Privata boenden möjliggör snabbstart för renoveringar (NST 17/10)

Ängelholms kommun står inför stora utmaningar vad gäller standarden på kommunens boenden för äldre. Flera boenden har många år på nacken och är med dagens standard ineffektiva och svårarbetade. Flera boenden är i stort behov av renovering om de fortsatt ska drivas som äldreboenden.

Blågröna Ängelholm har under den här mandatperioden tagit ett helhetsgrepp för att säkerställa god tillgång till moderna, trygga och säkra äldreboendeplatser i Ängelholms kommun. Det innebär i ett första steg att beslut är taget om att Åsbytorp ska rivas och ersättas med ett nytt boende, att Karlsgården ska användas för annan verksamhet och att Kungshaga ska renoveras.

Vi genomför dessa omfattande förändringar eftersom vi vet att det behövs. Ängelholms äldre har rätt till trygga boenden som lever upp till dagens standard och som klarar myndigheternas krav på bland annat brandsäkerhet. Dessutom vill vi kunna erbjuda moderna och välfungerande arbetsmiljöer för vår personal. Utan Attendos och Humanas boenden hade vi inte kunnat komma igång och renovera så snabbt som vi nu gör, utan hade fått vänta ytterligare och riskerat behöva göra dyra tillfälliga lösningar. Vi är väl medvetna om dessa förändringar kan skapa oro för de som blir berörda och att det kommer innebära en del omak under tiden. Vi vet också att en förändring sällan kommer lägligt. Vi är dock övertygade om att de nya boendena kommer upplevas positivt och bli trivsamma arbetsplatser när flytten väl är genomförd.

Blågröna Ängelholm står på ängelholmarnas sida och tar ansvar för kommunens utveckling. Vi värdesätter effektiva verksamheter och att människor själva får välja vilket alternativ som passar dem bäst. När kommunen växer och kraven på välfärden ökar behöver äldreomsorgen och våra äldreboenden utvecklas i takt med detta. Målet är en äldreomsorg där såväl personalen som moderna lokaler bidrar till ett tryggt åldrande.

Ingela Sylwander (M), ordförande nämnden för omsorg och stöd
Sonny Rosén (L)
Ann Hörnebrant-Sturesson (C)
Katarina Nilsson (KD)
Ingvar Rydberg (MP)

Elever och föräldrar ska kunna välja skola själva (NST 15/10)

I en insändare i HD-NST ställer sig några socialdemokrater frågande till att Ängelholms kommun tagit beslut om att kunna tillåta en mindre area till skolornas utemiljö.

Vi tror egentligen inte att det från S sida handlar så mycket om kvadratmetrarna i sig. Socialdemokraterna är väl förtrogna med att frågan rör att när det finns grönområden i närområdet så ska dessa kunna nyttjas av skolan. Därmed kan, om det är lämpligt, skolornas utemiljö koncentreras till en mer yteffektiv yta.

Vi är säkra på att S i Ängelholm vet om att denna fråga initierats av kommunens egen utbildningsförvaltning och att den är aktuell i många kommuner, även där S styr. Det är helt enkelt nödvändigt att använda marken så effektivt som möjligt när våra städer och kommuner växer.

Vi är övertygade om att det för Socialdemokraternas del egentligen handlar om något annat, nämligen den enda fråga som S i Ängelholm fortfarande tycks brinna för – friskolornas vara eller icke vara.

Vi i Blågröna Ängelholm ser fördelar med ett fritt skolval där elever och föräldrar kan välja olika alternativ. Anledningarna till att man vill välja eller välja bort kan vara många, men oavsett tycker vi att det ska finnas valmöjligheter inom kommunen. Ytterst handlar det om elevens välmående och skolresultat.

