Är det ingen som vill spara på åkermark? (30/5)

Svar direkt till insändare skriven av Skattebetalande med samma rubrik.

Ängelholms är fint belagt mellan två halvöar med tillgång till stora variationer i landskapet. Till väst ligger havet och strax öster om staden ligger E6:an. Runtomkring i kommunen ligger byarna placerade. Mellan byarna och staden finns både skog och åkermark. Det innebär vissa utmaningar när Ängelholm växer, en av dem är vilken mark som ska tas i anspråk för att bebyggas. Diskussionen om att förvalta åkermarken är ständigt återkommande.

Visst får det byggas på åkermark enligt lagen, men det ska göras med anledning av att det ligger i allmänhetens intresse. För att skapa en riktning som tar vara på den goda åkermarken, säkrar kommunens utveckling och som håller över tid, har det blågröna styret i Ängelholm tillsatt en grupp som arbetar med den här frågan. Gruppen vänder och vrider på olika perspektiv för att se till fördelar och nackdelar.

En utgångspunkt kan vara att all åkermark ska bevaras. En annan kan vara att viss etablering kan tillåtas på åkermark. Den här diskussionens måste fortsatt föras, där olika synpunkter och kompromisser kommer behövas mellan partierna.

Tomas Fjellner (M), ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden

Hur ser en hållbar trafikmiljö egentligen ut? (16/5)

Direkt svar på insändare av Per Wiik med samma rubrik.

Det stämmer att Per Wiik och jag har olika syn på hur vi ska uppnå ett hållbart samhälle. Jag är övertygad om att vi behöver teknisk och ekonomisk utveckling som kombineras med minskning av koldioxidutsläppen för att skapa ett hållbart samhälle med bred politisk och folklig förankring.

Att trafiken ökar i framtiden som en konsekvens av att staden växer inser nog alla. Det visar om inte annat på varför Ängelholmspaketet – som tar ett helhetsgrepp om trafiken i staden – behövs. Nuvarande vägar, t.ex. vid Stadsparken, behöver avlastning. Ängelholmspaketet fördelar om trafik från stadens mest centrala gator och förenklar att ta sig till stationen, havet och Stationsområdets nya bostäder.

Ängelholmspaketet innebär mer än bara nya bilvägar. Ängelholms kommun planerar utbyggnad av gång- och cykelvägar, ny gång- och cykelbro i Haradal under 2022, Växthusparken som ny mötesplats och utveckling av åpromenaden från centrum till Skälderviken.

Även Stadsparken ingår i Ängelholmspaketet. I den trafikutredning Per Wiik hänvisar till tas dock inte hänsyn till framtida begränsningar av framkomligheten på Skolgatan, utan den förhåller sig enbart till nuvarande utformning av vägen och jämför framtida trafikscenarier med eller utan Klippanvägens förlängning. Utredningen visar att Klippanvägens förlängning kraftigt reducerar den framtida trafiken på Skolgatan och Nybron.

Exakt hur Stadsparken ska utvecklas är mycket riktigt inte bestämt än utan är öppet för tankar och idéer från kommuninvånarna. Kommunfullmäktige har beslutat att genomföra medborgardialog om Stadsparken, vilket kommer ske under 2021.

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande

Förödande att lägga ned Bromma

Ett avlångt land som Sverige behöver en väl fungerande flyginfrastruktur för att hela landet ska leva. Beskedet från regeringen om nedläggning av Bromma flygplats är därför förödande och kommer att drabba samtliga regionala flygplatser i landet. I förlängningen får detta långtgående konsekvenser för såväl tillväxt och utveckling i stora delar av landet, som för Sveriges möjligheter till snabb återstart efter pandemin.

Hur en nedläggning av Bromma flygplats kan genomföras ska nu utredas med målsättningen att det ska finnas ett färdigt förslag i augusti. Vi tycker det är oansvarigt av regeringen att i nuvarande läge med den pågående coronapandemin skapa ytterligare osäkerhet för en hårt ansatt bransch.

Många regionala flygplatser saknar i dagsläget helt eller delvis trafik och kämpar för att överleva. För de flygplatser som fortfarande trafikeras är antalet flygrörelser så lågt som tio procent av den normala trafiken. Trots att coronapandemin innebär stora påfrestningar finns positiva signaler för tiden efter pandemin. Flygbolaget BRA återupptar flera av sina linjer till Bromma från mitten av maj och många flygplatser fortsätter arbeta aktivt med omställningen av flygplatsdriften och trafiken till att bli mer miljövänliga. Parallellt med detta pågår spännande utvecklingsarbete där svenska företag driver på elektrifieringen av flyget. Inrikesflyget står med andra ord på tröskeln till ett tekniksprång som kommer göra många av dagens invändningar mot flyget obsoleta.

