Ge en gåva
Ge en gåva

Hjärtefråga: Jobb och arbetsmarknad

”Läget börjar bli akut: Den svenska flyginfrastrukturen måste säkerställas”

Posted on by Hannes Petersson

De regionala flygplatserna vill vara nyckelspelare i omställningen och samhällsbygget, men kämpar med akuta utmaningar. Vi presenterar här fyra konkreta förslag som skulle ändra spelplanen, skriver Sobonas vd och flera kommun- och regionstyrelseordföranden med flera.

Samtidigt som svenskt flyg ställer om för framtiden, med elflyg och fossilfritt bränsle, slår pandemin oerhört hårt mot regionala flygplatser. Det hotar omställningen till ett mer hållbart transportslag och ambitionen att hela Sverige ska leva. 

Under pandemin har regionala flygplatser drabbats av lågt antal resande, och ekonomiska stöd har varit otillräckliga. Att utdelning till ägarna diskvalificerar från korttidsstöd är rimligt och säkerställer att skattebetalarnas pengar gör mest nytta. Dock ingår många regionala flygplatser i en koncern, där något företag i koncernen har gett utdelning, vilket då diskvalificerar flygplatserna från korttidsstöd, men som i verkligheten har stora ekonomiska underskott och stort behov av korttidspermittering. Ytterligare en ekonomisk mina är det extra driftstöd som endast har gått till de regionala flygplatser som fått driftstöd innan. Men pandemin har drabbat alla regionala flygplatser.

Framtidens resmönster är svåra att sia om. Digitaliseringen lär ge minskat resande samtidigt som stora investeringar runt om i Sverige innebär ökat resande för bland annat kompetens- och arbetskraftförflyttning. Ökat distansarbete i framtiden kan göra flyget än viktigare för att kunna bo på en plats och arbeta på en annan. Men för att kunna erbjuda goda flygkommunikationer även i framtiden måste det ekonomiska stödet ses över. Läget börjar bli akut.

De regionala flygplatserna kostar cirka 600 miljoner kronor per år, där ägarkommunerna står för 500 miljoner kronor, och staten för drygt 100 miljoner via driftstöd. För att kunna fortsätta driva flygets klimatomställning och säkra ett sammanhållet Sverige måste driftstödets omfattning ses över. Staten tar det ekonomiska ansvaret för både vägar och järnvägar, men inte för flyginfrastrukturen. Det är inte rimligt att kommunerna ska bekosta den i så stor utsträckning.

Till följd av pandemin uppdagades svagheter i systemet med beredskapsflygplatser, som är beredda att ta emot samhällsviktiga transporter, såsom ambulansflyg och militärflyg, dygnet runt. Om vi går tillbaka till det normalläge som rådde före pandemin kommer många av de flygplatser som tidigare på frivillig basis haft beredskap, behöva upphöra med detta. Det innebär en reell försämring av akutsjukvården. 

Att erbjuda en jämlik akutsjukvård i hela landet borde vara grundläggande i ett modernt Sverige. Men med få beredskapsflygplatser går det inte att uppnå. Om det är något pandemin har lärt oss så är det att vi behöver ett mer robust system i Sverige och att beredskapen måste höjas.

För att hela Sverige ska kunna leva på riktigt, och för att kunna fortsätta vår omställning till fossilfria flygresor behövs därför följande:

￭ Ett förlängt korttidsstöd, som tar hänsyn till de regionala flygplatsernas förutsättningar kopplat till deras koncerntillhörighet

￭ Ett extra driftstöd som tillfaller alla regionala flygplatser

￭ En utökning av driftstödet till de regionala flygplatserna så att vi kan möta morgondagens behov av klimatsmarta flygförbindelser i hela landet

￭  Minst 27 flygplatser blir beredskapsflygplatser 

De regionala flygplatserna spelar roll för möjligheterna att bo i hela landet, för arbetstillfällen, för företagsetableringar även utanför storstäderna och för Sveriges internationella konkurrenskraft. Vi samlas därför över partipolitiken, från norr till söder, och uppmanar nu till handlingskraft. Det är läge att prioritera så att dessa fyra punkter finns med i höstens politiska arbete för en fungerande och hållbar flygtrafik i framtiden!

