Det kallar jag att göra det omöjliga möjligt (23/10)

Svar på insändaren ”Här görs det omöjliga möjligt” av Gunilla Elversson Angvar

Stationsområdet är ett av Ängelholms största omvandlingsområden. Ett stort projekt som handlar om mycket mer än att bygga ett stadshus. På sikt väntas det finnas 2700 bostäder här. Men arbetsplatser, ytor för lek och grönområden ska få ta plats. Nya gator dras fram och gamla industrigator blir kvartersgator.

Kollektivtrafiken som insändaren nämner är viktig för hela området. Stationsområdet ska vara en smidig, säker och tydlig knutpunkt för kollektivtrafik. Det främsta skälet till att flytta bussarna söder om stationen är dubbelspåret till Helsingborg. Flytten gör att resenärerna inte behöver gå över spåren för att ta sig till perrongen. Samtidigt blir det tryggare och tydligare att byta mellan buss och tåg.

Angående trafikbullret som insändaren nämner så kommer man inte kunna bygga bostäder mellan Järnvägen och Järnvägsgatans nya dragning. Där planeras istället parkeringshus för både boende i området och pendlare. Parkeringshusen bidrar även till att avskärma bullret från järnvägen vilket skapar bättre miljö för de boende i Stationsområdet.

Det finns flera anledningar till att ett nytt stadshus ska byggas, arbetsmiljön i det nuvarande stadshuset är en, behov av att möta invånarnas behov på ett bättre sätt är en annan. Läget precis intill tåg och buss stärker kommunens möjlighet att rekrytera den bästa kompetensen i regionen. Stadshuset kommer skapa liv och rörelse i den nya stadsdelen, det ger underlag för butiker och andra verksamheter i de centrala delarna av en stad.

Ett av stadens gamla industriområden omvandlas nu till ett hållbart bostadsområde, det kallar jag att göra det omöjliga möjligt.

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande i Ängelholms kommun

”Vi vill ta ansvar för att genomföra den regionala arbetsmarknadspolitiken”

Våra kommuner behöver göra allt de kan för att alla våra invånare ska få rätt förutsättningar för att bli en del av vår arbetsmarknad, skriver Familjen Helsingborgs styrelse.

Höstens budgetförhandlingar pågår som bäst och finansminister Magdalena Andersson (S) pekade nyligen tydligt på behovet av konkreta åtgärder för att bryta långtidsarbetslösheten. Arbetsförmedlingens arbete håller på att ställas om och fler privata utförare ska lösa problematiken, men få röster hörs om hur kommunerna ska bidra. Vi är övertygade om att kommunernas roll kopplat till långtidsarbetslösheten i stället borde stärkas för att lyckas få fler i arbete. 

Vi välkomnar regeringsbeslutet att Arbetsförmedlingen uppdrag ska reformeras i grunden. Den nya organiseringen av den statliga arbetsmarknadspolitiken, med fristående aktörer och digitala flöden, kommer säkert att vara framgångsrik för många. Tyvärr upplever vi just nu att de uppdrag Arbetsförmedlingen får mest fokuserar på att säkerställa att privata utförare kommer på plats och har många arbetssökande att arbeta med, på bekostnad av både lokal närvaro och samarbete med kommunen. 

Familjen Helsingborg är en dynamisk delregion med stark tillväxt och behov av kompetensförsörjning men också en delregion med många som står utanför arbetsmarknaden för att man inte har kompetenser som motsvarar de behov arbetsgivarna har. 

Långtidsarbetslösheten är större i Skåne än i riket och det är mycket angeläget för våra kommuner att minska den för att främja tillväxt men också för att öka integrationen. Många av dessa invånare behöver ansöka om ekonomiskt bistånd från kommunen, ofta i kombination med ersättning från arbetsförmedlingen. Det handlar om invånare som stat och kommun gemensamt har ansvar för. 

Vi vill komma överens om ett samarbete. Våra kommuner ser fram emot att samverka med de nya fristående aktörerna på flera områden men ser också att de som står längre ifrån arbetsmarknaden, som till exempel har utbildningsbehov, bristande språkkunskaper, behov av vägledning och introduktion till arbetslivet måste ta del av olika insatser parallellt för att minska risken för långtidsarbetslöshet.

