Ge en gåva
Ge en gåva

Kategori: Nyhet

Årsmöte 2024

Posted on by Hannes Petersson

Lördagen 2 mars 2024 kl. 11:00 håller Moderaterna i Ängelholm årsmöte i hörsalen på Stadsbiblioteket.

Motioner ska vara inskickade till styrelsen senast 17 februari. Det går bra att skicka dem via mail till info@engelholmsmoderat.se. En vecka innan årsmötet, 24 februari, kommer handlingarna att skickas ut via mail och finnas tillgängliga i partilokalen. 

Inbjuden att tala på årsmötet är Moderaternas 5:e kandidat till europaparlamentet Boriana Åberg och där efter startar själva förhandlingarna. 

Program för årsmöte
11:00 Inledning
11:10 Boriana Åberg talar
11:40 Årsmötesförhandlingar

Arsmotesinbjudan-2024-brevLadda ner
Foredragningslista-arsmote-2024Ladda ner

ÄNGELHOLMS KOMMUN RÄDDAR FLYGMUSEET

Posted on by Hannes Petersson

Vid årsskiftet tog Ängelholms kommun över huvudmannaskapet av Ängelholms Flygmuseum som öppnar igen lördagen 13 januari.

Museet har drivits med ideella krafter av F10 kamratförening sedan 2004. Åldersstigande medlemmar hos föreningen har gjort att färre kan volontärarbeta samtidigt som återväxten av medlemmar har varit hotad.

Att kommunen tar över har varit en lång process och innebär att farhågan om ett nerläggande av museet försvinner. Det är viktigt att museet både gynnar kommunen och besökare. Kommunen kommer därför ha ett fortsatt nära samarbete och dialog med kamratföreningen som har stor kunskap om museet.

”Vi vill gärna fortsätta att bevara och berätta om Ängelholm, flygarestaden. Dessutom är Flygmuseet en viktig del av det lokala kulturarvet. Nu kan vi glädjas åt att vi har två kommunala museer”, säger Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande, i ett pressmeddelande från Ängelholms kommun.

Museet är en viktig del av det lokala kommunarvet, bl.a. då det var en stor arbetsplats när F10 var aktivt. Att driva det kommer ungefär kosta 3,9 miljoner kronor per år. Dessutom får barn och unga upp till 18 år besöka museet gratis.

40 nya poliser och 15 nya trygghetskameror i Ängelholm

Posted on by Robin Holmberg

Hela Sverige är hårt drabbat av gängkriminalitet. Fram till 30 augusti i år har 47 dödsskjutningar ägt rum, vilket innebär att vi redan nu tangerar rekordåret 2020. Situationen är allvarlig och kräver fler poliser och trygghetskameror. 

Moderaternas förslag

  • Slopa tillståndsplikten för regioner och kommuner som vill montera trygghetskameror.
  • 15 nya trygghetskameror i Ängelholm. 
  • Nytt polismål. Polistätheten ska motsvara EU:s snittnivå på 300 poliser per 100 000 invånare år 2028. Det innebär ca 40 nya poliser i Ängelholm.

Förenklade regler för trygghetskameror

Idag måste Kommuner och regioner som vill förbättra bevakningen av allmänna platser påvisa en allvarlig problematik som inte kunnat avhjälpas genom andra insatser. Det kan handla om gatubelysning, ordningsvakter eller att se över hur buskar och träd är placerade. En liknande problematik finns när det gäller att anlita ordningsvakter då det måste påvisas en återkommande problematik i området för att en ansökan om ett s.k. paragraf 3-område ska beviljas. Resultatet i bägge fallen är att det blir svårt för kommuner att arbeta förebyggande när de istället måste vänta tills ett område blir utsatt innan de får använda sig av effektiva verktyg. Det är här är något som våra kommunala företrädare är redo att satsa på, men för att det ska få ordentligt genomslag måste tillståndsprocesserna som bestäms på nationell nivå bli lättare att hantera. Därför vill Moderaterna slopa tillståndsplikten för trygghetskameror för kommuner och regioner.

