Ge en gåva
Ge en gåva

Författare: Hannes Petersson

Årsmöte 2024

Posted on by Hannes Petersson

Lördagen 2 mars 2024 kl. 11:00 håller Moderaterna i Ängelholm årsmöte i hörsalen på Stadsbiblioteket.

Motioner ska vara inskickade till styrelsen senast 17 februari. Det går bra att skicka dem via mail till info@engelholmsmoderat.se. En vecka innan årsmötet, 24 februari, kommer handlingarna att skickas ut via mail och finnas tillgängliga i partilokalen. 

Inbjuden att tala på årsmötet är Moderaternas 5:e kandidat till europaparlamentet Boriana Åberg och där efter startar själva förhandlingarna. 

Program för årsmöte
11:00 Inledning
11:10 Boriana Åberg talar
11:40 Årsmötesförhandlingar

Arsmotesinbjudan-2024-brevLadda ner
Foredragningslista-arsmote-2024Ladda ner

ÄNGELHOLMS KOMMUN RÄDDAR FLYGMUSEET

Posted on by Hannes Petersson

Vid årsskiftet tog Ängelholms kommun över huvudmannaskapet av Ängelholms Flygmuseum som öppnar igen lördagen 13 januari.

Museet har drivits med ideella krafter av F10 kamratförening sedan 2004. Åldersstigande medlemmar hos föreningen har gjort att färre kan volontärarbeta samtidigt som återväxten av medlemmar har varit hotad.

Att kommunen tar över har varit en lång process och innebär att farhågan om ett nerläggande av museet försvinner. Det är viktigt att museet både gynnar kommunen och besökare. Kommunen kommer därför ha ett fortsatt nära samarbete och dialog med kamratföreningen som har stor kunskap om museet.

”Vi vill gärna fortsätta att bevara och berätta om Ängelholm, flygarestaden. Dessutom är Flygmuseet en viktig del av det lokala kulturarvet. Nu kan vi glädjas åt att vi har två kommunala museer”, säger Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande, i ett pressmeddelande från Ängelholms kommun.

Museet är en viktig del av det lokala kommunarvet, bl.a. då det var en stor arbetsplats när F10 var aktivt. Att driva det kommer ungefär kosta 3,9 miljoner kronor per år. Dessutom får barn och unga upp till 18 år besöka museet gratis.

Klart med nomineringar till ordförandeposter i nämnder, bolag och beredningar

Posted on by Hannes Petersson

Moderaterna tillsammans med de borgerliga partierna valde efter valet 2022 att styra Ängelholms kommun i minoritet, och till kommunstyrelsens ordförande valdes Robin Holmberg.

Därefter har Ängelholms Moderaternas valberedning arbetat fram ett förslag för vilka som ska sitta i nämnder, beredningar och bolag, samt vilka som ska bli ordförande. Valberedningen har tagit in intresseanmälningar, haft både fysiska och digitala intervjuer innan förslaget presenterades för medlemmarna på en rådgivande nomineringsstämma. Medlemmarna godkände förslaget och rådgav Moderaternas nya kommunfullmäktigegrupp att godkänna förslaget, vilket gruppen nu har antagit.

Den 28 november ska kommunfullmäktige besluta om vilka som ska sitta i nämnder, beredningar och bolag. Då kommer Moderaterna nominera följande personer till ordförandeposter.