Kommunen har ansvar för vuxenutbildning, SFI, samhällsinformation och sociala insatser som är viktiga pusselbitar i en sådan parallell planering. Familjen Helsingborg har sedan länge ett väl utvecklat samarbete inom en rad politikområden med fokus på att tillsammans främja tillväxt, effektivitet och utveckling. 

Vi vill ta ett ökat ansvar för våra invånare och våra arbetsgivare. Vi vill göra det i samspel med arbetsförmedlingen, den nya arbetsmarknadspolitiken och de fristående aktörerna. Vi har förslag på en modell som skulle göra det möjligt för oss att utföra arbetet med de angivna målgrupperna efter avtal med Arbetsförmedlingen.

Vi är beredda att ta ansvaret från 2022. Vi vill se en tydlig överenskommelse avseende målgrupper, för vilka kommunen redan har ett stort ansvar som gör det tydligare för såväl invånarna, de fristående leverantörer och Arbetsförmedlingen. 

Våra kommuner behöver göra allt vi kan för att inte kostnaderna för ekonomiskt bistånd ska fortsätta att öka, för att matchningsproblematiken ska minska och framför allt för att alla våra invånare ska få rätt förutsättningar för att bli en del av vår arbetsmarknad.

Låt oss komma överens om ett samarbete kring dem som uppbär ekonomiskt bistånd, de som är nyanlända och de unga som inte har avslutad gymnasieexamen. Det är en mindre del av alla arbetslösa i våra kommuner och resten tror vi kommer att omhändertas väl av de fristående leverantörerna. Tillsammans kan vi minska långtidsarbetslösheten och öka tillväxten.

Familjen Helsingborgs styrelse:
Mikael Henrysson

Kommunstyrelsens ordförande (SD) Bjuvs kommun
Anders Månsson
kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Bjuvs kommun
Johan Olsson Swanstein
Kommunstyrelsens ordförande (M) Båstads kommun
Bo Wendt
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (BP) Båstads kommun
Peter Danielsson
Kommunstyrelsens ordförande (M) Helsingborgs stad
Jan Björklund
Kommunstyrelsens vice ordförande (S) Helsingborgs stad
Peter Schölander
Kommunstyrelsens ordförande (M) Höganäs kommun
Lennart Nilsson
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Höganäs kommun
Hans Bertil Sinclair
Kommunstyrelsens ordförande (M) Klippans kommun
Åsa Edvardsson
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (SD) Klippans kommun
Torkild Strandberg
Kommunstyrelsens ordförande (L) Landskrona stad
Fatmir Azemi
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Landskrona stad
Torgny Lindau
Kommunstyrelsens ordförande (PF) Perstorps kommun
Ronny Nilsson
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Perstorps kommun
Teddy Nilsson
Kommunstyrelsens ordförande (SD) Svalövs kommun
Jan Zielinski
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Svalövs kommun
Ronny Sandberg
Kommunstyrelsens ordförande (S) Åstorps kommun
Roger Nielsen
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (M) Åstorps kommun
Robin Holmberg
Kommunstyrelsens ordförande (M) Ängelholms kommun
Lars Nyander
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Ängelholms kommun
Christian Larsson
Kommunstyrelsens ordförande (M) Örkelljunga kommun
Niclas Bengtsson
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (SD) Örkelljunga kommun

Förödande att lägga ned Bromma

Ett avlångt land som Sverige behöver en väl fungerande flyginfrastruktur för att hela landet ska leva. Beskedet från regeringen om nedläggning av Bromma flygplats är därför förödande och kommer att drabba samtliga regionala flygplatser i landet. I förlängningen får detta långtgående konsekvenser för såväl tillväxt och utveckling i stora delar av landet, som för Sveriges möjligheter till snabb återstart efter pandemin.

Hur en nedläggning av Bromma flygplats kan genomföras ska nu utredas med målsättningen att det ska finnas ett färdigt förslag i augusti. Vi tycker det är oansvarigt av regeringen att i nuvarande läge med den pågående coronapandemin skapa ytterligare osäkerhet för en hårt ansatt bransch.

