allt detta ökar intresset av samarbete och samverkan. Långsiktigt finns skäl att tro att det också kan påverka synen på Nato. I ljuset av detta ska nog andra mätningar i Finland läsas. Enligt en gjord gallup är 53 procent av de tillfrågade för och 34 procent mot ett Nato-medlemskap om statsledningen också är för ett sådant. Och YLE, Finlands public service, kunde visa på stark uppbackning för någon form av försvarsallians med Sverige, 54 procent för och 36 procent mot.

Både med anledning av det som nu sker i vårt närområde som att norrmannen Jens Stoltenberg träder till som ny Nato-chef efter dansken Anders Fogh Rasmussen visar på att det är nödvändigt att föra en seriös Nato-debatt även i Sverige. Och i den är det högst önskvärt att även socialdemokraterna deltar!

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M)
Försvarsutskottet, Försvarsberedningen

Wallmark ställer frågor till S (Kristianstadsbladet 28/2)

Moderaterna och Socialdemokraterna har nu båda fastställt sina listor inför årets riksdagsval. Annelie Karlsson toppar för S i Norra och Östra Skåne, medan undertecknad är första M-namn. Jag har därför några frågor till Annelie Karlsson:

Alliansens överordnade löfte är att fortsätta ta långsiktigt ansvar för Sveriges ekonomi. Mot detta står ett oförberett och splittrat vänsteralternativ där alla tycks lova allt till alla. Det är nu mindre än 200 dagar kvar till valet och hög tid för Socialdemokraterna att tala klarspråk om vad deras ekonomiska politik faktiskt innebär.

I Socialdemokraternas budgetmotion presenteras utgiftslöften för 27 miljarder kronor, medan det bara finns finansiering på 16 miljarder kronor. Det innebär ett hål på 11 miljarder kronor, där stora utgiftslöften alltså saknar finansiering.

Samtidigt har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet sammantaget gjort över 100 nya utspel efter att deras budgetmotioner presenterades i oktober. 100 utspel om saker de tre partierna vill göra och där man saknar täckning i finansiering och genomförande. Finansieringshålet och de många utgiftslöften som kommit därefter väcker frågor kring hur politiken är tänkt att hänga ihop och hur den ska finansieras.

Med ordning och reda i offentliga finanser har Sverige, som ett av få länder, kunnat stötta ekonomin genom snart sju år av kris och lågkonjunktur. Det har gjort att Sverige har kunnat styra undan från de flesta av krisens härjningar som nedskärningar, jobbförluster och växande statsskuld vilka har drabbat andra länder. I stället har över 200 000 nya jobb kommit till, resurserna till skola, vård och omsorg ökat och utanförskapet kraftigt minskat. Sverige är även det enda EU-land där statsskulden väntas minska mellan 2006 och 2014.

När vi nu blickar framåt mot kommande mandatperiod väntas ekonomin gradvis förbättras och arbetslösheten komma ner. Den ekonomiska politiken går därmed in i en ny fas där fokus flyttar från krisårens stimulanser – med långsiktigt riktiga skattesänkningar och utgiftsökningar – till att vi återigen ska bygga upp överskott i statens finanser. Det är viktigt att vi samlar ordentligt i ladorna under bättre tider, för att kunna klara oss väl också när nästa kris slår till. Det betyder i sin tur att alla reformer i närtid ska vara fullt finansierade.

Alliansen lägger därför nu fram förslag för att krona för krona kunna finansiera våra reformer för mer kunskap och fler jobb. Gemensamt för finansieringsförslagen är att det inte drabbar jobb och företagande, eftersom det skulle skada svensk ekonomi. Socialdemokraterna väljer en annan väg. De går fram med omfattande skattehöjningar på framförallt jobben för att bekosta bidragshöjningar. Samtidigt klarar de inte av att fullt ut finansiera sina övriga utgiftslöften, trots att en bristande kontroll över de offentliga finanserna skulle slå som hårdast mot dem som behöver samhället stöd allra mest. Det är dags för Socialdemokraterna att ge besked om varför de väljer bort ansvarstagandet för Sveriges ekonomi.

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M)

Provvalsresultat

Resultatet för Ängelholmsmoderaternas provval är idag fastställt. 182 giltiga röster av totalt 351 röstberättigade medlemmar ger ett fantastiskt valdeltagande på 54%.

Robin Holmberg, nytillträdd kommunstyrelseordförande, fick flest kryss. 162 av de 182 giltiga rösterna hade valt att kryssa honom.

Robin skriver idag på Facebook: “Nåddes precis av att jag vunnit Ängelholmsmoderaternas provval. Är stolt och tacksam över att ha fått 162 markeringar av totalt 182 röstande medlemmar. Valdeltagandet landade in på 54,13 % vilket tyder på stort engagemang bland medlemmarna kring vilka som ska representera Moderaterna i kommunfullmäktige 2014-18.”

