200 år av fred bygger på svenskt försvar (GP 19/8)

Sverige firar den 14 augusti 200 år av fred. Det har möjliggjorts med det svenska försvaret som grund.

Den senaste tiden har vi sett två tydliga exempel där fredliga medel inte räcker till för att förhindra våld och brott mot folkrätten – Rysslands aggression mot Ukraina och Islamiska statens (IS) frammarsch och övergrepp mot civila i Syrien och Irak.

Sverige bedriver idag en utrikes- och säkerhetspolitik där vi aktivt tar ställning för fred, frihet och demokrati. För att arbeta för de målen har Sverige en omfattande verktygslåda som innehåller bland annat bistånd, diplomati, handel men också militära medel. Sverige har sedan slutet på andra världskriget varit ett av världens mest aktiva länder när det gäller fredsfrämjande. Flera S-regeringar har också skickat iväg trupp på fredsfrämjande insatser till exempelvis Afghanistan.

Den traditionen har alliansregeringen byggt vidare genom att svensk militär har deltagit i flera viktiga internationella insatser för fred och säkerhet. Dessa insatser har banat väg för långsiktigt bistånd och handel. Utveckling kräver säkerhet och vice versa.

Freden 1945, efter andra världskriget, blev ett lyft för oss som var unga då, skriver Thage G Peterson. Vad han inte nämner är att den freden byggdes på att de allierade staterna med vapen stod upp mot de fascistiska diktaturerna till en enorm kostnad i människoliv. Ibland räcker tyvärr inte diplomati och fredsförebyggande till, utan det krävs militära interventioner.

Därför stärker alliansregeringen i dag det svenska försvaret. Ska vi vara en trovärdig röst för fred, frihet och demokrati såväl i Sveriges närområde som internationellt så måste vi ha ett starkt försvar. Vi ska också fortsätta att arbeta för säkerhet i samverkan med andra genom att fördjupa samarbetena inom Norden, EU, FN och tillsammans med Nato. Så bygger Sverige säkerhet hemma, i närområdet och internationellt.

Cecilia Widegren (M)
riksdagsledamot Skaraborg
Försvarsutskottets vice ordförande tillika alliansgruppledare

Hans Wallmark (M)
riksdagsledamot, Norra och Östra Skåne,
ledamot av Försvarsutskottet

Aftonbladet debatt 28 juli

Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna är en värdefull resurs för försvaret av Sverige. Det finns en stor potential hos hemvärnsförbanden att kunna lösa mer kvalificerade uppgifter. Inte bara för försvaret, utan när Sverige drabbas av större katastrofer, kriser eller olyckor. Vi moderater vill därför, med historiens misstag såsom Ådalen i åtanke, förstärka hemvärnets uppgifter.

Vi vill med dagens moderna hemvärn, med god rekrytering och en sänkt medelålder ner mot 40 år, öka antalet kvalificerade uppgifter och förmågor i de 40 bataljoner omfattande över 20 000 män och kvinnor.

Det kan gälla vid attentat och/eller olyckor vid kärnkraftverk, större säkerhetsarrangemang, avspärrningar och annan riskfull yttre bevakning och trafikreglering.
Försvarsberedningen presenterade i våras flera förslag på hur Hemvärnet bör utvecklas för att bli effektivare. Ukrainakrisen och den ryska aggressionen har inneburit en mer osäker omvärld och Försvarsberedningen är därför överens om att stärka hemvärnsförbandens förmågor, som en del av stärkt försvarsförmåga.

Vi vill exempelvis att bataljonsledningsförmågan utvecklas och att granatkastare och burna luftvärnsrobotar (Robotsystem 70) tillförs, där uppgifterna kräver det.

Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas personalvolym på Gotland ska stegvis öka. Vi moderater vill även öka övningsverksamheten med andra samhällsviktiga myndigheter som Polisen, Kustbevakningen, Tullen och Sjöfartsverket, gärna i en nordisk och baltisk kontext för att rent faktiskt öka de kvalitativa förmågorna. Då bygger det även på tillgång till modern materiel, där inte längre Hemvärnet bara kan vara slutanvändare av försvarets äldre materiel utan även vid behov kunna få ta del av helt nyanskaffat. På sikt bör även Hemvärnets numerär öka.

Vi vill också se tydliga krav på Hemvärnets tillgänglighet. Vid höjd beredskap ska Hemvärnsförbanden kunna verka med mindre delar inom några timmar och med huvuddelen inom ett dygn.

Även vid fredstid skall tillgängligheten och därmed dess samlade förmåga att stödja samhället vid allvarliga olyckor och fredstida kriser öka. Med utvecklad förmåga för hemvärnsförbanden stärks försvaret av det svenska territoriet. Det medger att övriga stridskrafter på ett effektivare sätt kan lösa sina uppgifter.
Försvaret av Sverige börjar i Sverige och det kräver samövade och tillgängliga förband med hög kvalitet.
Vi vet från den norska tragedin på Utøya att samverkan mellan olika förmågor är avgörande för resultatet på säkerhetsarbetet. Med detta färskt i minne är det nu dags att låta militär och polis med flera samverka för att öva, ingå materielsamarbeten och gemensamt kunna lösa morgondagens utmaningar.

Cecilia Widegren (M)
Hans Wallmark (M)

Förberedelser i en osäker tid (HD/NST 10/7)

Den tolv personer starka Försvarsberedningen har till regeringen överlämnat den försvarspolitiska rapporten Försvaret av Sverige – Starkare försvar för en osäker tid. Det finns en bred politisk samsyn att stärka försvaret ytterligare och beredningen presenterar konkreta förslag för att höja försvarets förmågor. Satsningarna uppgår till 27 miljarder kronor extra under nästa försvarsinriktningsperiod. De ökade resurserna ska bland annat användas till satsningar på personal, ny materiel och utökad övningsverksamhet.

Den försvarspolitiska rapporten utgör tillsammans med Försvarsberedningens säkerhetspolitiska analys viktiga underlag inför nästa försvarsbeslut våren 2015. Försvarsberedningen konstaterar i den säkerhetspolitiska bedömningen att ett enskilt väpnat militärt angrepp direkt mot Sverige fortsatt är osannolikt. Men den ryska aggressionen mot Ukraina har lett till en förändrad säkerhetsmiljö och risken för kriser, incidenter eller väpnade konflikter har ökat.

Försvaret av Sverige börjar i Sverige och det kräver professionella förband, samövade, tillgängliga med hög kvalité som är tillgängliga. Det enskilt viktigaste som utgör effekten av alla förslag beredningen föreslår är att öka krigsförbandens operativa förmåga och säkerställa den samlade operativa effekten hos Försvarsmakten.

Bland förmågehöjande förslag som Försvarsberedningen lägger fram ingår att personal och resurser ska tillföras för att öka övningsverksamhet. Övningar ska i ökad utsträckning genomföras i strategiskt viktiga områden som runt Östersjön. Försvarsberedningen föreslår att dagens grundläggande militära utbildning ska slås samman med befattningsutbildningen och utgöra en sammanhållen grundutbildning. Försvaret bör tillföras ytterligare mer kontinuerligt anställd personal.

Den materiella uppgraderingen och förnyelsen krävs för att höja försvarsförmågan. Utöka antalet nästa generation Jas Gripen från dagens beslutade 60 till 70 samt utrusta dem med fjärrstridsmedel, stärka ubåtsförmågan genom att öka antalet ubåtar från fyra till fem och anskaffa ett nytt medelräckviddigt luftvärn. Vi vill även utrusta hemvärnet med granatkastare och burna luftvärnsrobotar för att det kunna lösa mer kvalificerade uppgifter.