För Ängelholm vill Moderaterna sätta upp 15 nya trygghetskameror på flera platser i kommunen. Kamerorna har en brottspreventiv verkan, men är också ett viktigt verktyg för att lösa brottslighet som annars är svår att utreda. Det får vi återkommande bekräftat. Där ord står mot ord, vittnesuppgifter är få eller obefintliga och när gärningsmannen är okänd.

Nytt polismål

Kriminaliteten i Sverige utvecklas i fel riktning. Skjutningarna är på nivåer som Sverige aldrig sett tidigare, med 47 dödsskjutningar fram till och med 30 augusti i år befinner vi oss i ett extremt läge. Skjutvapenvåldet märks av på många håll i landet men också våldsamma villainbrott eller kidnappningsrån där man drar in offret i en bil. Situationen är allvarlig och kräver nya perspektiv. För att vända utvecklingen har Moderaterna presenterat ett historiskt omfattande förebyggandepaket med 52 konkreta förslag, men också ett nytt polismål.

De senaste tio åren har polistätheten i Sverige sjunkit. Moderaternas nya polismål innebär att Sverige ska gå från dagens polistäthet på 205 poliser per 100 000 invånare till att närma sig EU-snittet på 300 per 100 000 invånare år 2028. För Ängelholm skulle det innebära 40 nya poliser.

I slutändan är det Polismyndigheten som rekryterar poliser och avgör var i landet som behovet är störst. Det är en styrning som är svår att göra från politiskt håll, däremot är det viktigt att anta ett betydligt mer ambitiöst mål om antalet poliser för att staka ut en ny riktning och få ordning på Sverige.

Moderaternas plan för att bygga bort barackerna på våra skolor och förskolor

Posted on by Robin Holmberg

Ängelholms kommun växer och med det behovet av fler skolor och förskolor. För bara några år sedan diskuterades det att Ängelholm hade för få elever och för många skolplatser och om enheter skulle behöva läggas ned. Nu råder omvänt läge och fler skolplatser än någonsin behövs. I dagsläget går elever motsvarande ungefär en hel högstadieskola i paviljonger, så kallade ”baracker”. Så kan vi inte ha det. Det här är vår plan för hur vi ska bygga bort barackerna vid våra skolor och förskolor så att alla barn får gå i ändamålsenliga lokaler med fokus på kunskap, trygghet och välmående.

Pågående detaljplaner i Munka, Fridhem, Adolfsfält och Vejbystrand

Innan mark kan bebyggas måste kommunen ta fram en detaljplan som ger den som vill bygga laglig rätt att uppföra t.ex. en skola. Planprocessen består av stegen planbesked, samråd, granskning och slutligen antagande och tar i genomsnitt 22 månader att genomföra. Efter antagandet kan en detaljplan överklagas av berättigade kommuninvånare.

Läs mer om hur detaljplaneprocessen går till här

Just nu pågår detaljplanearbetet för tre skolor som kommunen initierat. I Munka (granskning september), på Fridhem (granskning december) och på Adolfsfält (granskning oktober). Detaljplanerna har alltså kommit en bra bit på vägen och står inför sista steget – granskning. När detta är genomfört kommer kommunfullmäktige att anta planerna och då kan byggprocessen ta vid.

Här kan du få de senaste uppdateringarna om kommunens aktuella detaljplaner, uppdelat per kommundel

Skola i Östra Munka

Munka Ljungby, illustration engelholm.se

Onsdagen den 17 augusti fattade kommunstyrelsen beslut om att beställa den nya skolan i Munka Ljungby av det kommunala bolaget Ängelholmslokaler. Det innebär att projekteringen genomförs parallellt med slutfasen av detaljplaneprocessen och att vi kan kapa tid i byggprocessen. Byggnationen av skolan upphandlas tillsammans med skolan på Fridhem för mer effektivt byggande. Skolan förväntas stå klar 2025.