Samtidigt är valfriheten en demokratifråga. Människor i dag förväntar sig att kunna göra egna val i livet. De valmöjligheter vi har i dag och tar för givet har inte alltid varit det. Nyligen firade till exempel TV4 trettio år. Det är svårt att i dag föreställa sig när det bara fanns den statliga televisionen att titta på. För dagens unga är det lika främmande att inte kunna välja skola som om det bara skulle finnas två kanaler på tv.

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande
Sven-Ingvar Borgquist (M), ordförande familje- och utbildningsnämnden

Vår ambition är att klimatet och flygplatsen inte ska behöva stå i strid med varandra (HD 12/6)

I debattinlägg den 8 juni skriver sju kommunala representanter från Miljöpartiet att det är oansvarigt av Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Perstorp och Ängelholm att ta över ägarskapet för Ängelholm-Helsingborg Airport. Det förstår vi att Miljöpartiet, som alltid bekämpat flyget, tycker. Något annat vore sensationellt. Vi håller inte med, tvärtom menar vi att det var ansvarsfullt att agera när flygplatsen, som är så betydelsefull för näringslivet och många jobb i vår region, är nedläggningshotad. 

Coronapandemin har medfört en ekonomisk kris som på kort tid nästan slagit ut hela branscher. Restaurang-, hotell-, event- och resebranschen samt stora delar av handeln har under de senaste månaderna drabbats hårt. Flygbranschen är inget undantag. Ängelholm-Helsingborg Airports verksamhet har i allt väsentlighet legat nere under pandemin, vilket föranledde att Peab tidigare i våras kommunicerade att de inte hade för avsikt att driva flygplatsen vidare.

Kommunerna i nordvästra Skånes ställdes då inför en dyster verklighet. Regionen saknar bra infrastrukturella alternativ till flygplatsen. Tågförbindelserna till Stockholm tar fem timmar, vilket ska jämföras med en flygförbindelse på cirka en timme. Flera företag pekar samtidigt på att den snabba förbindelsen till Stockholm är avgörande för deras etablering i regionen. Det möjliggör för arbetspendling och att bolag i regionen kan knyta an viktig kompetens. I skatteunderlaget för nordvästra Skåne intjänas cirka en miljard av de samlade beskattningsbara inkomsterna i Stockholmsregionen. Det motsvarar omkring 200 miljoner i kommunalskatt som kan användas till vård, skola och omsorg i nordvästra Skåne.

Redan innan Coronakrisen beräknades en nedläggning av Ängelholm-Helsingborg Airport riskera 6200 arbetstillfallen i 2400 företag i nordvästra Skåne. Nu ska det tilläggas att många av de jobb som är särskilt utsatta under Coronakrisen finns i branscher som i högre grad är beroende av flygets snabba förbindelser, exempelvis besökssektorn och kultursektorn, men även mer kontaktintensiva tjänstebranscher, konsultverksamheter och traditionella tillverkningsföretag.

Trots de stora ekonomiska och sociala konsekvenserna menar Miljöpartiet att klimatet bör prioriteras framför flyget. Vår ambition är dock att klimatet och flygplatsen inte ska behöva stå i strid med varandra. Ängelholm-Helsingborg Airport använder sig redan idag av solceller och miljövänligare bränsle för att minska sin klimatpåverkan. Samtidigt pågår det mycket forskning och innovation för att göra flyget klimatneutralt. Frågan är inte längre om det kommer bli möjligt utan när, och vi tror att det blir snart. 

Givetvis var det inte ett enkelt beslut att ta över ägandet för Ängelholm-Helsingborg Airport. Förhoppningen var att Peab skulle bli kvar som ägare, men tyvärr tillät inte omständigheterna det. Vi är tillskillnad från miljöpartiet väl medvetna om att utan flygplatsen minskar nordvästra Skånes konkurrenskraft och attraktivitet, vilket leder till lägre ekonomisk tillväxt och att tusentals jobb riskerar att försvinna. Arbetstillfällen som genererar skatteintäkter som så väl behövs för att vi klara att finansiera en bra skola, vård och omsorg i våra kommuner.