Sveriges försvarsförmåga stärks stegvis i takt med att alliansregeringens försvarsreform genomförs. Genom reformen får Sverige ett modernt och effektiv försvar som kan möta dagens och morgondagens utmaningar. Nu föreslår Försvarsberedningen i bred samsyn ytterligare åtgärder för att snabba på reformen och höja försvarets operativa förmåga. Så förbereder vi Sverige för en osäker tid.

Cecilia Widegren
Riksdagsledamot (M)
Försvarsberedningens ordförande

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M)
Ledamot av Försvarsberedningen

SvD Brännpunkt 18/4

Händelserna i Ukraina har förändrat Europa. Det går att tala om en tid före Rysslands illegala annektering av Krim och om en efter. Ett nytt säkerhetspolitiskt landskap kan skönjas. Det får självfallet betydelse för det svenska försvaret.

Sverige ska ha ett starkt försvar med hög beredskap och modern materiel som kan möta eventuella kriser och konflikter. Vi behöver en bred politisk uppgörelse om försvaret som håller över tid, med partier som är beredda att betala vad det kostar och axla det ansvar som krävs. Oroväckande är att Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill göra nedskärningar i miljardklassen. Hur ställer sig socialdemokraterna och Stefan Löfven till dessa krav givet utvecklingen i Ukraina?

De senaste åren har S tagit rygg på Alliansen och lagt sig på samma nivå på försvarsanslaget som regeringen. Detta trots ett högt tonläge i debatten. Peter Hultqvist (S) kallade det senaste tillskottet till försvaret för ”en puts i marginalen”. Det har dock inte följts av mer pengar!

I samband med att 2014-års budget behandlades lade MP neddragningsförslag på drygt sju miljarder de närmsta fyra åren och V vill minska med över tre miljarder de kommande tre åren. Miljöpartiet säger nej till nästa generations Jas Gripen och Vänsterpartiet vill skära ner på anslaget för signalspaning och riva upp det samarbete som finns med Natoländerna.

I samband med valet 2010 – då de rödgröna gick fram med ett gemensamt manifest – krävdes minskade försvarsanslag med två miljarder.

Sammantaget är detta bekymmersamt. I en tid när osäkerheten ökar är det viktigt att vi inte bara har en bred överenskommelse om innehållet i försvarspolitiken, vi måste också ha regeringsalternativ som är beredda att betala vad en höjd försvarsförmåga kostar. I dagsläget måste det konstateras att oppositionssidan saknar ett sådant alternativ. Istället är S, V och MP splittrade och saknar svar på vad man tycker gemensamt inom försvarspolitiken. Inget parti kan ensamt bilda regering och därför förtjänar väljarna svar från Stefan Löfven och socialdemokraterna på hur stora försvarsneddragningarna blir med en rödgrön regering.

Alliansregeringen har de senaste åren börjat tillföra mer resurser till försvaret, såväl när det gäller materiel som personal. Sammanlagt är det fråga om cirka 6,5 miljarder extra över en tioårsperiod. Det finns dessutom tydliga öppningar för att vi är beredda att skjuta till ytterligare medel, förutsatt att det går att ordna inom ramen för en ansvarsfull finansiering.

De flesta torde vara överens om att utvecklingen i Ukraina och i landets närområde visar hur viktigt det är att ha ett användbart försvar med hög beredskap. Det är de egenskaperna som är kärnan i alliansregeringens försvarsreform. Införandet av en frivillig personalförsörjning ger oss kompetenta soldater och sjömän i välövade förband som kan hållas samman över tid och kan användas för försvaret av Sverige, i vårt närområde och i internationella insatser. Överbefälhavare Sverker Göranson har den senaste tiden både på debattplats som i Ekots lördagsintervju understrukit vikten av att försvarsreformen fullföljs.

Det är ett viktigt vägval och en tyngdpunktsavvägning mellan kvalitet och kvantitet som måste göras. Det måste handla om förslag som ytterligare stärker försvarets operativa förmåga både på kort och lång sikt. Det kan exempelvis vara fråga om att här och nu förbättra incidentberedskapen och öka antalet flygtimmar. På längre sikt vill vi även utöka antalet nästa generations Jas Gripenplan till 70 stycken, stärka luftvärnet samt stärka vår ubåtsförmåga.