Till ordförande i familje- och utbildningsnämnden nomineras Sven-Ingvar Borgquist

Till ordförande i nämnden för omsorg och stöd nomineras Ingela Sylwander

Till ordförande i samhällsbyggnadsnämnden nomineras Tomas Fjellner

Till ordförande i miljö- och tillståndsnämnden nomineras Anders Davidsson

Till ordförande i nämnden för kultur, idrott och fritid nomineras Christina Hanstål

Till ordförande i arbetsmarknadsnämnden nomineras Karl-Erik Asp

Till vice ordförande i överförmyndarnämnden nomineras Hannes Petersson

Till ordförande i Ängelholmshem nomineras Bengt Jansson

Till ordförande i Ängelholmslokaler nomineras Åsa Herbst

Till ordförande i beredning 1 nomineras Cornelis Huisman

Till vice ordförande i beredning 2 nomineras Owe Johanssohn

Det är dags att släppa fixeringen vid vinster i välfärden

Posted on by Hannes Petersson

Kommentar till insändaren med rubrik ”Nej till vinster i välfärden” av Torgny Handreck (S),
Yvonne Mollet-Bengtsson (S) och Mikael von Krassow (S) införd i NST den 6 maj 2022.

Vi har en stor befolkningstillväxt där demografin pekar på att vi blir allt äldre. En fråga vi måste ställa oss är vad en rimlig nivå på framtidens välfärd är och vem ska betala för den?

Framtidens välfärd är en utmaning, och utan privata välfärdsföretag kommer den bli mycket svår att finansiera på ett för medborgarna acceptabelt sätt. Ett av skälen är att det behövs stora investeringar i välfärdens infrastruktur framöver. Personer över 80 år kommer att öka drastiskt. Antingen behöver bygget av alla nya äldreboenden finansieras av kommunen eller hjälper flera finansiärer till. För det andra bidrar välfärdsföretag med innovationer som kommer användare av privata och offentliga tjänster till gagn. Att begränsa välfärdsföretagandet skulle vara uppenbart kontraproduktivt för välfärdens utveckling.

Givet dessa skäl så finns det all anledning att fokus för välfärdsdebatten flyttas från driftform till finansiering.

Framtidens välfärd är redan en svårlöst utmaning trots en mångfald av aktörer. Stat, regioner och kommuner måste hitta ett sätt att betala för de ökade kostnader som väntas.

Målet för den privata och offentliga sektorn som verkar inom välfärdssektorn ska vara att erbjuda en hög kvalitet och uppnå en hög kundnöjdhet. Om inte, så tacklar vi utmaningarna genom tuffare kvalitetskrav på både offentliga och privata aktörer. Lösningen ligger i att stödja en sådan utveckling och det görs inte genom ett vinstförbud.

Vi i det blågröna styret väljer att lyfta blicken, se helheten och dess konsekvenser. Det anser vi är att ta ansvar. Valfrihet och mångfald innebär ökad kvalitet, ökad makt åt den enskilde och fler arbetsgivare att välja på för den anställde. Att förbjuda vinstdrivande företag skulle innebära att utbudet av alternativ minskade, vilket vore en inskränkning i medborgarnas valmöjligheter.

Efter våra samtal med samtliga berörda på Sommarsol har vi skapat oss en bild över deras situation och vidtagit åtgärder därefter.

Ingela Sylwander (M)                                                                                                                                           Ordförande nämnden för omsorg och stöd                                                                                                                 Ängelholm

Det handlar om rätten att välja skola (NST 24/3)

Posted on by Hannes Petersson

Sven-Ingvar Borgquist (M) svarar på Lars Nyanders och Lars Carlssons (S) insändare (NST 16/3)

Lars Nyander och Lars Carlsson (S) skriver att lösningen finns i klassrummen och att det bl.a. handlar om anpassade barngrupper och ändamålsenliga lokaler. Visst är det viktigt att förstå vad andra säger men det är kanske ännu viktigare att handla efter vad man själv säger.

Av den anledningen behöver Socialdemokraterna påminna sig själva om att det första Moderaterna gjorde efter valet 2018 var att sätta igång arbetet med att bygga tre nya grundskolor. Trängseln på vissa skolor har varit och är för stor. Under mandatperioden har flera insatser gjort för att få trängsel under kontroll i avvaktan på att de tre skolorna blir klara. En fråga som Socialdemokraterna helt duckade för vid Nyanders tid som kommunalråd. Det fungerar inte att alltid att säga nej!