Per Nordenstam Vd, Sobona, kommunala företagens arbetsgivarorganisation
Robin Holmberg Kommunstyrelsens ordförande (M) Ängelholm Anna Hed Kommunstyrelsens ordförande (C) Mora kommun
Andreas Svahn Regionstyrelsens ordförande (S) Region Örebro län
Erik Ciardi Kommunalråd (C) Kalmar kommun
Hans Unander Kommunstyrelsens ordförande (S) Malung-Sälen
Johan Olsson Swanstein Kommunstyrelsens ordförande (M) Båstad
Lars Gunnar Nordlander Kommunstyrelsens ordförande (S) Härjedalens kommun
Mikael Henrysson Kommunstyrelsens ordförande (SD) Bjuv
Mikael Johansson Regionstyrelsens ordförande (M) Region Kronoberg
Per-Samuel Nisser Kommunstyrelsens ordförande (M) Karlstad
Peter Danielsson Kommunstyrelsens ordförande (M) Helsingborg
Tomas Mörtsell Kommunstyrelsens ordförande (C) Storumans kommun
Tony Ring Kommunstyrelsens ordförande (M) Karlskoga
Ulf Berg Regionstyrelsens ordförande (M) Region Dalarna
Jan Bohman Kommunstyrelsens ordförande (S) Borlänge kommun
Joakim Storck Kommunstyrelsens ordförande (C) Falu kommun

”Vi vill ta ansvar för att genomföra den regionala arbetsmarknadspolitiken”

Posted on by Hannes Petersson

Våra kommuner behöver göra allt de kan för att alla våra invånare ska få rätt förutsättningar för att bli en del av vår arbetsmarknad, skriver Familjen Helsingborgs styrelse.

Höstens budgetförhandlingar pågår som bäst och finansminister Magdalena Andersson (S) pekade nyligen tydligt på behovet av konkreta åtgärder för att bryta långtidsarbetslösheten. Arbetsförmedlingens arbete håller på att ställas om och fler privata utförare ska lösa problematiken, men få röster hörs om hur kommunerna ska bidra. Vi är övertygade om att kommunernas roll kopplat till långtidsarbetslösheten i stället borde stärkas för att lyckas få fler i arbete. 

Vi välkomnar regeringsbeslutet att Arbetsförmedlingen uppdrag ska reformeras i grunden. Den nya organiseringen av den statliga arbetsmarknadspolitiken, med fristående aktörer och digitala flöden, kommer säkert att vara framgångsrik för många. Tyvärr upplever vi just nu att de uppdrag Arbetsförmedlingen får mest fokuserar på att säkerställa att privata utförare kommer på plats och har många arbetssökande att arbeta med, på bekostnad av både lokal närvaro och samarbete med kommunen. 

Familjen Helsingborg är en dynamisk delregion med stark tillväxt och behov av kompetensförsörjning men också en delregion med många som står utanför arbetsmarknaden för att man inte har kompetenser som motsvarar de behov arbetsgivarna har. 

Långtidsarbetslösheten är större i Skåne än i riket och det är mycket angeläget för våra kommuner att minska den för att främja tillväxt men också för att öka integrationen. Många av dessa invånare behöver ansöka om ekonomiskt bistånd från kommunen, ofta i kombination med ersättning från arbetsförmedlingen. Det handlar om invånare som stat och kommun gemensamt har ansvar för. 

Vi vill komma överens om ett samarbete. Våra kommuner ser fram emot att samverka med de nya fristående aktörerna på flera områden men ser också att de som står längre ifrån arbetsmarknaden, som till exempel har utbildningsbehov, bristande språkkunskaper, behov av vägledning och introduktion till arbetslivet måste ta del av olika insatser parallellt för att minska risken för långtidsarbetslöshet.