Räknar man samman detta är min bedömning att det kommer att krävas mer resurser än vad som hittills planerats. Vi måste vara beredda att finansiera detta i kommande försvarsbudgetar.

Det är en ny tid vi befinner oss i och det kräver att rätt konklusioner dras. Sverige behöver en bred uppgörelse kring försvaret med partier som också är beredda att ta det ekonomiska ansvar som behövs.

I dag kan tydliga skillnader i synen på pengar till försvaret märkas mellan S å ena sidan och V och MP å den andra. Kommer Stefan Löfven och socialdemokraterna kunna förlika sig med V och MP kring ett gemensamt alternativ ifråga om politik och finansiering inom ett av de viktigaste områdena för en regering: Sveriges försvar.

Hans Wallmark (M)
Försvarsutskottet, Försvarsberedningen

Samverkan för säkerhet (HD 14/4)

Kustbevakningen genomför varje dag viktiga insatser längs Sveriges kuster. De senaste åren har nya uppgifter medfört att myndigheten förnyat sin flotta med flygplan, kombinationsfartyg och mindre patrullfartyg. Tack vare de nya fartygen har Kustbevakningen kunnat stärka sin kapacitet gällande miljöräddning och övervakning.

Nyligen har Kustbevakningen fattat beslut om att koncentrera sin verksamhet i Öresund till Malmö. Beslutet är inte politiskt utan har fattats av myndigheten. Bakgrunden är inte besparingar utan en ambition att använda resurser på effektivast möjliga sätt. Att Kustbevakningens fartyg kan tillbringa mer tid ute till havs spelar större roll för säkerheten än var de ligger i hamn.

Samtidigt vill vi understryka att med sitt geografiska läge utgör Öresund en nyckelpunkt. Det är positivt att Öresundsregionen växer, men det medför också att sjötrafiken ökar. Därför är det avgörande att Kustbevakningen också framöver har god förmåga att lösa sina uppgifter. Vi kommer såväl lokalt som nationellt fortsätta framföra detta budskap till Kustbevakningen.

Det är välkänt att myndigheten under flera år har dragits med ekonomiska utmaningar. En viktig orsak är att investeringsbeslut som fattades innan 2006 inte fullt ut tog höjd för ökade kostnader. Kustbevakningen och regeringen har påbörjat ett samlat arbete för att nå balans i ekonomin. Det arbetet fortsätter och regeringen avser återkomma i höstbudgeten gällande Kustbevakningen.

Ett steg på vägen är att Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Trafikverket och Försvarsmakten fått i uppdrag att samordna sina verksamheter exempelvis när det kommer till hamnar och kajplatser. Samhällets samlade resurser ska användas så effektivt som möjligt. En viktig del är möjligheterna till ökad samverkan.

Av allt att döma vill Socialdemokraterna i Helsingborg göra Kustbevakningen till en valfråga. Det är bra att myndighetens viktiga verksamhet fortsätter att belysas. Men det är samtidigt viktigt att så sker utifrån fakta. Det är därför märkligt att läsa till exempel Kent Härstedt (S) beskriva Socialdemokraternas politik på området som satsningar.

I själva verket mötte de rödgröna partierna så sent som 2010 väljarna med besparingar på Kustbevakningen på 35 miljoner – varje år. Det vore klädsamt om Kent Härstedt kunde beskriva för Helsingborgsborna hur de besparingar han själv gick till val på, hade gjort
Kustbevakningens nuvarande situation bättre. Vi noterar också att Socialdemokraterna under innevarande mandatperiod, trots åtskilliga möjligheter, inte valt att tillföra några extra medel i sin budgetmotion.