Att regeringen i detta läge öppnar upp för att avveckla väl utbyggd infrastruktur är därför ett historiskt misstag. Regeringen lutar sig mot sekretessbelagt underlag från Swedavia som pekar på att Bromma flygplats inte är affärsmässigt lönsam och utgår från att effekterna av coronapandemin blir permanenta. Tvärtemot vad regeringen tycks tro är vi övertygade om att inrikesflyget kommer att spela en viktig roll även efter pandemin när samhället och ekonomin återstartar. Att hänvisa Bromma-flighter till Arlanda kommer inte fungera, framförallt inte under rusningstiden. Hur och när Arlanda kan byggas ut är också väldigt osäkert.

Frågan om Bromma är dock inte enbart en kapacitetsfråga utan också en fråga om konkurrens om pris och reseutbud. Fler destinationer och fler bolag skapar bättre priser för människor och företag som är beroende av flyget. På flygplatser som bara flyger till Bromma eller Arlanda är biljettpriserna oftast nästan dubbelt så höga som på de flygplatser där det finns konkurrens mellan två bolag som flyger till två olika flygplatser.
Regeringens besked är inte vad Sverige behöver. När landet ska återstartas efter det senaste årets nedstängningar levererar regeringen nedläggningsbesked som kommer att slå hårt mot tillgängligheten. Det påverkar tillväxten och framväxten av nya jobb negativt. I ett läge där arbetslösheten är hög och behovet är stort av att få igång turism- och besöksnäringen igen viker Socialdemokraterna ner sig för Miljöpartiet. Vi undrar vad socialdemokratiska kommunalråd ute i Sverige med kommunägda flygplatser som är beroende av Bromma egentligen tycker om regeringens stockholmsfixerade politik.

Om Moderaterna vinner valet 2022 kommer vi att stoppa avvecklingen av Bromma flygplats och genomföra en översyn av den svenska flygpolitiken. Det finns goda exempel ” från till exempel Norge på hur de regionala flygplatserna kan ges bättre förutsättningar att bidra till att hela landet ska kunna leva.
Vi är övertygade om att flyget kommer att vara en viktig del i Sveriges infrastruktur framöver och ha stor betydelse för tillväxt och livskvalitet.

Robin Holmberg (M) kommunstyrelsens ordförande Ängelholm
Peter Danielsson (M) kommunstyrelsens ordförande Helsingborg
Anna Tenje (M) kommunstyrelsens ordförande Växjö
Jesper Skalberg Karlsson (M) regionråd Gotland
Andreas Löwenhöök (M) oppositionsråd Skellefteå
Peter Johansson (M) kommunalråd Kristianstad
Hanne Lindkvist (M) oppositionsråd Kalmar
Pär Jönsson (M) kommunalråd Östersund
Anders Ågren (M) kommunalråd Umeå
Roger Fredriksson (M) kommunstyrelsens ordförande Ronneby

Kvalitet hand i hand med effektivitet (31/3)

Lars Nyander och Yvonne Mollet-Bengtsson (S) skriver att allting ska gå fortare och undrar på vems bekostnad det är på. Ängelholm har en äldreomsorg att vara stolt över med god kvalitet och kostnadseffektivitet. Socialdemokraterna är mycket väl medvetna om att kommunens särskilda boenden måste leva upp till dagens krav på boendemiljö, arbetsmiljö och brandsäkerhet. Att lappa och laga de gamla boendena räcker inte när kommunen riskerar viten. Det om något vore att kasta pengarna i sjön. Vi vill istället ta ett helhetsgrepp och lyfta Ängelholms äldreomsorg genom moderna boenden som tillsammans med vår engagerade personal skapar god omsorg.

Samverkan mellan privata och kommunala aktörer är en väg till framgång. Genom att teckna avtal med de privata boendena som finns i vår kommun har vi kunnat tidigarelägga renoveringen av våra äldreboenden. Vi i den Blågröna majoriteten ser kraften i att erbjuda både kommunala och privata alternativ.

Socialdemokraterna skriver att det är en självklarhet för dem att behålla delar av äldreomsorgen i de mindre enheterna för att de erbjuder andra kvalitéer. Vilka kvalitéer det är står dock obesvarat.