Så här ser resultatet ut för de tio första platserna:

1 Robin Holmberg
2 Åsa Herbst
3 Sven-Ingvar Borgquist
4 Daniel Jönsson
5 Ola Carlsson
6 Elisabeth Sandberg Kullenberg
7 Rune Johansson
8 Christina Hanstål
9 Göran Larsson
10 Christer Örning

Resultatet i sin helhet går att ladda ner här: Provvalsresultat Ängelholmsmoderaterna

Som att jämföra äpplen med päron

Svar till Magnus Henningsson, mfl. Vänsterpartiet och ”Behovet och inte ekonomin måste få styra kommunen” NST 18/10.

Ännu en gång visar Vänsterpartisterna upp sin totala avsaknad av insikt om hur ekonomin fungerar. Att jämföra en investering på 350 miljoner med en hyra på 580 över 30 år är ju som att jämföra äpplen med päron. Räkna istället ut vad en kommunal investering i ett badhus för 350 miljoner innebär i total kostnad över 30 år i resultaträkningen.
Det vill säga ränta och amortering på de 350 miljonerna i 30 år. Lägg sedan till uppvärmning, vatten och el, varje år, i 30 år. Fortsätt med underhåll och reparationer av fastigheten och utrustningen, personal och administrationskostnader, även detta i 30 år.
Nu har ni fått en kostnad som ni kan jämföra med hyran. Och jag garanterar er att ni, precis som alla andra som vet vad det kostar att driva ett badhus, kommer fram till att det är en otroligt förmånlig hyra. Och att vi inte hade kunnat bygga billigare i egen regi.

Sedan undrar ni om inte allt blivit dyrare de senaste 27 åren. Visst är det så, men inkomsterna har stigit betydligt mer än prisökningen. Om vi exempelvis tittar på åren mellan 2003 och 2011 har kommunens skatteintäkter ökat med hela 38% enbart tack vare den ekonomiska tillväxten och utan att skattesatsen höjts. Under samma period var inflationen 12%, alltså ”allt blev 12% dyrare”.
Så ert resonemang om att allt blir dyrare och att man därför kontinuerligt måste höja skatten för att bibehålla servicenivån är så fel det bara kan bli! Istället är det så att vi kontinuerligt borde ha sänkt skattesatsen om målet endast var en konstant servicenivå.

Men Moderaterna har istället valt att använda denna inkomstökning till väl valda satsningar i kommunen. Bland annat inom skolan och äldreomsorgen, vilket också givit resultat.

Daniel Jönsson (m)
ordf. Munka Ljungbymoderaterna

Det har inte dragits ner på skola och vård

I Lokaltidningen vecka 42 var det en artikel om den föreslagna skattehöjningen i Ängelholms kommun. I samband med det fick tre invånare möjlighet att berätta vad dom tyckte skattehöjningen skulle användas till. Deras svar skulle jag vilja kommentera.

Först och främst måste det klargöras att halva den föreslagna skattehöjningen beror på ökade avgifter till staten på grund av ändringar i det kommunala utjämningssystemet.

Sedan till den första kommentaren. Det har inte dragits ner mycket på skola och vård som det påstås. Jag förstår inte vad denna utbredda missuppfattning beror på. Men sanningen är den rakt motsatta! Enligt SCB Kommunfakta ökade dom tillförda resurserna per invånare till utbildning och äldreomsorg i Ängelholm med nästan 50% mellan år 2000 och 2010. De senaste åren har stora satsningar på skolan i Ängelholm genomförts, vilket också givit resultat. Se bara hur vi klättrat i Lärarförbundets rankning, och nu har en av landets bästa skolor enligt dom. För övrigt kan det nämnas att nästan 90% av kommunens budget läggs på just skola, vård och omsorg.

Vad det gäller den andra kommentaren så är det ju så att vi hade varit tvungna att höja skatten precis lika mycket nästa år även om vi höjt lite varje år som oppositionen velat. Som ett förklarande exempel kan vi tänka oss att kommunen hade 5 anställda för 5 år sedan. Tänk er sedan att skatten höjs varje år för att årligen kunna nyanställa 2 medarbetare, istället för 1 som den ekonomiska tillväxten möjliggör. När sedan skatteintäkterna minskar har vi 15 anställda, istället för 10. Vår föreslagna skattehöjning gör att vi kan behålla de 5 som anställts med resurserna som skapats av tillväxten. Hur mycket hade vi behövt höja en nu redan hög skatt efter 5 års kontinuerligt höjande för att kunna behålla de 15?
Tack vare att Moderaterna har varit ansvarsfulla och inte låtit kommunens budget växa mer än den ekonomiska tillväxten medgett behöver vi inte höja skatten lika mycket som oppositionen hade tvingats göra med en ännu högre skattesats som utgångspunkt!