Peter Danielsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande i Ängelholm

Peter Schölander (M), kommunstyrelsens ordförande i Höganäs

Johan Olsson Swanstein (M), kommunstyrelsens ordförande i Båstad

Mikael Henrysson (SD), kommunstyrelsens ordförande i Bjuv

Hans-Bertil Sinclair (M), kommunstyrelsens ordförande i Klippan

Torgny Lindau (PF), kommunstyrelsens ordförande i Perstorp

Personangrepp kan avskräcka människor från att engagera sig (NST 28/2)

Svar på insändare av ”Besviken och arg Ängelholmsbo” med rubriken ”Ängelholmspolitiker – varför lyssnar ni inte på de lärda?” införd den 24 februari.

Vi, företrädare för samtliga partier i kommunfullmäktige, vill genom detta svar markera mot det grova språkbruket och angreppet på Ängelholms kommuns politiska företrädare i insändarskribentens inlägg.

Från tid till annan kommer politiken diskutera frågor som polariserar, rör upp känslor och där partierna står på olika sidor. Att kommuninvånare och politiska företrädare kan framföra argument och ifrågasätta majoritetsbeslut är en grundläggande rättighet i en demokrati med yttrandefrihet och fri åsiktsbildning. Vi har dock alla ett ansvar att värna det demokratiska samtalet genom att avstå personangrepp och nedlåtande omdömen om den som företräder andra åsikter än de egna. På samma sätt anser vi att våra lokala medier har ett ansvar i att värdera lämpligheten i att publicera insändare, som förvisso handlar om en aktuell lokal fråga, men som till största del går ut på att smäda enskilda företrädare.

I Ängelholms kommun är vi en bred skara människor med skilda bakgrunder och erfarenheter som valt att engagera oss politiskt. Vi företräder olika partier och olika lösningar på samhällsutmaningarna men förenas i engagemang för Ängelholms kommun och dess utveckling. Vi ser gärna att fler engagerar sig som förtroendevalda i detta viktiga arbete. Ett debattklimat byggt på personangrepp istället för saklig debatt riskerar dock att avskräcka människor från att vilja engagera sig politiskt.

Robin Holmberg (M)
Lars Nyander (S)
Patrik Ohlsson (SD)
Liss Böcker (C)
Charlotte Engblom (L)
Jim Brithén (EP)
Linda Persson (KD)
Karl-Otto Rosenqvist (MP)
Susanne Sandström (V)

Många får komma till tals inför skogsvårdsplanen (NST 27/2)

Engelholmspartiet ställer den 19 februari frågor om hur Ängelholms kommun avser förvalta de inköpta skogsområdena Kronoskogen och Nybroskogen. I grunden är frågeställningen lite märklig eftersom Engelholmspartiet deltar i den grupp av politiker från alla fullmäktiges partier som ska bereda förslag till svar på precis detta. Gruppen hade nyligen ett första möte där vi gemensamt ställde oss bakom en tidplan för det fortsatta arbetet.

Arbetet med ny skogsvårdsplan beräknas pågå under stora delar av 2020. Anledningen är att vi vill låta många röster komma till tals när kommunens första egna plan för Kronoskogen och Nybroskogen ska tas fram. Under vecka 9 träffar representanter för kommunledningen intressenter i föreningar och andra organisationer som på olika sätt verkar i och kring skogarna. Under våren kommer de kommunala nämnder som har intressen i skogarna och i naturvårdsfrågor beredas möjlighet att tycka till. Under året avser kommunen även hålla en bredare medborgardialog där allmänheten bjuds in. Till hösten kommer förslaget om skogarnas framtida skötsel att beredas politiskt så att beslut ska kunna fattas i slutet av året.