Vi välkomnar en fortsatt diskussion om Sveriges försvar och krisberedskap. Genom att värna arbetslinjen och föra en ansvarsfull ekonomisk politik, har Alliansen förmått att göra satsningar på statens kärnuppgifter. Såväl statsministern som försvarsministern har aviserat att Moderaterna ser framför sig ytterligare ekonomiska tillskott till försvaret. Precis som för fyra år sedan kommer Alliansen att möta väljarna med ett gemensamt och finansierat valmanifest.

På andra sidan finns ett rödgrönt regeringsalternativ där två av tre partier vill genomföra miljardbesparingar på försvaret. Vilka konsekvenser skulle det få för Kustbevakningen?

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M)

Johan Forssell
Riksdagsledamot (M)

Enström och Wallmark i Kvällsposten 3 februari

Under de senaste månaderna har ett antal säkerhetspolitiska samtal ordnats landet runt. Det är bra. Idag måndag står Allmänna Försvarsföreningen och F10s Kamratförening värd för en försvarsdebatt i Ängelholm med inriktning på argumenten kring Sverige och Nato. Moderaterna kommer att företrädas av Hans Wallmark.

M arbetar för att stärka Sveriges försvar. Vi står mitt i en omfattande försvars-reform och Alliansen har nu två år i rad höjt försvarsanslaget. Vi fortsätter att ta ansvar och säkerställer att Sverige i fram-tiden har en stark försvarsförmåga. Vi är samtidigt ödmjuka inför uppgifterna.

Byggandet av försvarsförmåga innehåller många delar, men en betydande del handlar om att försvaret får möjlighet att öva mer. Regeringen har därför uppdragit åt Försvarsmakten att genomföra inledande mobiliseringsövningar och en större övning med förband från samtliga stridskrafter. Genom detta stärker vi ytterligare den nationella försvarsförmågan. Vi bygger också försvarsförmåga genom att öva tillsammans med andra. Sverige och Finland tar nu ytterligare steg i det fredstida samarbetet på försvarsområdet. Vi vill utöka samarbetet kring utbildning och övningar, förenkla utbytet och i vissa fall samordna användandet av våra militära resurser. Till exempel finns samarbetsmöjligheter på det marina området, där vi genom gemensamma övningar kan dra stor nytta av varandra.

En annan del i att bygga upp vår försvarsförmåga är att försvaret har bra materiel. Sedan 2006 har regeringen beslutat om uppgradering av befintlig materiel och tillförsel av ny materiel till försvaret, bland annat nästa generations JAS Gripen, nya Black Hawk-helikoptrar, uppgradering av stridsvagnar och stridsbåtar, anskaffning av splitterskyddade bandvagnar, nytt korträckviddigt luftvärnssystem och anskaffning av två nya ubåtar samt livstidsförlängning av två befintliga ubåtar av Gotlandsklass.

Förmåga byggs också med rätt avvägda resurser till Försvarsmakten. Alliansen har två år i rad höjt försvarsanslaget. Satsningarna innebär ett tillskott på cirka 6,5 miljarder under de kommande tio åren. Detta står i bjärt kontrast till oppositionspartierna. I senaste valet gick S – tillsammans med V och Mp – till val på att skära två miljarder på försvaret. S har nu att göra upp med V som vill skära 3,5 miljarder och MP som vill skära 7 miljarder på försvaret under de kommande åren. Till det kommer det senaste utspelet från S om nedskärningar på Sveriges största myndigheter. Försvarsmakten är Sveriges största myndighet – om man vill spara 10 miljarder på de största myndigheterna hur stora blir då nedskärningarna för de anställda i försvaret?

Försvarsmakten håller nu på att återta mycket av den nationella försvarsförmågan som gick förlorad då Socialdemokraterna avvecklade försvarsplaneringen och monterade ned krigsförbandsorganisationen i försvarsbesluten 2000 och 2004. Moderaterna har inlett arbetet med att stärka Sveriges försvar och vår försvarsförmåga. Det ser nästan ut som en tanke att kvällens debatt kommer att hållas på det tidigare flottiljområdet. För drygt tio år sedan var försvarspolitik nära på detsamma som förbandsnedläggningar. Det är enkelt uttryckt annorlunda nu.