Och nu till den sista kommentaren som också den verkar vara en missuppfattning. Ängelholm erbjuder faktiskt möjligheten för äldre att bo tillsammans.

Daniel Jönsson (M)
ordf. Munka-Ljungbymoderaterna

Vi tar tag i problemen

Rättmätig kritik har framförts om bristande underhåll av kommunala fastigheter. Historiskt har förskolor, skolor, äldreboenden och övriga fastigheter förvaltats av såväl kommunala bolag som tekniska kontorets fastighetsavdelning.
Det var 2009 som vi tog initiativ till att ta tag i förekommande problem. Det handlade om att inventera och samordna fastighetsunderhållet. Idag är det gjort. Ängelholms kommun har en samlad kompetens i Ängelholmslokaler AB som är ett fristående dotterbolag till Ängelholmshem. Kommunens fastigheter är inventerade och anslaget till underhåll är rejält utökat.

Vi har tagit itu med ett problem som i de allra flesta kommuner fortfarande är olöst. På resans gång har mycket uppdagats. Däribland att byggteknik från 60- och 70-talet visat sig orsaka stora skador.

Badhus har en begränsad livslängd som kortas betydligt när dagens krav på högre vattentemperatur ökat korrosionsrisken och nedbrytningen av betongen vilket skett i vårt gamla badhus som nu skall rivas. Bara för att ge ett exempel.
Vi skäms inte för att vara de som lyft upp problemen i ljuset och åtgärdar dem. Vi lägger inte heller skuld på historien. Vårt uppdrag är att lösa problemen nu. Och det gör vi!

Åsa Herbst (M)
Kommunstyrelsens ordförande

Christer Örning (M)
Tekniska nämndens ordförande

Rune Johansson (M)
ordförande Ängelholmslokaler AB

Kretsens traditionella våravslutning

Onsdagen den 13 juni 19:00 arrangerar Munka Ljungbyföreningen kretsens traditionella våravslutning i Tåssjö församlingshem. Som vanligt serveras det sill, potatis och jordgubbstårta till självkostnadspris.

Anmälan om deltagande görs på lista i M-lokalen, eller till Marianne på 0431-189 00 senast den 12 juni.

Alla önskas hjärtligt välkomna!

Insändare i NST om folkomröstningen (110827)

Egentligen är jag skeptisk till folkomröstningar rörande annat än konstitutionella frågor. Detta för att jag värnar demokratin. Demokrati och invånarnas möjlighet att påverka är grunden i hela den moderata ideologin!

Tyvärr är det så att människor oftast engagera sig mot en förändring, sällan för någonting. Valdeltagandet brukar vara lågt, och resultaten osäkra. Hur ska fullmäktige tolka ett resultat där 60 procent säger ja eller nej till en förlängning av Klippanvägen, om valdeltagandet blir 50 procent? Att 30 procent av ängelholmsborna är för respektive mot en förlängning? Vid ett lågt valdeltagande kommer både förespråkare och motståndare fortsätta hävda att de är i majoritet och frågan riskerar att bli mer infekterad.

Efter att resultatet av den av kommunen gjorda opinionsundersökningen redovisades förespråkar jag dock numera en folkomröstning. Enbart eftersom det visade att hela 80 procent har för avsikt att rösta. Med ett så högt valdeltagande blir resultatet svårt att ifrågasätta.

Nu är det viktiga att invånarna i Ängelholm verkligen sätter sig in i trafikplanen och konsekvenserna. En bro vid Varvsvägen eller en undergång vid Kulltorp kommer enligt beräkningarna inte nämnvärt påverka trafiken runt Statsparken och Nybron. Jag är inte trafikingenjör och kan inte räkna ut hur trafikflödena kommer att förändras men jag litar på den gjorda analysen på samma sätt som opinionsundersökningens resultat.

Personligen är jag för en förlängning av Klippanvägen. Som boende öster om centralorten känns det mest naturligt. Likaså förstår jag att boende i norr kan anse att Varvsvägen är lösningen. Medan boende i söder antagligen tycker Kulltorp är bästa alternativet.

Min största oro nu är inte att vi får revidera utbyggnadsplanerna runt stationsområdet eller att vi går miste om möjligheterna till en en bilfri statspark. Utan att vi får ett lågt valdeltagande och att resultatet blir svårt att tyda. Då har den lokala demokratin verkligen fått sig en törn.

Daniel Jönsson (m)
ordf. Munka-Ljungbymoderaterna