Många regionala flygplatser saknar i dagsläget helt eller delvis trafik och kämpar för att överleva. För de flygplatser som fortfarande trafikeras är antalet flygrörelser så lågt som tio procent av den normala trafiken. Trots att coronapandemin innebär stora påfrestningar finns positiva signaler för tiden efter pandemin. Flygbolaget BRA återupptar flera av sina linjer till Bromma från mitten av maj och många flygplatser fortsätter arbeta aktivt med omställningen av flygplatsdriften och trafiken till att bli mer miljövänliga. Parallellt med detta pågår spännande utvecklingsarbete där svenska företag driver på elektrifieringen av flyget. Inrikesflyget står med andra ord på tröskeln till ett tekniksprång som kommer göra många av dagens invändningar mot flyget obsoleta.

Att regeringen i detta läge öppnar upp för att avveckla väl utbyggd infrastruktur är därför ett historiskt misstag. Regeringen lutar sig mot sekretessbelagt underlag från Swedavia som pekar på att Bromma flygplats inte är affärsmässigt lönsam och utgår från att effekterna av coronapandemin blir permanenta. Tvärtemot vad regeringen tycks tro är vi övertygade om att inrikesflyget kommer att spela en viktig roll även efter pandemin när samhället och ekonomin återstartar. Att hänvisa Bromma-flighter till Arlanda kommer inte fungera, framförallt inte under rusningstiden. Hur och när Arlanda kan byggas ut är också väldigt osäkert.

Frågan om Bromma är dock inte enbart en kapacitetsfråga utan också en fråga om konkurrens om pris och reseutbud. Fler destinationer och fler bolag skapar bättre priser för människor och företag som är beroende av flyget. På flygplatser som bara flyger till Bromma eller Arlanda är biljettpriserna oftast nästan dubbelt så höga som på de flygplatser där det finns konkurrens mellan två bolag som flyger till två olika flygplatser.
Regeringens besked är inte vad Sverige behöver. När landet ska återstartas efter det senaste årets nedstängningar levererar regeringen nedläggningsbesked som kommer att slå hårt mot tillgängligheten. Det påverkar tillväxten och framväxten av nya jobb negativt. I ett läge där arbetslösheten är hög och behovet är stort av att få igång turism- och besöksnäringen igen viker Socialdemokraterna ner sig för Miljöpartiet. Vi undrar vad socialdemokratiska kommunalråd ute i Sverige med kommunägda flygplatser som är beroende av Bromma egentligen tycker om regeringens stockholmsfixerade politik.

Om Moderaterna vinner valet 2022 kommer vi att stoppa avvecklingen av Bromma flygplats och genomföra en översyn av den svenska flygpolitiken. Det finns goda exempel ” från till exempel Norge på hur de regionala flygplatserna kan ges bättre förutsättningar att bidra till att hela landet ska kunna leva.
Vi är övertygade om att flyget kommer att vara en viktig del i Sveriges infrastruktur framöver och ha stor betydelse för tillväxt och livskvalitet.

Robin Holmberg (M) kommunstyrelsens ordförande Ängelholm
Peter Danielsson (M) kommunstyrelsens ordförande Helsingborg
Anna Tenje (M) kommunstyrelsens ordförande Växjö
Jesper Skalberg Karlsson (M) regionråd Gotland
Andreas Löwenhöök (M) oppositionsråd Skellefteå
Peter Johansson (M) kommunalråd Kristianstad
Hanne Lindkvist (M) oppositionsråd Kalmar
Pär Jönsson (M) kommunalråd Östersund
Anders Ågren (M) kommunalråd Umeå
Roger Fredriksson (M) kommunstyrelsens ordförande Ronneby

Hur miljövänlig är Västra länken? (25/2)

I Lars Nyanders (S) replik påstås Klippanvägens förlängning förstöra den stadsnära grönskan och den levande innerstaden och därmed skada vår attraktionskraft för invånare och turister. Inte minst i området kring Stadsparken.

Vi är övertygade om att denna del av staden skulle bli betydligt mer lockande om trafiken leddes om. Kärnan i Ängelholmspaketet, (och detta vet Lars Nyander), är att skapa mer plats för människor och möten i Ängelholm, framförallt vid Stadsparken och Nybron.

Vi tror inte heller att en trafiklösning löser alla problem. Det kommer krävas fler insatser för att skapa en hållbar trafikmiljö i centrum. Den trafiklösning kommunen investerar i måste dock lösa något problem.