Nyander och Carlsson undrar hur de blågröna partierna säkerställer en kvalitetshöjning genom etablerandet av friskolor. För moderaterna handlar inte det här om en strukturell förklaringsmodell om marknadens varande eller icke varande. Det handlar först och främst om föräldras rätt att välja var deras barn ska gå i skola och vilken typ av utbildning de ska få genom att etablera en friförskola.

Idag finns det endast en friskola och i dialog säkerställer kommunen kvalitén och hjälper till att finna lösningar på de problem som kan uppstå. Sen säkerställer även Skolinspektionen en bra undervisning och att det finns en likvärdighet mellan skolorna i landet.

Den extra lokalersättningen som Socialdemokraterna refererar till tydliggör vad kommunen egentligen ersätter. Det bygger på att berörd verksamhet öppet och transparant redovisar sina faktiska lokalkostnader, och bedöms kostnaden som rimlig ersätter kommunen den. Det innebär också att risken för att lokalkostnaden äter upp utbildningskvalitén minskar. Något som svider så pass mycket hos Socialdemokraterna att de har valt att riskera en försening av en förskola för 90 barn.

Sven-Ingvar Borgquist (M), ordförande i Familje- och Utbildningsnämnden

Nya lösningar krävs för att utveckla skolan (11/3 i NST)

Posted on by Hannes Petersson

Lars Nyander (S) upprör sig över friskolor såväl i Ängelholm som i övriga Sverige. Nyander likt Socialdemokraterna i stort har en verklighetsbild som skiljer sig radikalt mot Moderaternas. För att förbättra skolan kan inte lösningen vara att lägga i backen och köra i full fart bakåt. Problemen i dagens skola ska inte lösas genom att återvända till de gamla problemen. För att utveckla skolan måste istället nya lösningar sökas.

Friskolereformen har funnits i ca 30 år, under den tiden har Socialdemokraterna haft regeringsmakten en övervägande del av tiden. Därmed har Socialdemokraterna haft möjlighet att ta initiativ till partiöverläggningar i frågan och på det viset kunnat skapa en långsiktighet i branschen.

Nyander upprepar mantrat ”Nej till vinster i välfärden”, och skriver att pengarna istället ska gå till att säkerställa kvalitén inom den kommunala skolan. Istället för att attackera den demokratiska rättighet att välja skola som elever och föräldrar har, bör Socialdemokraterna gå i bräschen för att driva idéer och förslag som säkerställer kvalitén i skolan.

Nyligen släppte Sveriges Elevkårer en rapport där det tydligt framkom att Sveriges gymnasieelever tycker att frågan om vem som driver skolan inte är det viktigaste. De prioriterar frågor som är mer grundläggande, t.ex. Elevhälsan, arbetsmiljön, bra och behöriga lärare.

En uppfattning som Moderaterna delar. Därför satsade Moderaterna tillsammans med de blågröna partierna i budgeten för 2022 bl.a.på Barn- och Elevhälsan genom skolkuratorer och skolsköterskor, att utöver ramförstärkningen satsat 4 miljoner på Individ- och Familjeomsorgs arbete och närvaro i skolan.

Sven-Ingvar Borgquist (M) Ordförande i Familje- och utbildningsnämnden

Anmärkningsvärt att Socialdemokraterna i Ängelholm går emot regeringen (16/12 i NST)

Posted on by Hannes Petersson

Ängelholm är en attraktiv kommun som människor väljer att flytta till, driva företag i och besöka. Från januari i år och fram till och med oktober har Ängelholm kommun vuxit med 627 invånare. Under 2022 kommer kommunen fortsätta att växa, fler hus och lägenheter blir klara för inflyttning. Fler invånare som jobbar och betalar skatt innebär ökade skatteintäkter för kommunen. I Ängelholm är det ordning och reda i ekonomin, nämnder och verksamheter håller sina budgetar och jobbar offensivt för att ha koll på kostnaderna. Sammantaget innebär det att kommunens ekonomi står stark. När pandemin lättar finns det utrymme att både satsa på välfärden, främst på skolan och äldreomsorgen, och sänka skatten.