Länk till nyhet om skolbygget i Munka på engelholm.se

Skolan på Fridhem

Våren 2022 beslutade kommunstyrelsen att beställa en ny grundskola i anslutning till Arenastaden på Fridhem. Ängelholmslokaler är byggherre och skolan kommer att drivas av Ängelholms kommun med inriktning på idrott, motion och hälsa. Tanken är att samnyttja Arenastadens idrottsanläggningar för skolans räkning. Skolan förväntas stå klar 2025.

Skolan på Adolfsfält

Adolfsfält, illustration engelholm.se

Detaljplanearbetet för denna skola pågår. Trafiken till och från skolan har lyfts fram som ett potentiellt problem, därför har en trafikutredning gjorts. Hur skolan ska drivas och byggas diskuteras fortfarande politiskt, men kommer beslutas i samband med att detaljplanen antas. Skolan förväntas stå klar 2025.

Nya skollokaler i Vejbystrand

Föräldrakooperativet Vejbystrands skola och förskola har initierat en detaljplan för att kunna bygga nya lokaler och öka antalet barn i verksamheten. Detaljplanen förväntas antas i november. Odalen Fastigheter kommer bygga och äga skolbyggnaderna. Skolan förväntas stå klar 2024. 

Tre nya klassrum och ny förskola i Össjö

Förskola Össjö, illustration engelholm.se

Skolan: Under året har arkitekt upphandlats, förstudie genomförts, förslag på placering tagits fram. En tidig byggkalkyl har tagits fram och projektering påbörjats. Bygglov har sökts och förfrågningsunderlaget för upphandlingen av byggentreprenaden ska vara färdigt i månadsskiftet i oktober/november. Byggstart förväntas under 2023.

Förskolan: Kommunen köpte in mark under mandatperioden och påbörjade detaljplanearbetet för en förskola för ca 60 barn. Planen har varit på samråd och förväntas gå ut på granskning i september. Förskolan förväntas kunna stå klar i slutet av 2024.

Vi vill planera för framtiden

När de pågående projekten är klara kommer Ängelholms kommun att vara välförsedd med skolplatser de närmaste åren. Det är dock dags att redan nu börja planera för framtiden så att kommunen inte hamnar i samma situation igen. Vi vill därför se till att det finns mark och färdiga detaljplaner för skolor och förskolor när de behövs.

Detta har vi gjort 2019-2022

Under mandatperioden har vi fattat beslut om att påbörja flertalet skol- och förskoleprojekt. Ett antal projekt har färdigställts. I början av mandatperioden antog Ängelholms kommun för första gången en strategisk lokalförsörjningsplan som pekar ut kommunens behov och planer för kommande etableringar av t.ex. skolor och förskolor under kommande år. Tyvärr är framför allt arbetet med att få fram detaljplaner långdragna processer. Nu börjar detaljplanerna bli färdiga och redo att antas av kommunfullmäktige. Nedan följer ett urval av vad som hänt de senaste fyra åren:

  • Infört strategisk lokalförsörjningsplan som styrande dokument för behov och planering av nya verksamhetslokaler
  • Beslut 2019 om att inleda detaljplaneprocess för skola i Munka Ljungby (granskning september 22)
  • Beslut 2019 om att inleda detaljplaneprocess för skola på Adolfsfält (granskning oktober 22)
  • Beslut 2019 om att inleda detaljplaneprocess för skola på Fridhem (granskning december 22)
  • Beslut 2020 om detaljplaneprocess för utbyggda lokaler för Vejbystrands skola och förskola (antagande november 22)
  • Startat Tallbitens förskola i Munka Ljungby
  • Startat Munkalyckans förskola på Jordgubbsfältet i Munka Ljungby
  • Tagit fram detaljplan för och beställt ny förskola i Strövelstorp (Klockaregården)
  • Påbörjat byggnation av ny förskola på Tegelgården, Ängelholm
  • Beslut om etablering av Pysslingens förskola i Havsbaden (Parallelltrapetsen, överklagade av Socialdemokraterna)
  • Beslut om att beställa byggnation av skolor på Fridhem och i Munka Ljungby av AB Ängelholmslokaler
  • Köpt in mark och inlett detaljplaneprocess för byggnation av ny förskola i Össjö (granskning september 22)
  • Beslut om utbyggnad av skolan i Össjö med tre klassrum (byggstart under 2023)
  • Byggt ny idrottshall i Hjärnarp
  • Byggt och invigt nya Villanskolan (plats för drygt 600 elever)
  • Beslut om konceptförskola på Fridhem (augusti 2022, ersätter nedbrunna lokaler)

Vill du veta mer om Moderaternas skolpolitik och våra övriga förslag inom detta område? Klicka här!

Fortsatt ansvar för Ängelholm – även i köket

Posted on by Robin Holmberg

Lagom till valrörelsens slutskede har Moderaterna i Ängelholm släppt sin lokala kokbok – Fortsatt ansvar för Ängelholm – även i köket. Kokboken innehåller 17 välsmakande recept såväl som kandidatpresentationer av våra 16 lokala toppnamn på kommunfullmäktigelistan. Även vår riksdagsledamot, Hans Wallmark har bidragit till kokboken med sin fisksoppa.

Kokboken finns att hämta i Alliansens valstuga på Stortorget, samt att ladda ner digitalt nedan. Smaklig spis!

Klicka på bilden för att ladda ner kokboken

8 moderater: Hela Sverige behöver flyget

Posted on by Robin Holmberg

Sverige är till ytan Europas femte största land. Vår gemensamma välfärd och tillväxt bygger på att vi har fungerande kommunikationer, internationell tillgänglighet och en flyginfrastruktur som binder samman hela landet och skapar en gemensam arbetsmarknad.

Sverige behöver helt enkelt flyget för att klara sammanhållningen och tillväxten.

Även i en alltmer digitaliserad tid kommer mänskliga möten fortfarande vara avgörande. I en internationell jämförelse har Sverige relativt många huvudkontor och stora företag. Men för att dessa företag ska klara av att konkurrera på en global marknad är goda internationella och nationella flygförbindelser avgörande. Arlanda och Bromma är därför två viktiga flygplatser för utvecklingen i hela Sverige.

Tyvärr har den socialdemokratiska regeringen försökt att avveckla, i stället för att utveckla, flyget i Sverige. Det har varit åtta förlorade år för svenskt flyg där Arlanda flygplats har tappat linjer och i attraktionskraft samtidigt som Bromma har utsatts för ständiga nedläggningshot.

Moderaterna vill utveckla Arlanda och säkra inrikesflygets framtid genom att inte avveckla Bromma i förtid. Vi vill stärka flyget i Sverige och ser två åtgärder som särskilt viktiga här och nu.

Ett normalt år reser mer än 26 miljoner passagerare till och från Arlanda. Ägaren Swedavias långsiktiga prognoser, innan pandemin, indikerar en ökning till 40 miljoner passagerare år 2040. Företagets bedömning är för närvarande att ytterligare en parallell rullbana skulle behöva finnas på plats runt år 2040 för att klara den ökningen. Arbetet med miljöprövningar behöver därför komma i gång omedelbart om Arlanda inte ska tappa i konkurrensen gentemot övriga flygplatser i Norden.

Därtill måste tillgängligheten till Arlanda bli bättre. Redan i dag står trafiken periodvis still på E4:an mellan Stockholm och Arlanda flygplats. Detta medför köer, onödiga utsläpp och ökad risk för trafikolyckor. E4:an måste byggas ut och dimensioneras för en förväntad ökad trafik om Arlanda ska klara av att växa.