Det är faktiskt anmärkningsvärt att Lars Nyander (S) fortsätter förorda Västra länken trots att hans egen utredning visade att den inte har tillräckligt stor påverkan på trafiken i centrum. Konsulterna gick så långt att de menade att arbetet med Västra länken skulle pausas och att kommunen istället skulle titta på andra lösningar.

Nyander säger sig vilja värna stadsnära grönska men har inga problem med att föra fram Västra länken trots att denna skulle ta fem gånger så mycket naturmark i anspråk som Klippanvägens förlängning. Hur ”miljövänligt” är det egentligen att, som Nyander vill låta, bilisterna köra omvägar genom Kronoskogen och Nybroskogen där omfattande naturområden och fauna kommer att beröras?

Klippanvägens förlängning är den enklaste och rakaste vägen att nå bostadsområdena väster om ån, stationen och det kommande stadshuset. Förslaget sparar mest natur av de presenterade alternativen och är i stort sett färdigutrett.

Sju av nio partier i fullmäktige har efter noga övervägande kommit till insikt om att trafiksituationen i Ängelholm behöver lösas och det nu. Det visar att det finns en bred samsyn i hur den nya trafiklösningen ska se ut. I detta fall kanske även Socialdemokraterna borde ta till sig av Winston Churchills bevingade ord: ”Att våga ändra åsikt visar att man är klokare idag än igår”.

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande
Liss Böcker (C), 1:e vice ordförande kommunstyrelsen
Charlotte Engblom (L)
Linda Persson (KD)
Karl-Otto Rosenqvist (MP)


Centrumproblem kan inte lösas med Västra länken (NST 10/2)

Äntligen tar Lars Nyander (S) bladet från munnen och berättar hur de ser att trafikfrågan i centrala Ängelholm kan lösas. Det är välkommet då S-strategin de senaste åren tycks ha gått ut på att förneka nuvarande och framtida problem. I den mån S erkänt att något behöver göras har det varit svepande ord om att trafiken behöver minska, utan konkreta förslag.

Nu verkar det som att Socialdemokraterna åter dammat av den så kallade Västra länken. Förslaget utreddes grundligt under förra mandatperioden då Lars Nyander själv styrde. En ringled runt Ängelholm framhålls ofta som alternativ till Klippanvägens förlängning. Efter att ha lagt mycket tid och kommunala resurser på konsultutredningen stoppades dock förslaget i byrålådan av S själva. 

Problemen med Västra länken är flera. Trafikanalyser visar att den inte löser de problem som finns och kommer att finnas i Ängelholms centrum. För att få någon som helst effekt på trafiken behöver Västra länken sträcka sig från Varvsvägen i norr hela vägen ut till Södra utmarken. Förslaget blir dyrt, över 200 miljoner kronor, med mycket begränsad nytta. Utöver detta visar våra beräkningar att fem gånger så mycket naturmark behöver tas i anspråk för Västra länken som för Klippanvägens förlängning, varav cirka en kilometer genom orörd natur. 

Vi är medvetna om att frågan om Klippanvägens förlängning väcker debatt. Samtidigt växer staden, ivrigt påhejad av Lars Nyander och Socialdemokraterna. I framtiden kommer det finnas 2500 nya bostäder och ett nytt stadshus på Stationsområdet, det kommer innebära mycket stor belastning på ett redan ansträngt vägnät i stadskärnan. Vi beklagar att Socialdemokraterna inte förmår ta ansvar för den politik för ett växande Ängelholm de själva fört och för även under denna mandatperiod. Sju av nio partier har däremot gemensamt satt ner foten i Ängelholmspaketet och anser att trafikföringen behöver lösas nu, inte sen och inte med dyra, ineffektiva lösningar som redan avvisats av experterna och S själva.

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande
Liss Böcker (C), 1:e vice ordförande kommunstyrelsen
Charlotte Engblom Carlsson (L)
Linda Persson (KD)
Karl-Otto Rosenqvist (MP)

Problemet i Ängelholm har varit att det pratats för mycket och hänt för lite

Lars Nyander (S), oppositionsråd, beklagar sig över tillståndet i Ängelholms kommun (Aktuella frågor 4/12). Vi ifrågasätter den mörka bild han tecknar när det gäller debattklimatet. Att de politiker som styr kommunen och oppositionen har olika mycket information i olika delar av den politiska processen är självklart, så var det även under den förra mandatperioden när Socialdemokraterna och Lars Nyander satt vid makten.