Regeringen har under pandemin gett kommunerna omfattande statsbidrag. De hjälper förvisso kommunerna att göra satsningar som annars kanske inte hade blivit av, men redan nu ser vi att flera statsbidrag fasas ut i takt med att pandemin lättar. Att som det socialdemokratiska oppositionsrådet i Ängelholm, Lars Nyander, påstå att statsbidragen har möjliggjort den skattesänkning som vi inför efter årsskiftet och att effekterna av statsbidragen försvinner stämmer inte (Aktuella frågor 24/11). Vi ställer oss också undrande till varför det parti som Nyander företräder, Socialdemokraterna, själva hade med en skattesänkning i sitt budgetförslag. Nyander oroar sig för att privata
aktörer inom välfärden har blivit fler. Socialdemokraterna valde i sitt budgetförslag för Ängelholm att inte tilldela privata aktörer någon del av det
statsbidrag som går till förstärkt äldreomsorg. Det är anmärkningsvärt att
Socialdemokraterna i Ängelholm går emot den då S-ledda regeringen och
Socialstyrelsen som varit tydliga med att statsbidraget även ska komma privata utförare till del.

Vi i de blågröna partierna, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, tycker att det är bra att Ängelholms invånare kan välja mellan olika aktörer inom skola, vård och omsorg. När staten skjuter till pengar för att höja kvaliteten ska de komma alla till del. Att Socialdemokraterna i Ängelholm har en ideologisk låsning i detta fall är kontraproduktivt. Nyander påpekar att Socialdemokraterna också säger nej till Klippanvägens förlängning som skulle innebära att trafik flyttas från Ängelholms stadskärna till ytterkanten av centrum. Men det är inget nytt. Frågan är vilken som är partiets lösning för att trafiken inne i Ängelholm ska kunna ske på ett bättre sätt.

När Socialdemokraterna styrde i Ängelholm och Nyander var kommunalråd utreddes ett alternativ till Klippanvägens förlängning, ringvägen Västra länken grundligt och sedan skedde inget mer. Våra beräkningar visar att Västra länken skulle ta fem gånger mer grönska i anspråk än Klippanvägens förlängning samtidigt som de positiva effekterna på trafiken är små. Klippanvägens förlängning är det enda seriösa förslaget som visar på en tydlig förflyttning av biltrafiken från stadskärnan till ytterkanten av centrum och därigenom gör det möjligt att skapa en trivsam stadskärna med fokus på människor och möten.

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande i Ängelholm
Liss Böcker (C), kommunstyrelsens förste vice ordförande i Ängelholm
Charlotte Engblom Carlsson (L), gruppledare i Ängelholms kommunfullmäktige
Linda Persson (KD), ledamot iÄngelholms kommunstyrelse
Karl-Otto Rosenqvist (MP), ledamot iÄngelholms kommunstyrelse

Det kallar jag att göra det omöjliga möjligt (23/10)

Posted on by Hannes Petersson

Svar på insändaren ”Här görs det omöjliga möjligt” av Gunilla Elversson Angvar

Stationsområdet är ett av Ängelholms största omvandlingsområden. Ett stort projekt som handlar om mycket mer än att bygga ett stadshus. På sikt väntas det finnas 2700 bostäder här. Men arbetsplatser, ytor för lek och grönområden ska få ta plats. Nya gator dras fram och gamla industrigator blir kvartersgator.

Kollektivtrafiken som insändaren nämner är viktig för hela området. Stationsområdet ska vara en smidig, säker och tydlig knutpunkt för kollektivtrafik. Det främsta skälet till att flytta bussarna söder om stationen är dubbelspåret till Helsingborg. Flytten gör att resenärerna inte behöver gå över spåren för att ta sig till perrongen. Samtidigt blir det tryggare och tydligare att byta mellan buss och tåg.