Kommunen har ansvar för vuxenutbildning, SFI, samhällsinformation och sociala insatser som är viktiga pusselbitar i en sådan parallell planering. Familjen Helsingborg har sedan länge ett väl utvecklat samarbete inom en rad politikområden med fokus på att tillsammans främja tillväxt, effektivitet och utveckling. 

Vi vill ta ett ökat ansvar för våra invånare och våra arbetsgivare. Vi vill göra det i samspel med arbetsförmedlingen, den nya arbetsmarknadspolitiken och de fristående aktörerna. Vi har förslag på en modell som skulle göra det möjligt för oss att utföra arbetet med de angivna målgrupperna efter avtal med Arbetsförmedlingen.

Vi är beredda att ta ansvaret från 2022. Vi vill se en tydlig överenskommelse avseende målgrupper, för vilka kommunen redan har ett stort ansvar som gör det tydligare för såväl invånarna, de fristående leverantörer och Arbetsförmedlingen. 

Våra kommuner behöver göra allt vi kan för att inte kostnaderna för ekonomiskt bistånd ska fortsätta att öka, för att matchningsproblematiken ska minska och framför allt för att alla våra invånare ska få rätt förutsättningar för att bli en del av vår arbetsmarknad.

Låt oss komma överens om ett samarbete kring dem som uppbär ekonomiskt bistånd, de som är nyanlända och de unga som inte har avslutad gymnasieexamen. Det är en mindre del av alla arbetslösa i våra kommuner och resten tror vi kommer att omhändertas väl av de fristående leverantörerna. Tillsammans kan vi minska långtidsarbetslösheten och öka tillväxten.

Familjen Helsingborgs styrelse:
Mikael Henrysson
Kommunstyrelsens ordförande (SD) Bjuvs kommun
Anders Månsson
kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Bjuvs kommun
Johan Olsson Swanstein
Kommunstyrelsens ordförande (M) Båstads kommun
Bo Wendt
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (BP) Båstads kommun
Peter Danielsson
Kommunstyrelsens ordförande (M) Helsingborgs stad
Jan Björklund
Kommunstyrelsens vice ordförande (S) Helsingborgs stad
Peter Schölander
Kommunstyrelsens ordförande (M) Höganäs kommun
Lennart Nilsson
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Höganäs kommun
Hans Bertil Sinclair
Kommunstyrelsens ordförande (M) Klippans kommun
Åsa Edvardsson
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (SD) Klippans kommun
Torkild Strandberg
Kommunstyrelsens ordförande (L) Landskrona stad
Fatmir Azemi
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Landskrona stad
Torgny Lindau
Kommunstyrelsens ordförande (PF) Perstorps kommun
Ronny Nilsson
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Perstorps kommun
Teddy Nilsson
Kommunstyrelsens ordförande (SD) Svalövs kommun
Jan Zielinski
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Svalövs kommun
Ronny Sandberg
Kommunstyrelsens ordförande (S) Åstorps kommun
Roger Nielsen
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (M) Åstorps kommun
Robin Holmberg
Kommunstyrelsens ordförande (M) Ängelholms kommun
Lars Nyander
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Ängelholms kommun
Christian Larsson
Kommunstyrelsens ordförande (M) Örkelljunga kommun
Niclas Bengtsson
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (SD) Örkelljunga kommun

Förödande att lägga ned Bromma

Posted on by Hannes Petersson

Ett avlångt land som Sverige behöver en väl fungerande flyginfrastruktur för att hela landet ska leva. Beskedet från regeringen om nedläggning av Bromma flygplats är därför förödande och kommer att drabba samtliga regionala flygplatser i landet. I förlängningen får detta långtgående konsekvenser för såväl tillväxt och utveckling i stora delar av landet, som för Sveriges möjligheter till snabb återstart efter pandemin.