Socialdemokraterna missar även att en större verksamhet inte är en motsats till små enheter. I dag byggs i stort sett alla nya boenden med som minst 60 platser. Genom mindre enheter inom boendet skapas en känsla av småskalighet för både de boende och personalen. Det möjliggör också för ett bredare utbud av faciliteter och aktiviteter då underlaget blir större. Ett exempel är att det blir enklare att knyta till sig externa aktörer som till exempel fotvårdare och frisörer. Det höjer livskvalitén för de boende, skapar en bra arbetsmiljö för de anställda och en god ekonomi.  

För hälso- och sjukvårdspersonalen i en större verksamhet med flera enheter innebär det att de kan arbeta på ett boende, istället för att dela upp arbetstiden på olika boenden. Mindre tid läggs på transporter och tillgängligheten ökar. Det innebär även att medarbetarna får en möjlighet att hjälpa varandra över enhetsgränserna, när arbetsbelastningen varierar.

God kvalitet i äldreomsorgen går hand i hand med kostnadseffektivitet. När verksamheten planeras och drivs på rätt sätt i moderna lokaler skapar det förutsättningar för tryggt åldrande. Socialdemokraterna fortsätter att fokusera på driftsform och nyckeltal istället för det faktiska innehållet. Vad för andra kvalitéer som Socialdemokraterna eftersträvar är högst otydligt.

Ingela Sylwander (M) ordförande nämnden för omsorg och stöd
Sonny Rosén (L) 1:e vice ordförande nämnden för omsorg och stöd
Katrina Dakouri (M)
Wiveca Britzén (M)
Mats Kjellin (M)
Ann Hörnebrant-Sturesson (C)
Katarina Nilsson (KD)

Svar till Lotta Åkesson Persson ang. hur idéskisserna till den nya Västhusparken är utformade.

Ängelholms kommun planerar inom ramen för Ängelholmspaketet för en hållbar trafikmiljö, men också en grönare och mer tillgänglig stadskärna med plats för människor och möten. Både Växthusparken och den nya bron över Rönneå är viktiga delar i denna helhet.

Självklart kommer den nya parken påverkas av Klippanvägens förlängning. Att parkens utveckling är avhängig vägens planering har vi varit mycket tydliga med. Att ta fram ett gestaltningsförslag för parken i ett tidigt skede – innan alla detaljer för Klippanvägens förlängning är spikade – innebär samtidigt att parken kan påverka utformningen av den nya vägen.

Att presentera en idé för hur en framtida park ska se ut kan aldrig bli en exakt avbild av det färdiga resultatet. Den som vill se en mer detaljerad plan är dock välkommen att kontakta Ängelholms kommun. När beslutet är fattat i nästa vecka kommer fler skisser och tekniska beskrivningar vara tillgängliga på kommunens webbplats.

Att påstå att illustrationerna vi presenterat skulle vara förvanskade är dock helt felaktigt. I illustrationerna är Klippanvägen inritad enligt den förprojektering som är gjord med en körbana på 6,5 meter och gång- och cykelväg på var sida om vägen på 3 meter. Bitvis viker gång- och cykelvägen av från sidan av vägbanan, vilket gör att denna sektion av vägen blir smalare. Vägen är alltså inte förminskad som insändarskribenten påstår.

Det är också viktigt att framhålla att Klippanvägens förlängning inte är en motorled, utan en stadsgata med utformning och hastighet därefter. Nästa steg i processen blir nu att arbeta fram gestaltningen för gaturummet.

Under arbetet med Ängelholmspaketet har Ängelholms kommun lagt särskilt fokus på öppenhet i de olika delprojekten eftersom att vi vet att frågan engagerar många. Vi ställde ut detaljplanen för Klippanvägens förlängning utomhus och förlängde tiden för samrådet till sju veckor för att ge många chans att tycka till, trots pandemin. Med Växthusparken vill vi vara tidigt ute och visa planerna för detta område som rymmer många kvaliteter, men som i dag ligger i träda.

Ängelholms kommun har presenterat en plan och viljeinriktning för den nya park som nu ska anläggas med försiktig start redan i år. Växthusparken kommer att bli kommunens näst största park och erbjuda såväl aktiviteter och lek som odling och koppling till gröna värden kring ån. Vi öppnar upp en gömd pärla för fler att ta del av, vilket gör Ängelholms stadskärna ännu mer grön.

Robin Holmberg (M)
kommunstyrelsens ordförande och ordförande för den politiska styrgruppen för trafikutveckling

Förutsättningarna för Västra länken har inte ändrats (NST 2/3)

Svar på insändare av oppositionsrådet Lars Nyander (S) med rubriken “Socialdemokraterna vill värna om en grön innerstad”, införd den 2 mars.

Lars Nyander (S) har nu under flera replikskiften fortsatt framhärda Västra länken som lösningen på trafikproblemen i innerstaden. Ännu har inga trovärdiga argument framförts som skulle stödja detta mer än svepande ord om dubbelspårsutbyggnaden och ”ändrade förutsättningar”.