Bromma är en citynära flygplats i Stockholm som är viktig för både näringsliv, beredskap och övriga landets tillgänglighet till huvudstaden. Brommas framtid behöver utredas separat med fokus på framtidens flygmarknad där mindre elflyg och annat fossilfritt flyg kan göra Bromma till en klimatneutral mönsterflygplats. Vi vänder oss därför mot regeringens direktiv om att Bromma flygplats ska snabbavvecklas.

Flygplatsens framtid är en fråga för hela landet, inte bara Stockholm. En rapport från Stockholms handelskammare konstaterar att en stängning av Bromma flygplats hotar minst 24 000 jobb runt om i Sverige. Flygplatsens nyckelroll för inrikesflyget gör att den är avgörande för hela Sveriges arbetsmarknad. Företag i såväl Skåne som Norrbotten skulle därför drabbas negativt av en snabbavveckling.

Till detta kommer att Bromma flygplats har en stor betydelse för totalförsvaret. Vid millennieskiftet fanns fyra flygplatser i Stockholms län. Nu återstår bara Arlanda och Bromma. Denna aspekt har helt ignorerats av regeringen och berörs endast på några enstaka sidor i den så kallade Brommautredningen. Från flygplatsen görs också 300 flygningar årligen med ambulansflyg och donationstransporter mellan Bromma och Karolinska, samt andra sjukhus i Stockholm.

Det skulle vara politiskt oansvarigt att lägga ned Bromma flygplats utan att beakta den tekniska utvecklingen och det nya säkerhetsläget. Bromma flygplats är helt enkelt för viktig för att reduceras till en bricka i ett politiskt spel när den säkerhetspolitiska utvecklingen i vår omvärld så kraftigt har försämrats. Landets huvudstad måste vara tillgänglig för hela Sverige även vid en kris. Då går det inte att förlita sig helt på en enskild flygplats.

Vi vet att flyget är viktigt. Vårt mål är att utveckla Arlanda och värna inrikesflygets framtid genom att stoppa snabbavvecklingen av Bromma.

Peter Danielsson, kommunstyrelsens ordförande Helsingborg

Anders Josefsson, oppositionsråd Luleå

Hanne Lindqvist, oppositionsråd Kalmar

Robin Holmberg, kommunstyrelsens ordförande

Irene Svenonius, gruppledare Region Stockholm

Anna Tenje, kommunstyrelsens ordförande Växjö

Anders Ågren, kommunalråd Umeå

Vi har väntat länge nog – bygg klart Västkustbanan (GP 3/6)

Posted on by Robin Holmberg

Beslutet att bygga ut Västkustbanan mellan Göteborg och Malmö till dubbelspår fattades av Riksdagen redan år 1992, för tre decennier sedan. Behoven av ökad hållbar transportkapacitet har inte minskat sedan dess utan ökat – och behoven tillgodoses först när hela sträckan är fullt utbyggd.

Om regeringen lyssnar på Trafikverkets förslag till plan dröjer byggstarten för Västkustbanans sista delsträcka med enkelspår (Maria-Helsingborg C) ända till 2031–2033. Trafikverket har samtidigt flaggat för att byggstarten kan tidigareläggas något, om den politiska viljan finns.

Vi har all respekt för att det är svåra avvägningar som behöver göras när beslut ska fattas om olika stora infrastrukturprojekt. När det kommer till Västkustbanan begär vi inget nytt, utan endast att slutförandet inte ytterligare ska försenas mer än nödvändigt. Byggstart år 2030 är realistiskt.

Utbyggnaden av Maria-Helsingborg C till dubbelspår har redan skjutits fram ett flertal tillfällen. Sätts byggstarten, så som Trafikverket föreslår, till först om nio år finns det inget som hindrar att den fortsätter att skjutas på framtiden. Därför är det viktigt med ett besked om tidigare byggstart.