Angående trafikbullret som insändaren nämner så kommer man inte kunna bygga bostäder mellan Järnvägen och Järnvägsgatans nya dragning. Där planeras istället parkeringshus för både boende i området och pendlare. Parkeringshusen bidrar även till att avskärma bullret från järnvägen vilket skapar bättre miljö för de boende i Stationsområdet.

Det finns flera anledningar till att ett nytt stadshus ska byggas, arbetsmiljön i det nuvarande stadshuset är en, behov av att möta invånarnas behov på ett bättre sätt är en annan. Läget precis intill tåg och buss stärker kommunens möjlighet att rekrytera den bästa kompetensen i regionen. Stadshuset kommer skapa liv och rörelse i den nya stadsdelen, det ger underlag för butiker och andra verksamheter i de centrala delarna av en stad.

Ett av stadens gamla industriområden omvandlas nu till ett hållbart bostadsområde, det kallar jag att göra det omöjliga möjligt.

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande i Ängelholms kommun

”Läget börjar bli akut: Den svenska flyginfrastrukturen måste säkerställas”

Posted on by Hannes Petersson

De regionala flygplatserna vill vara nyckelspelare i omställningen och samhällsbygget, men kämpar med akuta utmaningar. Vi presenterar här fyra konkreta förslag som skulle ändra spelplanen, skriver Sobonas vd och flera kommun- och regionstyrelseordföranden med flera.

Samtidigt som svenskt flyg ställer om för framtiden, med elflyg och fossilfritt bränsle, slår pandemin oerhört hårt mot regionala flygplatser. Det hotar omställningen till ett mer hållbart transportslag och ambitionen att hela Sverige ska leva. 

Under pandemin har regionala flygplatser drabbats av lågt antal resande, och ekonomiska stöd har varit otillräckliga. Att utdelning till ägarna diskvalificerar från korttidsstöd är rimligt och säkerställer att skattebetalarnas pengar gör mest nytta. Dock ingår många regionala flygplatser i en koncern, där något företag i koncernen har gett utdelning, vilket då diskvalificerar flygplatserna från korttidsstöd, men som i verkligheten har stora ekonomiska underskott och stort behov av korttidspermittering. Ytterligare en ekonomisk mina är det extra driftstöd som endast har gått till de regionala flygplatser som fått driftstöd innan. Men pandemin har drabbat alla regionala flygplatser.

Framtidens resmönster är svåra att sia om. Digitaliseringen lär ge minskat resande samtidigt som stora investeringar runt om i Sverige innebär ökat resande för bland annat kompetens- och arbetskraftförflyttning. Ökat distansarbete i framtiden kan göra flyget än viktigare för att kunna bo på en plats och arbeta på en annan. Men för att kunna erbjuda goda flygkommunikationer även i framtiden måste det ekonomiska stödet ses över. Läget börjar bli akut.

De regionala flygplatserna kostar cirka 600 miljoner kronor per år, där ägarkommunerna står för 500 miljoner kronor, och staten för drygt 100 miljoner via driftstöd. För att kunna fortsätta driva flygets klimatomställning och säkra ett sammanhållet Sverige måste driftstödets omfattning ses över. Staten tar det ekonomiska ansvaret för både vägar och järnvägar, men inte för flyginfrastrukturen. Det är inte rimligt att kommunerna ska bekosta den i så stor utsträckning.

Till följd av pandemin uppdagades svagheter i systemet med beredskapsflygplatser, som är beredda att ta emot samhällsviktiga transporter, såsom ambulansflyg och militärflyg, dygnet runt. Om vi går tillbaka till det normalläge som rådde före pandemin kommer många av de flygplatser som tidigare på frivillig basis haft beredskap, behöva upphöra med detta. Det innebär en reell försämring av akutsjukvården. 