I och med denna process hoppas vi kunna låta alla som har intresse av skogarna – föreningar, allmänhet och politiska företrädare – komma till tals och därmed ge ett brett beslutsunderlag för hur skogarna ska förvaltas för framtiden. Under tiden sköts skogarna enligt den skogsvårdsplan som Sveaskog arbetade efter innan kommunen övertog dem.

Robin Holmberg (M)
Liss Böcker (C)
Linda Persson (KD)
Charlotte Engblom (L)
Karl-Otto Rosenqvist (MP)

Syftet är att hushålla med kommunens resurser (NST 30/1)

Svar till Karin Stenholm och Anders Bengtsson

Jag instämmer i att god utemiljö på våra skolor är en viktigt. Tyvärr tycks insändarskribenterna fokusera mer på antalet kvadratmeter istället för på kvalitet och innehåll. Det blir lätt så när det finns stelbenta riktlinjer och nyckeltal från statliga myndigheter att förhålla sig till.

Frågan om skolornas friytor och skolgårdarnas storlek har väckts internt i kommunen med anledning av att den långsiktiga lokalförsörjningsplanen innehållande fem nya skolor och tio förskolor kommunfullmäktige beslutat om nu ska genomföras. Boverkets riktlinjer om 30 kvadratmeter friyta per elev riskerar vid nyetableringar av skolor leda till att stora ytor iordningsställs som skolgård för att sedan stå oanvända och kosta kommunens skattebetalare pengar. Det innebär också att värdefull mark – både för exploatering och naturvärden – tas i anspråk i onödan.

Kommunstyrelsen gav därför kommunens tjänstemän i uppdrag att utreda en modell för skolors friytor som tar hänsyn till lokala förhållanden. Eftersom Internationella Engelska Skolan uttryckt önskan om att etablera sig i Ängelholms kommun gjordes i ett första skede en förstudie på den aktuella tomten på Fridhem.

Den modell som nu föreslås ligga till grund för framtida skoletableringar – både för kommunala skolor och friskolor – utgår från att varje elev ska ha tillgång till 30 kvadratmeter friyta varav minst 15 kvadratmeter ska vara traditionell skolgård. Därutöver kan lokala förutsättningar på den aktuella platsen tas hänsyn till. Om det till exempel finns grönområden, parkmark eller allmän plats som kan samnyttjas med skolan kan detta utgöra hela eller delar av de återstående 15 kvadratmetrarna. 

Syftet är att hushålla med kommunens resurser, både mark och ekonomi. Detta är något som åtminstone en av insändarskribenterna framhäver vikten av i andra lokala frågor. Tyvärr anas istället ett illa dolt ideologiskt motstånd mot friskolor, trots att vi vet att detta efterfrågas både av kommuninvånare och från företag som lockar internationell kompetens till Ängelholm.

Robin Holmberg (M)
Kommunstyrelsens ordförande
Ängelholms kommun



Vi tar fram en hållbarhetsplan (NST 28/1)

En fullmäktigeberedning (nr 2) arbetar sedan 1 oktober med en förstudie till en hållbarhetsplan som ska ersätta befintlig miljöplan giltig till 2021.

En beredning jobbar med långsiktiga strategiska frågor som berör mer än en nämnds arbetsområde. Uppdraget får beredningen av kommunfullmäktige. Varje beredning har 13 ledamöter som arbetar lite annorlunda än en nämnd. Ledamöterna sätter sig in i frågorna mer djupgående och tar även fram förslagen – inte tjänsteorganisationen. Men arbetet sker i nära samarbete med tjänstepersoner och många deltar även på föreläsningar och föreläser även själva för beredningens politiker.