Varje år som färdigställandet skjuts fram har en kostnad i form av uteblivna nyttor och fördyrning av byggprojektet. En tidigare byggstart än den Trafikverket föreslår skulle även innebära att staten tidigare fick del av den redan avtalade medfinansieringen från Region Skåne. Vinsten är dubbel.

Argumenten för att bygga ut Västkustbanan till dubbelspår är många och välkända. Fullt utbyggd kan Västkustbanan hantera lika mycket gods som en 16-filig motorväg. Svensk export skulle gynnas. Arbetsmarknaden skulle integreras. Dubbelspår ger fler tåg på banan, tätare avgångar, kortare restider och bättre punktlighet. Trängseln längs hårt trafikerade väg E6 kan minskas och trafiksäkerheten ökas. Ett enda pendeltåg kan ersätta uppemot 200 bussar eller 1 000 personbilar. Med utbyggd spårkapacitet kan trafik flyttas från väg till järnväg och CO2-utsläppen minskas i Västra Götaland, Halland och Skåne.

Regeringen har en uttalad ambition om att hela Sverige inte bara ska leva, utan också växa. Att bygga klart Västkustbanan är ett litet, men viktigt steg i den riktningen.

Vår uppmaning till infrastrukturminister Thomas Eneroth är följande: tidigarelägg byggstarten för sträckan Maria-Helsingborg C. Spaden bör i marken senast år 2030.

Johnny Magnusson (M), regionråd, Västra Götalandsregionen

Mikaela Waltersson (M), regionråd, Region Halland

Helene Andersson (C), regionråd, Region Halland

Per Stané Persson (S), regionråd, Region Halland

Anna Jähnke (M), regionråd, Region Skåne

Henrik Fritzon (S), regionråd, Region Skåne

Axel Josefson (M) kommunstyrelsens ordförande Göteborg

Axel Darvik (L) kommunstyrelsens vice ordförande Göteborg

Kristian Vramsten (M) kommunstyrelsens ordförande Mölndal

Stefan Gustafsson (S) kommunstyrelsens vice ordförande Mölndal

Lisa Andersson (M) kommunstyrelsens ordförande Kungsbacka

Fredrik Hansson (C) kommunstyrelsens vice ordförande Kungsbacka

Ann-Charlotte Stenkil (M) kommunstyrelsens ordförande Varberg

Christofer Bergenblock (C) kommunstyrelsens vice ordförande Varberg

Per Svensson (S) kommunstyrelsens ordförande Falkenberg

Jonas Bergman (M) kommunstyrelsens ordförande Halmstad

Jenny Axelsson (C) kommunstyrelsens vice ordförande Halmstad

Erling Cronqvist (C) kommunstyrelsens ordförande Laholm

Johan Olsson Swanstein (M) kommunstyrelsens ordförande Båstad

Ingela Stefansson (S) kommunstyrelsens andre vice ordförande Båstad

Lars Nyander (S) kommunstyrelsens andre vice ordförande Ängelholm

Robin Holmberg (M) kommunstyrelsens ordförande Ängelholm

Jan Björklund (S) kommunstyrelsens vice ordförande Helsingborg

Peter Danielsson (M) kommunstyrelsens ordförande Helsingborg

Torbjörn Brorsson (M) kommunstyrelsens vice ordförande Landskrona

Torkild Strandberg (L) kommunstyrelsens ordförande Landskrona

Catrin Tufvesson (S) kommunstyrelsens vice ordförande Kävlinge

Pia Almström (M) kommunstyrelsens ordförande Kävlinge

Anders Almgren (S) kommunstyrelsens andre vice ordförande Lund

Philip Sandberg (L) kommunstyrelsens ordförande i Lund

Roland Norrman (M) kommunstyrelsens vice ordförande Laholm

Bråttom att rösta ja till hållbar förpackningsinsamling

Posted on by Robin Holmberg

Förhoppningarna var stora när beslutet om producentansvar för förpackningar togs 1994. Att lämna förpackningar till återvinning har också blivit ett konkret sätt för oss alla att bidra till ett mer hållbart och cirkulärt samhälle. Men återvinningen behöver bli bättre.