Karin Enström
Försvarsminister (M)

Hans Wallmark
Riksdagsledamot, Försvarsutskottet (M)

Alliansregeringen ökar försvarsbudgeten

Alliansregeringen ökar försvarsbudgeten för 2014. Syftet med höjningen är att öka Sveriges försvarsförmåga.
Moderater har varit tydliga med det kan finnas behov av justeringar och tillskott för att bygga det nya försvaret. Samtidigt måste skattebetalarnas pengar användas med omsorg. Efter noggrann analys föreslår regeringen därför en successiv ökning av försvarsanslaget. Redan nästa år ökar anslaget med 200 miljoner och därefter stegvis till 500 miljoner 2017. Under den kommande 4-årsperioden ökar alltså försvarsanslagen med totalt 1,4 miljarder. Tillskottet går till förbandsverksamheten och åtgärder för att rekrytera, utbilda och behålla tidvis tjänstgörande personal prioriteras.

Alliansen påbörjade under förra mandatperioden en omfattande och nödvändig reformering av försvaret i syfte att ställa om till ett tillgängligt, användbart och rörligt insatsförsvar. Redan idag har försvaret en bättre förmåga än när alliansregeringen tillträdde 2006 men ytterligare arbete återstår innan den nya organisationen är helt på plats.

Personalen är Försvarsmaktens viktigaste resurs och de kommande åren ska Försvarsmakten anställa ca 16 000 soldater och sjömän på hel- och deltid. I takt med att den anställda personalen ökar ställs också nya krav på Försvarsmaktens övningsverksamhet, både vad avser innehåll och omfattning. Förstärkningen möjliggör en utvecklad övningsverksamhet som höjer förbandens förmåga och samtidigt gynnar rekryteringen. Regeringen kommer noggrant att följa hur förstärkningarna används för att genomföra omställningen till ett användbart och tillgängligt insatsförsvar.

När reformen är klar ska hela insatsorganisationen kunna användas inom några dagar efter beslut om höjd beredskap. Genom att vi återupptagit försvarsplaneringen förbättras förbanden möjlighet att lösa uppgifter i Sverige. Försvarsmakten ska också kunna anpassas efter nya hot i en förändrad omvärld. Kvalificerad personal, ändamålsenlig utrustning och välövade förband är avgörande för att kunna hantera dagens och framtidens insatsmiljöer.

Alliansregeringen har till skillnad från tidigare regeringar stärkt försvaret. Under Socialdemokraternas år vid makten lades ett 60-tal förband och enheter ner. I valet 2010 gick en samlad opposition till val med löften om nya miljardnedskärningar på försvaret. Alliansen har inte lagt ned ett enda förband. Regeringen värnar om Sveriges försvar och i budgetpropositionen föreslår vi en succesiv ökning av Försvarsmakten anslag fram till 2017. Med årets ökning fortsätter regeringen att bygga ett modernt, starkt och användbart försvar.

Karin Enström
Försvarsminister (M)

Hans Wallmark
Ledamot Försvarsutskottet (M)

Expressen debatt (9 september)

Under två dagar har president Obama dominerat svensk nyhetsrapportering. Istället för glädje och stolthet har mer surmulna kommentarer hörts från den socialdemokratiska oppositionen. Urban Ahlin, utrikespolitiskt ansvarig, har gett förslag på ämnen att beröra där USA och Sverige tycker olika. Ekonomiska talespersonen Magdalena Andersson har lyft fram det hon finner negativt.

Tänk för en sekund ifall de rödgröna vunnit valet 2010. Då hade Barack Obama mötts av en S-statsminister som krävt att USA avvecklar sina kärnvapen och lägger ner alla sina militärbaser utanför USAs gränser. De kraven är delar av den rödgröna utrikespolitiska plattform som presenterades i februari 2010. Svårligen hade de samtalen resulterat i något positivt.