I arbete ingår att vi kartlägger och analyserar förutsättningar, tar del av aktuell forskning och omvärldsanalys för att därefter tydliggöra ambition och politiska prioriteringar gällande hållbar utveckling för Ängelholms kommun. Just nu befinner vi oss i kunskapsfasen vilket innebär föreläsningar, studiebesök och inläsning av material gällande både globala, nationella och regionala mål. Därutöver kommer vi naturligtvis att genomföra medborgardialoger, att möta medborgarna är mycket viktigt. Rapporten, som ska rapporteras till kommunfullmäktige i höst, ska fungera som underlag till den nya hållbarhetsplanen: hur kan vi i Ängelholm med utgångspunkt i lokala förutsättningar bidra till genomförandet av Agenda 2030.

Mer information finns på kommunens hemsida: https://www.engelholm.se/kommun-och-politik/politik-och-demokrati/kommunfullmaktige.html#h-Kommunfullmaktigesberedningar

Anne-Marie Lindén (MP) ordförande
Owe Johansohn (M), förste vice ordförande
Mikael von Krassow (S), andre vice ordförande

Blågröna Ängelholms budget för år 2020

I dag fattade kommunstyrelsen beslut om budget för år 2020 och planåren 2021-2022. Ängelholms kommun står stark inför 2020, trots orosmoln i omvärlden och att vi missgynnas av det nya systemet för kostnadsutjämning mellan kommuner. Tack vare ordning och reda i ekonomin, god budgetföljdsamhet och tuffa prioriteringar kan Blågröna Ängelholm göra följande prioriteringar:

Kommunstyrelsen

  • Vision 2035
  • EM i fotboll F17, UEFA
  • Officiella e-postadresser till förtroendevalda för ökad tillgänglighet och säkerhet
  • Integrationssamordnare flyttas till arbetsmarknad/vuxenutbildning och uppdraget tydliggörs.
Särskilda uppdrag
  • Införa en felanmälningsapp för allmänheten under 2020.
  • Se över riktlinjerna för sponsringsbidrag avseende föreningar inför 2021.
  • Utreda en underhållspeng kopplat till utbyggnad av nya områden, gator och cykelvägar etc. enligt Helsingborgs modell.

Familje- och utbildningsnämnden

  • Resursförstärkning Individ och familj under 2020
  • Åtgärder  mot  hemlöshet
  • Flera nya skolor och förskolor i hela kommunen under de kommande åren
  • Nytt fordonsprogram gymnasieskolan från hösten 2020
Särskilda uppdrag
  • Utreda vilka insatser som krävs för att lika hög andel av pojkarna ska gå ur grundskolan med godkända betyg som andelen flickor.
  • Att för Individ och familjs verksamheten återkomma till kommunstyrelsen med en långsiktig plan för att komma i ekonomisk balans. 

Nämnden för omsorg och stöd

  • Tillskott för drift och lokaler inom funktionsstöd och äldreomsorg för minskade väntetider
  • Flera nya lokaler inom både funktionsstöd och äldreomsorg 
  • Fler platser för särskilt boende, medel för att köpa platser inom äldreomsorg

Samhällsbyggnadsnämnden

  • Ängelholm växer – utökade tjänster, bygglovshandläggare och detaljplanhandläggare.
  • Utredningsmedel för Ängelholmspaketet
  • Fossilfria transportmedel samt laddningsstolpar för kommunens arbete med väghållning, VA, gator och parker
  • Resurser för kantskärning, blomsterdekorationer och vägräcken.
Särskilda uppdrag
  • Att inkludera utsmyckning i investeringsprojektet för Klippanvägens ombyggnad.
  • Utreda möjliga platser att ersätta klippta gräsmattor med ängsplanteringar i syfte att öka den biologiska mångfalden och effektivisera den kommunala skötseln.
  • Att utreda upprustning och idrifttagande av Magnarps vattenverk. 

Nämnden för kultur, idrott och fritid

  • Oförändrad budget för sponsringsbidrag till elitidrotten 2020
  • Medfinansiering av nytt utegym, Vejby IF.
  • Investeringar nya utlåningsautomat och meröppna bibliotek
  • Läktare, belysning och måltorn  vid Kullavallen
  • Mountainbike-slinga i Kronoskogen
Särskilda uppdrag
  • Att göra arbetsmiljöanpassningarna i Tingssalen inom ramen för befintliga anslag under år 2020.