Idag styr alliansen tillsammans med Miljöpartiet. Blågröna Ängelholms strategi för den första halvan av mandatperioden har varit att få saker att hända.

Lars Nyander efterlyser mer dialog, men problemet i Ängelholmspolitiken har varit att det pratats för mycket och hänt för lite. Från de blågrönas sida har vi därför prioriterat att fatta beslut i viktiga ärenden som tidigare dragits i långbänk.

För stadsbibliotekets renovering, den gamla Parkskolans utveckling, satsningarna i Ängelholmspaketet, ny bolagsstruktur för kommunens fastighetsbolag och andra viktiga besluthar vi säkrat stabila majoriteter i kommunfullmäktige. Vi är stolta över att ha kunnat sluta breda överenskommelser med fler partier än de fem blågröna. Tyvärr måste vi konstatera att Socialdemokraterna är det parti som tydligast valt att inte delta i de förhandlingar som pågått kring besluten eller hoppat av sent under processens gång, inte minst när det gäller trafikfrågorna.

Socialdemokraterna i Ängelholm tycks snart bara brinna för en fråga, att bekämpa ickekommunala alternativ i välfärden. Lars Nyander hävdar att Ängelholms kommun skulle vara ”till salu”. Vad han menar är oklart, men vi antar att det är kritik mot att vi nu genomför våra vallöften.

Blågröna Ängelholm arbetar för en bra balans mellan kommunala och privata alternativ. Det utgör en viktig del i vårt politiska program för mandatperioden. Vi vet att det i denna fråga finns djupa ideologiska skillnader mellan oss och Socialdemokraterna som aldrig kommer att överbryggas, men vi hade hoppats på en mer saklig debatt.

Ängelholms kommun växer och står inför en omfattande utbyggnad av välfärden. Som grund ligger en strategisk lokalförsörjningsplan som antogs 2019. I den tar vi höjd för nya skolor och förskolor samt nya och renoverade äldreboenden och LSS-boenden för funktionshindrade. De allra flesta av investeringarna är kommunala, en handfull är privata. Till viss del handlar det om ekonomi, men främst om att kunna erbjuda valfrihet mellan olika alternativ.

Blågröna Ängelholms uppdrag är inte att vara Lars Nyander och Socialdemokraterna till lags, eller att föra en politik som de uppskattar.Vår uppgift består i att fortsätta utveckla Ängelholms kommun och skapa mesta möjliga välfärd för kommunens invånare. Vi tar gärna debatten, men hoppas på en sakligare ton.

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande

Liss Böcker (C), 1:e vice ordförande kommunstyrelsen

Charlotte Engblom Carlsson (L), gruppledare

Linda Persson (KD), gruppledare

Karl-Otto Rosenqvist (MP), gruppledare

Elever och föräldrar ska kunna välja skola själva (NST 15/10)

I en insändare i HD-NST ställer sig några socialdemokrater frågande till att Ängelholms kommun tagit beslut om att kunna tillåta en mindre area till skolornas utemiljö.

Vi tror egentligen inte att det från S sida handlar så mycket om kvadratmetrarna i sig. Socialdemokraterna är väl förtrogna med att frågan rör att när det finns grönområden i närområdet så ska dessa kunna nyttjas av skolan. Därmed kan, om det är lämpligt, skolornas utemiljö koncentreras till en mer yteffektiv yta.

Vi är säkra på att S i Ängelholm vet om att denna fråga initierats av kommunens egen utbildningsförvaltning och att den är aktuell i många kommuner, även där S styr. Det är helt enkelt nödvändigt att använda marken så effektivt som möjligt när våra städer och kommuner växer.

Vi är övertygade om att det för Socialdemokraternas del egentligen handlar om något annat, nämligen den enda fråga som S i Ängelholm fortfarande tycks brinna för – friskolornas vara eller icke vara.

