Försvarsberedningen har genomfört tre dagar av samtal i Danmark och Norge. Diskussioner som fördes med både Försvarsmakten och den politiska ledningen i Köpenhamn respektive Oslo visar på många delade utmaningar och överväganden. Det understryker behovet av fördjupat samarbete. Det handlar både om Arktis som Östersjön, både om samverkan på den militära sidan via exempelvis materielbeställningar som den civila genom Kustbevakningen.
För några år sedan gav de nordiska regeringarna förre norske utrikesministern Thorvald Stoltenberg uppdraget att ta fram en rapport om hur det går att samverka bredare och djupare. En hel del av förslagen är på väg att förverkligas. Frågorna kommer än mer att uppmärksammas i och med Nordiska rådets minisession som till våren ska hållas i Stockholm.
Den svenska regeringen har kallat in Försvarsberedningen för att göra en bred säkerhetspolitisk analys som ska lägga grunden inför nästa försvarspolitiska beslut 2015. Analysen ska beskriva viktiga förändringar och utvecklingstendenser både i Sveriges närområde och globalt samt bedöma försvars- och säkerhetspolitiska konsekvenser för Sverige. Försvarsberedningens styrka är att med parlamentarisk bredd blicka långt framåt, analysera säkerhetspolitiken och belysa huvudinriktningen för framtidens svenska försvars- och säkerhetspolitik. Alla åtta riksdagspartier är representerade.
Morgondagens utmaningar ligger i de allt snabbare förändringar som globaliseringen medför. Dit hör den ekonomiska tyngdpunktsförskjutningen mot Asien, globala flöden som energi- och flyktingsströmmar, terrorhot, organiserad brottslighet, klimatförändringar till exempel issmältningen i Arktis och oförutsägbar politisk utveckling i vårt närområde, bland annat Ryssland. Den säkerhetspolitiska miljön är komplex, oförutsägbar och många problem är gränslösa.
Försvarsberedningen har redan genom öppen hearing i Stockholm granskat betydelsen av råvarutillgångar, inte minst olja och gas med hjälp av expertis från bland annat Norge. Det tragiska terrorangreppet i Algeriet mot en gasanläggning med fem döda norrmän som följd eller Kinas växande intresse för gruvdrift på Grönland visar hur råvarutillgångar är en viktig dimension av säkerhetspolitiken.
Intressemässigt växer Arktisregionen i rask takt. Issmältningar gör det lönsammare att utvinna naturresurser på nordliga breddgrader och på sikt kommer nya handelsvägar öppnas. Östersjöns betydelse för starkare ekonomiska handelsflöden ökar. Här finns cirka 2000 fartyg om dygnet och motsvarande 15 procent av den globala handeln beräkna ske över Östersjön!
Det säkerhetspolitiska läget i Europa är ur ett nordiskt perspektiv bättre än någonsin i modern tid. Detta som en följd av de öst- och centraleuropeiska länders frigörelse och medlemskap i EU och Nato. Vi kan hamna i en annan situation i framtiden men det är svårt att se att den skulle komma utan en politiskt destabiliserande process först.
Nordiskt försvarssamarbete är ett av de bästa exemplen på det som inom EU och Nato benämns ”smart defence” samt ”pooling and sharing”. Samarbetet är ett värdefullt tillskott – inte ett alternativ till – staternas befintliga säkerhetspolitiska tillhörighet.
Det finns goda exempel att lyfta fram. Ett sådant är övningsverksamheten på flygsidan mellan Norge, Sverige och Finland som pågått sedan 2008 – Cross Border Training North. Genom den gemensamma övningsverksamheten får våra flygvapen möjlighet att öva i större enheter och testa sin materiel. Nu inleder Sverige och Danmark något liknande. Tillsammans har Norge och Sverige utvecklat det mobila artillerisystemet Archer. Genom samutvecklingen att samutvecklingen beräknas vi ha sparat 400 miljoner kronor.
Med nya och fördjupade relationer understryks den vänskap och närhet som finns mellan våra länder.
Cecilia Widegren
Försvarsutskottets vice ordförande tillika alliansgruppledare (M)
Försvarsberedningens ordförande
Hans Wallmark
Utrikesutskottets ordförande (M)
Ledamot av Försvarsberedningen
Ine Eriksen Søreide
Utrikes- och Försvarsutskottets ordförande i Norge (Höyre)