Hur en nedläggning av Bromma flygplats kan genomföras ska nu utredas med målsättningen att det ska finnas ett färdigt förslag i augusti. Vi tycker det är oansvarigt av regeringen att i nuvarande läge med den pågående coronapandemin skapa ytterligare osäkerhet för en hårt ansatt bransch.

Många regionala flygplatser saknar i dagsläget helt eller delvis trafik och kämpar för att överleva. För de flygplatser som fortfarande trafikeras är antalet flygrörelser så lågt som tio procent av den normala trafiken. Trots att coronapandemin innebär stora påfrestningar finns positiva signaler för tiden efter pandemin. Flygbolaget BRA återupptar flera av sina linjer till Bromma från mitten av maj och många flygplatser fortsätter arbeta aktivt med omställningen av flygplatsdriften och trafiken till att bli mer miljövänliga. Parallellt med detta pågår spännande utvecklingsarbete där svenska företag driver på elektrifieringen av flyget. Inrikesflyget står med andra ord på tröskeln till ett tekniksprång som kommer göra många av dagens invändningar mot flyget obsoleta.

Att regeringen i detta läge öppnar upp för att avveckla väl utbyggd infrastruktur är därför ett historiskt misstag. Regeringen lutar sig mot sekretessbelagt underlag från Swedavia som pekar på att Bromma flygplats inte är affärsmässigt lönsam och utgår från att effekterna av coronapandemin blir permanenta. Tvärtemot vad regeringen tycks tro är vi övertygade om att inrikesflyget kommer att spela en viktig roll även efter pandemin när samhället och ekonomin återstartar. Att hänvisa Bromma-flighter till Arlanda kommer inte fungera, framförallt inte under rusningstiden. Hur och när Arlanda kan byggas ut är också väldigt osäkert.

Frågan om Bromma är dock inte enbart en kapacitetsfråga utan också en fråga om konkurrens om pris och reseutbud. Fler destinationer och fler bolag skapar bättre priser för människor och företag som är beroende av flyget. På flygplatser som bara flyger till Bromma eller Arlanda är biljettpriserna oftast nästan dubbelt så höga som på de flygplatser där det finns konkurrens mellan två bolag som flyger till två olika flygplatser.
Regeringens besked är inte vad Sverige behöver. När landet ska återstartas efter det senaste årets nedstängningar levererar regeringen nedläggningsbesked som kommer att slå hårt mot tillgängligheten. Det påverkar tillväxten och framväxten av nya jobb negativt. I ett läge där arbetslösheten är hög och behovet är stort av att få igång turism- och besöksnäringen igen viker Socialdemokraterna ner sig för Miljöpartiet. Vi undrar vad socialdemokratiska kommunalråd ute i Sverige med kommunägda flygplatser som är beroende av Bromma egentligen tycker om regeringens stockholmsfixerade politik.

Om Moderaterna vinner valet 2022 kommer vi att stoppa avvecklingen av Bromma flygplats och genomföra en översyn av den svenska flygpolitiken. Det finns goda exempel ” från till exempel Norge på hur de regionala flygplatserna kan ges bättre förutsättningar att bidra till att hela landet ska kunna leva.
Vi är övertygade om att flyget kommer att vara en viktig del i Sveriges infrastruktur framöver och ha stor betydelse för tillväxt och livskvalitet.

Robin Holmberg (M) kommunstyrelsens ordförande Ängelholm
Peter Danielsson (M) kommunstyrelsens ordförande Helsingborg
Anna Tenje (M) kommunstyrelsens ordförande Växjö
Jesper Skalberg Karlsson (M) regionråd Gotland
Andreas Löwenhöök (M) oppositionsråd Skellefteå
Peter Johansson (M) kommunalråd Kristianstad
Hanne Lindkvist (M) oppositionsråd Kalmar
Pär Jönsson (M) kommunalråd Östersund
Anders Ågren (M) kommunalråd Umeå
Roger Fredriksson (M) kommunstyrelsens ordförande Ronneby