Miljö- och tillståndsnämnden

  • Bekämpning av Jättelokan
  • Projektanställning för miljö- och naturvårdsprojekt

Överförmyndarnämnden

  • Tillfällig resursförstärkning 2020

Större investeringar

  • Nytt stadshus vid Stationsområdet
  • Ängelholmspaketet. Utredningsmedel, tidigareläggning av gång- och cykelbro vid Hembygdsparken, anpassning av å-promenaden vid Pyttebron m.m.
  • Ombyggnad av Stadsbiblioteket 

Dokument för vidare läsning

Allt om Ängelholmspaketet

Vad innehåller egentligen Ängelholmspaketet? Den frågan har vi fått ett par gånger den senaste tiden. I denna artikel vill vi ge en översiktlig genomgång av Ängelholmspaketets sex fokusområden. 

Den 16 augusti 2019 enades sju partier om en gemensam avsiktsförklaring för stadskärnans utveckling – Ängelholmspaketet . Avsiktsförklaringen innehåller förslag på ny infrastruktur – Klippanvägens förlängning – men också idéer kring fortsatt utveckling av stadskärnans kvaliteter längs ån och Storgatan/Skolgatan/Stadsparken.

Den 30 september ställde sig kommunfullmäktige bakom inriktningen och nu börjar arbetet för att genomföra de olika delprojekten. De illustrationer som presenteras nedan är skisser i ett tidigt skede och representerar därmed inte den slutliga utformningen. Mer information och bilder kommer att presenteras efterhand som delprojekten färdigställs.

Fokusområde 1: Klippanvägens förlängning

Frågan om ny infrastruktur för att avlasta stadskärnan har diskuterats länge i Ängelholms kommun. Redan på 1970-talet lyftes frågan för första gången. 2014 antogs en detaljplan för en ny vägsträckning som sedan upphävdes av länsstyrelsen av formaliaskäl. Frågan lever dock kvar och det finns en förväntan från medborgare och näringsliv att politiken ska kunna lösa frågan om trafikens utveckling i centrala Ängelholm i takt med att staden växer.

Varför behövs det då? I dag går för mycket trafik – genomfartstrafik, byggtrafik till Stationsområdet och Parallelltrapetsen, husbilar och husvagnar, pendlare till stationen och boende – på en av stadens mest centrala gator (Skolgatan). Detta gör att Skolgatan blir en barriär som delar av Storgatan vid Stadsparken. Trafiken gör också att Stadsparken används lite och att Skolgatan som är en av stadens mest restaurangtäta platser blir mindre attraktiv.

I takt med att Stationsområdet byggs ut med minst 1700 lägenheter kommer trängseln att fortsätta öka. Genom att flytta den onödiga genomfartstrafiken från Skolgatan till Klippanvägens förlängning skapar vi mer utrymme för människor och möten i stadskärnan (se punkt 2). Den nya vägen kommer utformas som en stadsgata med hastighetsbegränsning på 40 km/h, cykelvägar längs vägen och rondeller i respektive ände. Genom den nya vägen skapas ett rakt och gent stråk från Ängelholms stads huvudinfart vid Rebbelbergarondellen och Klippanvägen ner till Ängelholms station och havet.

Dagens trafikstruktur. Illustration Pontus Swahn
Framtidens trafikstruktur. Illustration: Pontus Swahn
Fokusområde 2: Utveckling av stadsparken med Skolgatan, Kamengatan och norra Storgatan

När genomfartstrafiken försvinner från Skolgatan och Parkskolans kommande utveckling möjliggör ny användning av dagens Kamengata skapas mer plats för människor och möten i denna del av Ängelholms stadskärna. I dag är detta en av stadens mest trafikerade gator med tragiska olyckor, tillbud och en intensiv trafiksituation. Det gör att oskyddade trafikanter drar sig för att använda gatan.