Problemet med Lars Nyanders (S) argumentation är att förutsättningarna inte har ändrats. Redan 1992 beslutades att järnvägen skulle byggas ut och bli dubbelspårig. 2016 beslutade kommunen att förorda att en ny tunnel ska ersätta den befintliga Sibirientunneln när spåren byggs ut. Allt detta var känt när konsulterna 2018 utredde Västra länken och rekommenderade kommunen att titta på andra lösningar.

Vi förvånas också över att Lars Nyander inte med ett ord berört det faktum att Västra länken innebär ett fem gånger större intrång i naturen. Den är dessutom dyr och löser inte de problem som behöver lösas här och nu.

Med Ängelholmspaketet utvecklar kommunen både stadsparken, växthustomten och öppnar upp ån för människor. En utveckling som kommer förbättra närheten till stadsnära grönområden och höja stadens attraktionskraft.

Att det ännu inte finns en tydlig lösning för hur Stadsparken ska utvecklas är inte ett problem som Lars Nyander (S) hävdar, utan väldigt medvetet och ett arbete som pågår. Kommunfullmäktige har beslutat att involvera kommuninvånarna genom medborgardialog för att få ta del av hur invånarna skulle vilja se Stadsparkens utveckling, något som kommer gynna handeln och stadslivet.

Lars Nyander (S) säger sig vara trygg med att damma av Västra länken. Men när förutsättningarna är desamma ekar argumentationen tom. Frågan om varför det skulle vara ett bättre alternativ nu än när Socialdemokraterna la utredningen i byrålådan är fortfarande obesvarad.

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande
Liss Böcker (C), 1:e vice ordförande kommunstyrelsen
Charlotte Engblom (L)
Linda Persson (KD)
Karl-Otto Rosenqvist (MP)

Vi har gjort precis det vi sa att vi skulle göra inför valet (NST 7/3)

Svar på insändare av Ulf Jörgensen med rubriken ”Sällan har så många partier haft så mycket att bekänna” och insändare av Pia Persson med rubriken ”Östra länken är bäst för miljön”, båda publicerade den 2 mars.

Det tycks finnas många tvärsäkra uppfattningar om vad Moderaterna sagt angående Klippanvägens förlängning inför förra valet. Politiska besked kan naturligtvis tolkas på olika sätt, men för den som vill veta vad som faktiskt sades är det lätt att ta reda på.

NST:s systertidning Hallå ställde inför valet 2018 frågan: ”Hur ställer ni er till utvecklingen av Klippanvägens förlängning och Pyttebron?”

Moderaterna gav då följande svar: ”Ängelholms kommun behöver en långsiktig och blocköverskridande överenskommelse mellan Alliansen och Socialdemokraterna om trafiken. S måste under nästa mandatperiod vara beredda att föra en seriös diskussion – utan valtaktiska skygglappar – om hur trafikproblemen i centrum ska lösas. Moderaterna är övertygade om att Klippanvägens förlängning är den mest effektiva lösningen, men även Västra länken behövs på sikt.”

Samma svar fanns i SVT:s valkompass och på vår hemsida.

Jag tar gärna kritik, men i det aktuella fallet känns det märkligt när vi gjort precis det vi sa inför valet.

En bred, blocköverskridande överenskommelse, inklusive Klippanvägens förlängning, har tecknats med de delar av oppositionen som var beredda att bidra till en långsiktig lösning. Vi hade gärna sett att S i egenskap av största oppositionsparti varit en del i en överenskommelse, men S ville som bekant inte ens sätta sig vid förhandlingsbordet.

Klippanvägens förlängning är den mest effektiva lösningen och därför en naturlig del i Ängelholmspaketets ambition att skapa ett mer attraktivt Ängelholm.

Målet är en stadskärna med mer plats för människor och möten. När genomfartstrafiken flyttas från stadens mest centrala gata kan vi fortsätta utveckla området runt Stadsparken, Skolgatan och norra Storgatan. Parallellt med detta görs satsningar på åpromenaden, Växthustomten och gång- och cykelnätet med bland annat en ny bro i Haradal.

Äntligen tas det helhetsgrepp om stadens utveckling som hade behövts för länge sedan.

Robin Holmberg (M) Kommunstyrelsens ordförande

Syftet är att hushålla med kommunens resurser (NST 30/1)

Svar till Karin Stenholm och Anders Bengtsson

Jag instämmer i att god utemiljö på våra skolor är en viktigt. Tyvärr tycks insändarskribenterna fokusera mer på antalet kvadratmeter istället för på kvalitet och innehåll. Det blir lätt så när det finns stelbenta riktlinjer och nyckeltal från statliga myndigheter att förhålla sig till.