Vi i Blågröna Ängelholm ser fördelar med ett fritt skolval där elever och föräldrar kan välja olika alternativ. Anledningarna till att man vill välja eller välja bort kan vara många, men oavsett tycker vi att det ska finnas valmöjligheter inom kommunen. Ytterst handlar det om elevens välmående och skolresultat.

Samtidigt är valfriheten en demokratifråga. Människor i dag förväntar sig att kunna göra egna val i livet. De valmöjligheter vi har i dag och tar för givet har inte alltid varit det. Nyligen firade till exempel TV4 trettio år. Det är svårt att i dag föreställa sig när det bara fanns den statliga televisionen att titta på. För dagens unga är det lika främmande att inte kunna välja skola som om det bara skulle finnas två kanaler på tv.

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande
Sven-Ingvar Borgquist (M), ordförande familje- och utbildningsnämnden

Vår ambition är att klimatet och flygplatsen inte ska behöva stå i strid med varandra (HD 12/6)

I debattinlägg den 8 juni skriver sju kommunala representanter från Miljöpartiet att det är oansvarigt av Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Perstorp och Ängelholm att ta över ägarskapet för Ängelholm-Helsingborg Airport. Det förstår vi att Miljöpartiet, som alltid bekämpat flyget, tycker. Något annat vore sensationellt. Vi håller inte med, tvärtom menar vi att det var ansvarsfullt att agera när flygplatsen, som är så betydelsefull för näringslivet och många jobb i vår region, är nedläggningshotad. 

Coronapandemin har medfört en ekonomisk kris som på kort tid nästan slagit ut hela branscher. Restaurang-, hotell-, event- och resebranschen samt stora delar av handeln har under de senaste månaderna drabbats hårt. Flygbranschen är inget undantag. Ängelholm-Helsingborg Airports verksamhet har i allt väsentlighet legat nere under pandemin, vilket föranledde att Peab tidigare i våras kommunicerade att de inte hade för avsikt att driva flygplatsen vidare.

Kommunerna i nordvästra Skånes ställdes då inför en dyster verklighet. Regionen saknar bra infrastrukturella alternativ till flygplatsen. Tågförbindelserna till Stockholm tar fem timmar, vilket ska jämföras med en flygförbindelse på cirka en timme. Flera företag pekar samtidigt på att den snabba förbindelsen till Stockholm är avgörande för deras etablering i regionen. Det möjliggör för arbetspendling och att bolag i regionen kan knyta an viktig kompetens. I skatteunderlaget för nordvästra Skåne intjänas cirka en miljard av de samlade beskattningsbara inkomsterna i Stockholmsregionen. Det motsvarar omkring 200 miljoner i kommunalskatt som kan användas till vård, skola och omsorg i nordvästra Skåne.

Redan innan Coronakrisen beräknades en nedläggning av Ängelholm-Helsingborg Airport riskera 6200 arbetstillfallen i 2400 företag i nordvästra Skåne. Nu ska det tilläggas att många av de jobb som är särskilt utsatta under Coronakrisen finns i branscher som i högre grad är beroende av flygets snabba förbindelser, exempelvis besökssektorn och kultursektorn, men även mer kontaktintensiva tjänstebranscher, konsultverksamheter och traditionella tillverkningsföretag.

Trots de stora ekonomiska och sociala konsekvenserna menar Miljöpartiet att klimatet bör prioriteras framför flyget. Vår ambition är dock att klimatet och flygplatsen inte ska behöva stå i strid med varandra. Ängelholm-Helsingborg Airport använder sig redan idag av solceller och miljövänligare bränsle för att minska sin klimatpåverkan. Samtidigt pågår det mycket forskning och innovation för att göra flyget klimatneutralt. Frågan är inte längre om det kommer bli möjligt utan när, och vi tror att det blir snart. 

Givetvis var det inte ett enkelt beslut att ta över ägandet för Ängelholm-Helsingborg Airport. Förhoppningen var att Peab skulle bli kvar som ägare, men tyvärr tillät inte omständigheterna det. Vi är tillskillnad från miljöpartiet väl medvetna om att utan flygplatsen minskar nordvästra Skånes konkurrenskraft och attraktivitet, vilket leder till lägre ekonomisk tillväxt och att tusentals jobb riskerar att försvinna. Arbetstillfällen som genererar skatteintäkter som så väl behövs för att vi klara att finansiera en bra skola, vård och omsorg i våra kommuner.