I Ängelholmspaketet ingår därför ett uppdrag att se över hur Stadsparken, Skolgatan och norra Storgatan kan utvecklas när bilarna försvinner. I de diskussioner som förts mellan partierna har möjligheten att göra Skolgatan till så kallat gångfartsområde (likt Järnvägsgatan förbi Stortorget) lyfts som önskvärd. Idén är att göra platsen mer svårtillgänglig för bilar samtidigt som restauranger och allmänna ytor tillåts ta mer plats. Då skulle även Stadsparken kunna tillåtas ”flyta ut” mot både Kamengatan och Skolgatan istället för dagens avgränsande buskage.

I detta arbete kan det med fördel bedrivas medborgardialog så att ängelholmarna kan vara med och påverka hur framtidens område kring Stadsparken ska se ut.

Möjlig utveckling av Skolgatan/Stadsparken/Parskolan. Illustration: Pontus Swahn
Fokusområde 3: Utveckling av cykeltrafiken – cykelvägar ska byggas och GC-broar ska projekteras

För att balansera trafikmiljön när Klippanvägens förlängning byggs vill partierna bakom överenskommelsen satsa på utbyggnad av cykelinfrastrukturen i hela kommunen. Ängelholms cykelplan 2015-2025 innehåller en rad utpekade satsningar som gör Ängelholms kommun till en mer cykelvänlig kommun. Det handlar om utbyggnader, kompletteringar av befintliga stråk samt förbättringar av redan utbyggda sträckor.

I Ängelholmspaketet ingår två utpekade nya gång- och cykelbroar i centrala Ängelholm. Broarna skapar ett ”rundare” centrum där det blir lättare att ta sig från en del av staden till en annan via gång eller cykel. Den första bron ska ligga på sträckan mellan Hembygdsparken och Haradal (lokaliseringsutredning ska genomföras). Arbetet med denna bro påbörjas under 2020 med förhoppningen att bron ska kunna byggas så att den står färdig 2022.

Den andra bron ligger något längre fram i planeringen och innebär en förlängning av Vattengatan (vid ICA Supermarket) till Stationsområdet. I framtiden kommer Sockerbruksskolan ersättas av annan bebyggelse vilket gör att den nya stadsdelen Stationsområdet knyts ihop med stadskärnan på ett naturligt sätt.

Ett av flera tänkbara lägen för ny GC-bro vid Hembygdsparken-Haradal. Illustration: Pontus Swahn
Tankar kring Vattengatans förlängning och kopplingen till Stationsområdet. Illustration: Pontus Swahn
Fokusområde 4: Utveckling av Växthustomten och närliggande områden som grönområden

Moderaterna har tidigare önskat bebygga Växthustomten med bostäder. Detta ingick även i den detaljplan som antogs 2014. Som ett led i att uppnå överenskommelsen om Ängelholmspaketet har partierna enats om att Växthustomten i framtiden ska utvecklas som grönområde. Bostadsbyggnation är därför inte aktuell på denna plats.

Uppdrag kommer att ges om att ta fram förslag för vad som kan göras på tomten. Sedan tidigare finns ett tjänstemannaförslag där tomten delas in i tre zoner med aktiviteter och rekreation (se bild). Redan under 2020 kommer mindre åtgärder göras på tomten för att snygga till platsen och göra den mer inbjudande.

Tidigare förslag till utformning av aktivitetspark/rekreationsområde på Växthustomten. Illustration: Ängelholms kommun
Fokusområde 5: Utveckling av å-rummet på sträckan Nybron-Pyttebron-Reningsverket

Åpromenaden är redan i dag en Ängelholms vackraste sidor. I Ängelholmspaketet ingår att rusta upp å-rummet på sträckan mellan Nybron och Reningsverket. Syftet är att öppna upp och göra Rönneå mer tillgänglig. Framförallt på sträckan från Pyttebron till den kommande GC-bron vid Hembygdsparken-Haradal förbi Växthustomten behövs ytterligare åtgärder. Under 2020 planeras åtgärder längs åpromenaden vid det pågående bostadsprojektet på Rönnen 1 (gamla badhustomten).

