”Man kampanjar i poesi, men man regerar i prosa”. Så beskrev New Yorks exguvernör Mario Cuomo skillnaden mellan att vara i opposition och sitta vid makten. Våra länder må vara olika, men hans beskrivning gäller även på sitt sätt i Sverige. Detta blir tydligt när man hör S-ledaren Löfven eller på hans tilltänkta partners. Därför är min tolkning av temat ”Om valet går som jag vill” att Alliansen får fortsatt ansvar för regeringsprosan.
Den tid då socialdemokraterna ensamma kunde diktera villkoren är förbi. Idag måste S samarbeta med andra i maktställning för att kunna regera. Löfven håller tyst om detta, men nu verkar väljarna ha fått nog. Enligt en opinionsundersökning vill 66 procent att det öppet deklareras hur en tänkt S-ledd regering ska se ut.
Att betrakta Löfvens möjliga partners och deras politik är ingen munter sak. MPs skattehöjningar betyder drygt 500 kronor i höjd skatt per månad och väljare. Deras 35 timmars arbetsvecka innebär en inkomstförsämring på 2 000 per månad. En genomsnittlig heltidsarbetande har 18 000 kronor per månad netto och en försämring på 5 000 per månad för en familj med två inkomster blir därför kännbar. Till det kommer gröna förslag om flygskatt, koldioxidskatt och annat tillväxthämmande.
V vill höja arbetsgivaravgiften för unga, bolagsskatten och krogmomsen. Jobbskatteavdragen ska bort liksom RUT och ROT försämras. Fastighetsskatt och arvsskatt ska återinföras. Dessutom ska det finanspolitiska ramverket skrotas. Överskottsmålet – som hjälpt oss under krisen – ska överges.
Fi då? Jo, i valmanifestet utlovas reformer för 500 miljarder – lika bullrig som retoriken kan vara lika tyst är det kring finansieringen. Enbart arbetstidsförkortningen till 30 timmars arbetsvecka innebär en försvagning av de offentliga utgifterna med 252 miljarder, men det stoppar inte Gudrun Schyman. ”Vi kan inte ha pengarna i högsätet. Man får inte vara så fyrkantig”, säger hon.
Mot detta står en Allians som präglas av ansvarstagande. Politiskt betyg leder sällan till poetiskt beröm, men det gör inget. För mig räcker det om Alliansen får fortsatt förtroende av väljarna.
Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M)
Ledamot av moderaternas partistyrelse