Att erbjuda en jämlik akutsjukvård i hela landet borde vara grundläggande i ett modernt Sverige. Men med få beredskapsflygplatser går det inte att uppnå. Om det är något pandemin har lärt oss så är det att vi behöver ett mer robust system i Sverige och att beredskapen måste höjas.

För att hela Sverige ska kunna leva på riktigt, och för att kunna fortsätta vår omställning till fossilfria flygresor behövs därför följande:

￭ Ett förlängt korttidsstöd, som tar hänsyn till de regionala flygplatsernas förutsättningar kopplat till deras koncerntillhörighet

￭ Ett extra driftstöd som tillfaller alla regionala flygplatser

￭ En utökning av driftstödet till de regionala flygplatserna så att vi kan möta morgondagens behov av klimatsmarta flygförbindelser i hela landet

￭  Minst 27 flygplatser blir beredskapsflygplatser 

De regionala flygplatserna spelar roll för möjligheterna att bo i hela landet, för arbetstillfällen, för företagsetableringar även utanför storstäderna och för Sveriges internationella konkurrenskraft. Vi samlas därför över partipolitiken, från norr till söder, och uppmanar nu till handlingskraft. Det är läge att prioritera så att dessa fyra punkter finns med i höstens politiska arbete för en fungerande och hållbar flygtrafik i framtiden!

Per Nordenstam Vd, Sobona, kommunala företagens arbetsgivarorganisation
Robin Holmberg Kommunstyrelsens ordförande (M) Ängelholm Anna Hed Kommunstyrelsens ordförande (C) Mora kommun
Andreas Svahn Regionstyrelsens ordförande (S) Region Örebro län
Erik Ciardi Kommunalråd (C) Kalmar kommun
Hans Unander Kommunstyrelsens ordförande (S) Malung-Sälen
Johan Olsson Swanstein Kommunstyrelsens ordförande (M) Båstad
Lars Gunnar Nordlander Kommunstyrelsens ordförande (S) Härjedalens kommun
Mikael Henrysson Kommunstyrelsens ordförande (SD) Bjuv
Mikael Johansson Regionstyrelsens ordförande (M) Region Kronoberg
Per-Samuel Nisser Kommunstyrelsens ordförande (M) Karlstad
Peter Danielsson Kommunstyrelsens ordförande (M) Helsingborg
Tomas Mörtsell Kommunstyrelsens ordförande (C) Storumans kommun
Tony Ring Kommunstyrelsens ordförande (M) Karlskoga
Ulf Berg Regionstyrelsens ordförande (M) Region Dalarna
Jan Bohman Kommunstyrelsens ordförande (S) Borlänge kommun
Joakim Storck Kommunstyrelsens ordförande (C) Falu kommun

Robin Holmberg i topp efter provvalet

Posted on by Hannes Petersson

Robin Holmberg har fortsatt starkt stöd bland medlemmarna som har röstat fram honom som förstanamn i provvalet till Moderaternas valsedel inför fullmäktigevalet 2022. Till andranamn på valsedeln vill moderatmedlemmarna se Sven-Ingvar Borgqvist som fick 54 röster.

Än så länge ställer 47 personer upp som kandidater till kommunfullmäktige för Moderaterna. Är du intresserad av att ställa upp i valet är det fortsatt möjligt att anmäla sitt intresse. Hur valsedeln slutligen ska se ut kommer bestämmas på nomineringsstämman i början av 2022.  Om stämman beslutar enligt provvalet innebär det att de tio första namnen på valsedeln blir enligt följande:

  1. Robin Holmberg – 72 röster
  2. Sven-Ingvar Borgqvist – 54 röster
  3. Christina Hanstål – 47 röster
  4. Elisabeth Kullenberg – 45 röster
  5. Tomas Fjellner – 42 röster
  6. Ola Carlsson – 41 röster
  7. Maija Rampe – 40 röster
  8. Ingela Sylwander – 34 röster
  9. Hannes Petersson – 31 röster
  10. Anders Davidsson – 24 röster