EU har beslutat om höjda mål för återvinning av förpackningar. Och ska vi nå målen behöver det bli enklare för medborgarna att sortera ut förpackningar och lämna dem för materialåtervinning. Det ligger nu på riksdagens bord att fatta beslut om detta.

En rad kommuner i Skåne har gått före och erbjuder redan i dag på eget initiativ hushållen en fastighetsnära insamling. Det är en investering som resulterat i att mängden förpackningar i soppåsen har halverats. Enorma mängder material kan därmed användas på nytt.

Färre plastförpackningar i soppåsen innebär också mindre plast till energiåtervinning, vilket i sin tur bidrar till minskade koldioxidutsläpp. Detta är alltså en verklig win-win-åtgärd.

Resultaten av den nära och smarta insamlingen har nått fram till regeringen som vill att alla hushåll i hela landet ska få möjlighet att omfattas av samma service. Det kommer att leda till mycket stora miljö- och klimatvinster.

Efter decennier av olika uppfattningar kring utformningen av förpackningsinsamlingen har nu de två huvudparterna – producenter och kommuner – enats om hur det ska genomföras i praktiken.

Kommunerna samlar in och lämnar över det insamlade materialet till producenterna som sedan ansvarar för materialåtervinningen. Parterna har lyssnat på synpunkter och farhågor och tillsammans tagit fram en modell för hur kommunerna ska ersättas för sitt arbete. Det är en flexibel modell som tar höjd för kommunernas olika förutsättningarna. Full kostnadstäckning ska uppnås för alla kommuner, stora som små, från norr till söder.

Men det är bråttom nu.

EU kräver att vi ska ha ett system på plats före 2023. Om ett beslut inte tas före valet innebär det en tung börda för kommande regering att expediera en ny förordning med raketfart. Det innebär också en fortsatt osäkerhet för hur vi ska kunna öka återvinningen.

Den 16 juni väntas riksdagen fatta beslut. Det borde vara en enkel knapptryckning för att få igenom detta win-win-förslag. Men plötsligt tvekar en del riksdagsledamöter. Vi uppmanar dem att lyssna på oss.

Ta vara på detta tillfälle – alla ni 349 ledamöter i riksdagen – och fatta ett beslut som kommer att göra skillnad för medborgarna, för resurshushållningen och för klimatet, för många år framåt.

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande i Ängelholm
Peter Danielsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg
Mikael Henrysson (SD), kommunstyrelsens ordförande i Bjuv
Ronny Sandberg (S), kommunstyrelsens ordförande i Åstorp
Peter Schölander (M), kommunstyrelsens ordförande i Höganäs
Johan Olsson Swanstein (M), kommunstyrelsens ordförande i Båstad

Det är dags att släppa fixeringen vid vinster i välfärden

Posted on by Hannes Petersson

Kommentar till insändaren med rubrik ”Nej till vinster i välfärden” av Torgny Handreck (S),
Yvonne Mollet-Bengtsson (S) och Mikael von Krassow (S) införd i NST den 6 maj 2022.

Vi har en stor befolkningstillväxt där demografin pekar på att vi blir allt äldre. En fråga vi måste ställa oss är vad en rimlig nivå på framtidens välfärd är och vem ska betala för den?

Framtidens välfärd är en utmaning, och utan privata välfärdsföretag kommer den bli mycket svår att finansiera på ett för medborgarna acceptabelt sätt. Ett av skälen är att det behövs stora investeringar i välfärdens infrastruktur framöver. Personer över 80 år kommer att öka drastiskt. Antingen behöver bygget av alla nya äldreboenden finansieras av kommunen eller hjälper flera finansiärer till. För det andra bidrar välfärdsföretag med innovationer som kommer användare av privata och offentliga tjänster till gagn. Att begränsa välfärdsföretagandet skulle vara uppenbart kontraproduktivt för välfärdens utveckling.