Det är tydligt att Vänsterpartiet hade stort inflytande över plattformen. I den går att läsa att Sverige ska ha en god relation till Ryssland. När det gäller förhållandet till USA handlar det mer om ett nödvändigt ont: ”Vår gemensamma historia gör Europa och USA beroende av varandra. Samarbete över Atlanten är alltid bättre än djup misstro och isolationism”. Sen när präglades Sveriges relation till USA av misstro och isolationism?

Hade Obama ens kommit? Historiskt har relationerna av och till varit mycket frostiga. På 1970-talet kallades rent av ambassadörerna tillbaka hem till respektive land. Nu är det andra resor som företas över Atlanten! Urban Ahlin och Magdalena Andersson har en hel del att fundera kring!

Hans Wallmark (M)
Försvarsutskottet, ers Utrikesutskottet

Försvarsdebatt i GP 14 februari

Försvarsberedningen har genomfört tre dagar av samtal i Danmark och Norge. Diskussioner som fördes med både Försvarsmakten och den politiska ledningen i Köpenhamn respektive Oslo visar på många delade utmaningar och överväganden. Det understryker behovet av fördjupat samarbete. Det handlar både om Arktis som Östersjön, både om samverkan på den militära sidan via exempelvis materielbeställningar som den civila genom Kustbevakningen.

För några år sedan gav de nordiska regeringarna förre norske utrikesministern Thorvald Stoltenberg uppdraget att ta fram en rapport om hur det går att samverka bredare och djupare. En hel del av förslagen är på väg att förverkligas. Frågorna kommer än mer att uppmärksammas i och med Nordiska rådets minisession som till våren ska hållas i Stockholm.

Den svenska regeringen har kallat in Försvarsberedningen för att göra en bred säkerhetspolitisk analys som ska lägga grunden inför nästa försvarspolitiska beslut 2015. Analysen ska beskriva viktiga förändringar och utvecklingstendenser både i Sveriges närområde och globalt samt bedöma försvars- och säkerhetspolitiska konsekvenser för Sverige. Försvarsberedningens styrka är att med parlamentarisk bredd blicka långt framåt, analysera säkerhetspolitiken och belysa huvudinriktningen för framtidens svenska försvars- och säkerhetspolitik. Alla åtta riksdagspartier är representerade.

Morgondagens utmaningar ligger i de allt snabbare förändringar som globaliseringen medför. Dit hör den ekonomiska tyngdpunktsförskjutningen mot Asien, globala flöden som energi- och flyktingsströmmar, terrorhot, organiserad brottslighet, klimatförändringar till exempel issmältningen i Arktis och oförutsägbar politisk utveckling i vårt närområde, bland annat Ryssland. Den säkerhetspolitiska miljön är komplex, oförutsägbar och många problem är gränslösa.

Försvarsberedningen har redan genom öppen hearing i Stockholm granskat betydelsen av råvarutillgångar, inte minst olja och gas med hjälp av expertis från bland annat Norge. Det tragiska terrorangreppet i Algeriet mot en gasanläggning med fem döda norrmän som följd eller Kinas växande intresse för gruvdrift på Grönland visar hur råvarutillgångar är en viktig dimension av säkerhetspolitiken.

Intressemässigt växer Arktisregionen i rask takt. Issmältningar gör det lönsammare att utvinna naturresurser på nordliga breddgrader och på sikt kommer nya handelsvägar öppnas. Östersjöns betydelse för starkare ekonomiska handelsflöden ökar. Här finns cirka 2000 fartyg om dygnet och motsvarande 15 procent av den globala handeln beräkna ske över Östersjön!

