Den stora skiljelinjen i svensk politik inför valet 2014 handlar om en fortsatt stark arbetslinje eller en återgång till bidragslinjen. Ska det bli mer lönsamt att arbeta och ta ansvar? Eller ska det bli mer lönsamt att inte arbeta? Det är den avgörande frågan som väljarna inför valet 2014 måste ta ställning till.
Regeringens höstbudget innehåller förslag som stöttar tillväxt och jobb, förbättrar hushållens ekonomi samt stärker välfärd och sammanhållning. Budgeten innehåller dessutom ett kunskapspaket som totalt omfattar 3,9 miljarder kronor för åren 2014-2017 med ytterligare kompetensutveckling för lärare, en läs- och skrivsatsning samt mer undervisningstid i matematik.
Genom jobbskattelättnader i fyra steg har Alliansregeringen gett nästan alla som jobbar heltid 1 500 kronor mer i månaden. För en vanlig familj med två arbetande föräldrar handlar det om upp mot 40 000 kronor varje år i stärkt hushållskassa. Det femte jobbskatteavdraget, som regeringen nu föreslår, skulle ge en vanlig inkomsttagare mellan 200 och 300 kronor mer varje månad. Förstärkningen blir som störst, 337 kronor i månaden, vid en inkomstnivå som motsvarar genomsnittslönen för en gymnasielärare. För de familjer som har det tufft ekonomiskt kan ytterligare en jobbskattelättnad innebära att man klarar av en oförutsedd utgift, som att laga en trasig cykel eller kunna köpa nya vinterkängor till barnen.
Genom att låta människor få behålla mer av sin lön stöttas den inhemska konsumtionen. Det ökar statens intäkter, vilket gör att vi kan satsa mer resurser på skola, vård och omsorg.
Det starkaste argumentet för att genomföra ytterligare jobbskattelättnader är jobben. Jobbskatteavdragen som Alliansregeringen infört bedöms öka den varaktiga sysselsättningen med fler än 100 000 personer. Det femte steget beräknas skapa ytterligare 10 000-15 000 nya jobb på sikt. När fler människor arbetar ökar resurserna till välfärden – till skola, vård och omsorg. Det är så vi tar ansvar för Sverige.
Socialdemokraterna vill istället höja skatterna på hushåll och företag med 30 miljarder kronor. Huvuddelen ska gå till utbyggda bidrags- och ersättningssystem – en politik som försvagar hushållens ekonomi och försämrar framväxten av fler jobb. Det gör att statens utgifter ökar, vilket i sin tur tar bort möjligheterna att satsa resurser på utbildning och välfärd.
Väljarna har röstat bort bidragslinjen två val i rad och har därmed visat åt vilket håll Sverige bör gå. Vårt besked till väljarna är tydligt. Vi kommer inte att vara nöjda förrän alla som kan och vill arbeta har ett jobb att gå till. Nya Moderaterna kommer därför att fortsätta ta striden för att jobben ska bli fler och att marginaler i vardagen för vanliga löntagare ska öka.
Kent Persson
Partisekreterare (M)
Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M)
Maria Malmer Stenergard
Ordförande C4 Moderata partiförening