Givet dessa skäl så finns det all anledning att fokus för välfärdsdebatten flyttas från driftform till finansiering.

Framtidens välfärd är redan en svårlöst utmaning trots en mångfald av aktörer. Stat, regioner och kommuner måste hitta ett sätt att betala för de ökade kostnader som väntas.

Målet för den privata och offentliga sektorn som verkar inom välfärdssektorn ska vara att erbjuda en hög kvalitet och uppnå en hög kundnöjdhet. Om inte, så tacklar vi utmaningarna genom tuffare kvalitetskrav på både offentliga och privata aktörer. Lösningen ligger i att stödja en sådan utveckling och det görs inte genom ett vinstförbud.

Vi i det blågröna styret väljer att lyfta blicken, se helheten och dess konsekvenser. Det anser vi är att ta ansvar. Valfrihet och mångfald innebär ökad kvalitet, ökad makt åt den enskilde och fler arbetsgivare att välja på för den anställde. Att förbjuda vinstdrivande företag skulle innebära att utbudet av alternativ minskade, vilket vore en inskränkning i medborgarnas valmöjligheter.

Efter våra samtal med samtliga berörda på Sommarsol har vi skapat oss en bild över deras situation och vidtagit åtgärder därefter.

Ingela Sylwander (M)                                                                                                                                           Ordförande nämnden för omsorg och stöd                                                                                                                 Ängelholm

Det handlar om rätten att välja skola (NST 24/3)

Posted on by Hannes Petersson

Sven-Ingvar Borgquist (M) svarar på Lars Nyanders och Lars Carlssons (S) insändare (NST 16/3)

Lars Nyander och Lars Carlsson (S) skriver att lösningen finns i klassrummen och att det bl.a. handlar om anpassade barngrupper och ändamålsenliga lokaler. Visst är det viktigt att förstå vad andra säger men det är kanske ännu viktigare att handla efter vad man själv säger.

Av den anledningen behöver Socialdemokraterna påminna sig själva om att det första Moderaterna gjorde efter valet 2018 var att sätta igång arbetet med att bygga tre nya grundskolor. Trängseln på vissa skolor har varit och är för stor. Under mandatperioden har flera insatser gjort för att få trängsel under kontroll i avvaktan på att de tre skolorna blir klara. En fråga som Socialdemokraterna helt duckade för vid Nyanders tid som kommunalråd. Det fungerar inte att alltid att säga nej!

Nyander och Carlsson undrar hur de blågröna partierna säkerställer en kvalitetshöjning genom etablerandet av friskolor. För moderaterna handlar inte det här om en strukturell förklaringsmodell om marknadens varande eller icke varande. Det handlar först och främst om föräldras rätt att välja var deras barn ska gå i skola och vilken typ av utbildning de ska få genom att etablera en friförskola.

Idag finns det endast en friskola och i dialog säkerställer kommunen kvalitén och hjälper till att finna lösningar på de problem som kan uppstå. Sen säkerställer även Skolinspektionen en bra undervisning och att det finns en likvärdighet mellan skolorna i landet.

Den extra lokalersättningen som Socialdemokraterna refererar till tydliggör vad kommunen egentligen ersätter. Det bygger på att berörd verksamhet öppet och transparant redovisar sina faktiska lokalkostnader, och bedöms kostnaden som rimlig ersätter kommunen den. Det innebär också att risken för att lokalkostnaden äter upp utbildningskvalitén minskar. Något som svider så pass mycket hos Socialdemokraterna att de har valt att riskera en försening av en förskola för 90 barn.

Sven-Ingvar Borgquist (M), ordförande i Familje- och Utbildningsnämnden