Peter Danielsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande i Ängelholm

Peter Schölander (M), kommunstyrelsens ordförande i Höganäs

Johan Olsson Swanstein (M), kommunstyrelsens ordförande i Båstad

Mikael Henrysson (SD), kommunstyrelsens ordförande i Bjuv

Hans-Bertil Sinclair (M), kommunstyrelsens ordförande i Klippan

Torgny Lindau (PF), kommunstyrelsens ordförande i Perstorp

Personangrepp kan avskräcka människor från att engagera sig (NST 28/2)

Svar på insändare av ”Besviken och arg Ängelholmsbo” med rubriken ”Ängelholmspolitiker – varför lyssnar ni inte på de lärda?” införd den 24 februari.

Vi, företrädare för samtliga partier i kommunfullmäktige, vill genom detta svar markera mot det grova språkbruket och angreppet på Ängelholms kommuns politiska företrädare i insändarskribentens inlägg.

Från tid till annan kommer politiken diskutera frågor som polariserar, rör upp känslor och där partierna står på olika sidor. Att kommuninvånare och politiska företrädare kan framföra argument och ifrågasätta majoritetsbeslut är en grundläggande rättighet i en demokrati med yttrandefrihet och fri åsiktsbildning. Vi har dock alla ett ansvar att värna det demokratiska samtalet genom att avstå personangrepp och nedlåtande omdömen om den som företräder andra åsikter än de egna. På samma sätt anser vi att våra lokala medier har ett ansvar i att värdera lämpligheten i att publicera insändare, som förvisso handlar om en aktuell lokal fråga, men som till största del går ut på att smäda enskilda företrädare.

I Ängelholms kommun är vi en bred skara människor med skilda bakgrunder och erfarenheter som valt att engagera oss politiskt. Vi företräder olika partier och olika lösningar på samhällsutmaningarna men förenas i engagemang för Ängelholms kommun och dess utveckling. Vi ser gärna att fler engagerar sig som förtroendevalda i detta viktiga arbete. Ett debattklimat byggt på personangrepp istället för saklig debatt riskerar dock att avskräcka människor från att vilja engagera sig politiskt.

Robin Holmberg (M)
Lars Nyander (S)
Patrik Ohlsson (SD)
Liss Böcker (C)
Charlotte Engblom (L)
Jim Brithén (EP)
Linda Persson (KD)
Karl-Otto Rosenqvist (MP)
Susanne Sandström (V)

Många får komma till tals inför skogsvårdsplanen (NST 27/2)

Engelholmspartiet ställer den 19 februari frågor om hur Ängelholms kommun avser förvalta de inköpta skogsområdena Kronoskogen och Nybroskogen. I grunden är frågeställningen lite märklig eftersom Engelholmspartiet deltar i den grupp av politiker från alla fullmäktiges partier som ska bereda förslag till svar på precis detta. Gruppen hade nyligen ett första möte där vi gemensamt ställde oss bakom en tidplan för det fortsatta arbetet.

Arbetet med ny skogsvårdsplan beräknas pågå under stora delar av 2020. Anledningen är att vi vill låta många röster komma till tals när kommunens första egna plan för Kronoskogen och Nybroskogen ska tas fram. Under vecka 9 träffar representanter för kommunledningen intressenter i föreningar och andra organisationer som på olika sätt verkar i och kring skogarna. Under våren kommer de kommunala nämnder som har intressen i skogarna och i naturvårdsfrågor beredas möjlighet att tycka till. Under året avser kommunen även hålla en bredare medborgardialog där allmänheten bjuds in. Till hösten kommer förslaget om skogarnas framtida skötsel att beredas politiskt så att beslut ska kunna fattas i slutet av året.

I och med denna process hoppas vi kunna låta alla som har intresse av skogarna – föreningar, allmänhet och politiska företrädare – komma till tals och därmed ge ett brett beslutsunderlag för hur skogarna ska förvaltas för framtiden. Under tiden sköts skogarna enligt den skogsvårdsplan som Sveaskog arbetade efter innan kommunen övertog dem.

Robin Holmberg (M)
Liss Böcker (C)
Linda Persson (KD)
Charlotte Engblom (L)
Karl-Otto Rosenqvist (MP)