Fokusområde 6: Utveckla en handlingsplan med etapper

För att realisera Ängelholmspaketet krävs mycket arbete som kommer behöva ske parallellt. Arbetet med att ta fram tidplan och delprojekt påbörjas efter kommunfullmäktiges beslut den 30 september. En parlamentarisk styrgrupp där samtliga partier ingår har bildats och kommer ha sitt första möte i oktober 2019. 

Tidplan:

  • 16 oktober: Kommunstyrelsen fattar beslut om planbesked för Klippanvägens förlängning. Uppdrag delas ut till nämnderna för att påbörja genomförandet av de fem fokusområdena.
  • 23 oktober: Första styrgruppsmötet
  • 2 december: Ängelholms kommun tillträder fastigheten Kråkan 1 (Danielslundsgatan 1).
  • 2020: De första fysiska åtgärderna genomförs, bl.a. på Växthustomten. 1 miljon kronor är avsatt i Blågröna Ängelholms budget för utredningar av Ängelholmspaketets delar.
  • 2021, kvartal 2: Detaljplan för Klippanvägens förlängning förväntas antas av kommunfullmäktige.

Tidplanen är grov och kommer att förändras över tid. 

Svar till Socialdemokraterna

Efter att ha läst Nyanders och Radils (S) insändare (24/7) undrar vi om de själva tror på den mörka bild de målar av Ängelholms kommun. Att beskylla det blågröna styret för ”handlingsförlamning” med förra mandatperiodens havererade S-ledda styre i färskt minne är väl magstarkt även för Socialdemokraterna.

Blågröna Ängelholm har sedan maktskiftet satt högsta fart med målet att under första året på mandatperioden lösa ut så många av kommunens surdegar som möjligt. Parkskolan, Stadsbiblioteket och stadshuset är frågor som Ängelholms kommun ältat i minst två mandatperioder. Under våren har äntligen beslut fattats.

Vi kan samtidigt konstatera att viktiga beslut fattats om till exempel ny skola i Munka, ny idrottshall i Hjärnarp, lokalförsörjningsplan för välfärdslokaler och mer. Under hösten fortsätter vi arbetet med att leda Ängelholms kommun på ett ansvarsfullt sätt och med att infria våra vallöften.

Socialdemokraternas kritik mot att verksamheterna måste anpassa sig till rådande ekonomiska förutsättningar är märklig. Om vi ska hålla ordning i ekonomin och undvika framtida skattehöjningar måste budgeten hållas och kostnader prioriteras. Så enkelt är det. Det är därför nämnden för omsorg och stöd lagt en treårsplan för att utveckla verksamheterna inom funktionsstöd och LSS. Åtgärderna vidtas inte för att minska kvaliteten utan för att höja ambitionen genom smartare arbetssätt och sänkning av onödiga kostnader. På så sätt får vi råd att ge stöd till fler när behoven ökar. Vad Socialdemokraternas alternativ är har ännu inte framgått. Tyvärr handlar det troligtvis om fortsatta förslag på skattehöjningar.

Avslutningsvis. Vi instämmer i att de missförhållanden som rapporterats om inom äldreomsorgen är mycket allvarliga. Händelserna utreds därför enligt gällande regelverk och rutiner. Brister kommer att åtgärdas. Information kommer att ges på kommande nämndssammanträde. Vill S ha mer information innan dess kan huvuduppdrag Hälsa bistå med detta.

Robin Holmberg (M)
kommunstyrelsens ordförande

Ingela Sylwander (M)
ordförande nämnden för omsorg och stöd