Det säkerhetspolitiska läget i Europa är ur ett nordiskt perspektiv bättre än någonsin i modern tid. Detta som en följd av de öst- och centraleuropeiska länders frigörelse och medlemskap i EU och Nato. Vi kan hamna i en annan situation i framtiden men det är svårt att se att den skulle komma utan en politiskt destabiliserande process först.

Nordiskt försvarssamarbete är ett av de bästa exemplen på det som inom EU och Nato benämns ”smart defence” samt ”pooling and sharing”. Samarbetet är ett värdefullt tillskott – inte ett alternativ till – staternas befintliga säkerhetspolitiska tillhörighet.

Det finns goda exempel att lyfta fram. Ett sådant är övningsverksamheten på flygsidan mellan Norge, Sverige och Finland som pågått sedan 2008 – Cross Border Training North. Genom den gemensamma övningsverksamheten får våra flygvapen möjlighet att öva i större enheter och testa sin materiel. Nu inleder Sverige och Danmark något liknande. Tillsammans har Norge och Sverige utvecklat det mobila artillerisystemet Archer. Genom samutvecklingen att samutvecklingen beräknas vi ha sparat 400 miljoner kronor.

Med nya och fördjupade relationer understryks den vänskap och närhet som finns mellan våra länder.

Cecilia Widegren
Försvarsutskottets vice ordförande tillika alliansgruppledare (M)
Försvarsberedningens ordförande

Hans Wallmark
Utrikesutskottets ordförande (M)
Ledamot av Försvarsberedningen

Ine Eriksen Søreide
Utrikes- och Försvarsutskottets ordförande i Norge (Höyre)

Exportkontrollen av krigsmateriel granskas av parlamentarisk kommitté

Hans WallmarkRegeringen har tidigare fattat beslut om en parlamentarisk kommitté gällande översyn av exportkontrollen av krigsmateriel. Nu påbörjas arbetet. Kommittén, som består av representanter från samtliga åtta riksdagspartier, har i uppgift att utreda den framtida svenska exportkontrollen av krigsmateriel och ramarna kring den. Det huvudsakliga syftet med utredningen är att lämna förslag till ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater.

– Det kommer att handla om både utrikes- och säkerhetspolitiska intressen som mänskliga rättigheter. Alla argument ska prövas och diskuteras med eftertänksamhet, säger handelsminister Ewa Björling som fattat beslut om utredningen.

Hans Wallmark, riksdagsledamot och ledamot av försvarsutskottet och försvarsberedningen samt i november tillträdande ordförande i utrikesutskottet, har utsetts till ordförande för den parlamentariska kommittén om Översyn av exportkontrollen av krigsmateriel (UD 2012:01).

– Det är omfattande och svåra frågor vi har att hantera. Som ordförande kommer jag att försöka vara en sammanhållande kraft och se till att arbetet präglas av en öppen process. Jag ser framför mig att på tidigt stadium bjuda in representanter för det civila samhället, samt företrädare för fack och näringsliv, säger Hans Wallmark

Kommittén ska bland annat;
·        Utreda den framtida svenska exportkontrollen av krigsmateriel och ramarna kring den,
·        Föreslå de överväganden som lämpligen bör göras för att fastställa om ett land är en icke-demokrati och som bör ligga till grund för den tillståndsprövning som görs när det gäller utförsel av krigsmateriel ur Sverige, samt analysera hur dessa överväganden kan genomföras i den svenska exportkontrollen av krigsmateriel,
·        Utreda på vilket sätt en skärpning ska göras av exportkontrollen av krigsmateriel, gentemot icke-demokratier,
·        Undersöka och kartlägga andra samarbetsländers ─ såsom de nordiska länderna, Nederländerna, Tyskland, Storbritannien och USA ─ exportkontrollsystem och då särskilt deras exportkontroll av krigsmateriel gentemot icke-demokratiska länder,
·        Utreda konsekvenserna om exportkontrollen avseende krigsmateriel skärps gentemot icke-demokratiska stater, t.ex. påverkan på Sveriges bredare bilaterala relationer.

Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2014.