Frågan om skolornas friytor och skolgårdarnas storlek har väckts internt i kommunen med anledning av att den långsiktiga lokalförsörjningsplanen innehållande fem nya skolor och tio förskolor kommunfullmäktige beslutat om nu ska genomföras. Boverkets riktlinjer om 30 kvadratmeter friyta per elev riskerar vid nyetableringar av skolor leda till att stora ytor iordningsställs som skolgård för att sedan stå oanvända och kosta kommunens skattebetalare pengar. Det innebär också att värdefull mark – både för exploatering och naturvärden – tas i anspråk i onödan.

Kommunstyrelsen gav därför kommunens tjänstemän i uppdrag att utreda en modell för skolors friytor som tar hänsyn till lokala förhållanden. Eftersom Internationella Engelska Skolan uttryckt önskan om att etablera sig i Ängelholms kommun gjordes i ett första skede en förstudie på den aktuella tomten på Fridhem.

Den modell som nu föreslås ligga till grund för framtida skoletableringar – både för kommunala skolor och friskolor – utgår från att varje elev ska ha tillgång till 30 kvadratmeter friyta varav minst 15 kvadratmeter ska vara traditionell skolgård. Därutöver kan lokala förutsättningar på den aktuella platsen tas hänsyn till. Om det till exempel finns grönområden, parkmark eller allmän plats som kan samnyttjas med skolan kan detta utgöra hela eller delar av de återstående 15 kvadratmetrarna. 

Syftet är att hushålla med kommunens resurser, både mark och ekonomi. Detta är något som åtminstone en av insändarskribenterna framhäver vikten av i andra lokala frågor. Tyvärr anas istället ett illa dolt ideologiskt motstånd mot friskolor, trots att vi vet att detta efterfrågas både av kommuninvånare och från företag som lockar internationell kompetens till Ängelholm.

Robin Holmberg (M)
Kommunstyrelsens ordförande
Ängelholms kommun



Hotet mot inrikesflyget (Debatt NST/HD 1 juli)

Glädjande noterar Nordvästskånes flygplats i Ängelholm en god passagerarutveckling. Arbete läggs ned på att komplettera den viktiga inrikestrafiken med utrikescharter. Ett större underlag som ger intäkter och därmed medverkar till stabilitet samtidigt som ett breddat utbud lockar.

För drygt tio år sedan tog Ängelholms kommun tillsammans med Region Skåne strid för att flygplatsen skulle godkännas för internationell verksamhet i samband med att Schengenreglerna infördes. Det var inte utan kamp och politiska påtryckningar det lyckades.

Valrörelsen 2006 kom lokalt också att märkas av socialdemokraternas förslag om införandet av en speciell flygskatt på inrikes resor. En idé S-ledamöter kraftfullt försvarade men som skrotades i och med Alliansens första budget efter regeringsskiftet.. Flygbolag kom därmed att ändra tidigare beslut om neddragningar eller helt avvecklad verksamhet i Sverige.

Nu är det dags igen att hantera de hot som finns mot flyget.

Ett av de tilltänkta regeringspartierna i en eventuell rödgrön ministär, Miljöpartiet, har dammat av de gamla tankarna på en speciell skatt. 110 kronor för varje resa inom Sverige och EU och 270 för allt utanför EU. Fördyringar som kommer att leda till att färre reser men också ytterligare begränsar möjligheter för en redan hårt prispressad bransch att skaffa en modernare flygplansflotta.

Till det kommer att miljöpartiet med stor hängivenhet driver kravet på att Bromma ska stängas. För Ängelholms flygplats är det viktigt med flera destinationer för att säkra passagerarunderlaget och därmed långsiktigt överlevnaden. SAS och Kullaflyg kompletterar varandra och möjliggör en förhållandevis bra turtäthet. För näringslivet i Nordvästskåne är det av stor betydelse att kunna nå Stockholm, och för den delen ta sig tillbaka söderut, på runt en timme. Till det kommer att Sverige är ett avlångt land där just flyget för många möjliggör familjeträffar men också arbete, kulturbesök, turism, idrott och andra upplevelser.

De senaste 20 åren har det svenska inrikesflyget minskat sina utsläpp med 35 procent. Sju miljoner inrikesresor och knappt 24 miljoner utrikesresor genomfördes 2012.

Den som är intresserad av Nordvästskånes tillväxt och utveckling borde således med kraft försöka förhindra införandet av en speciell flygskatt och en stängning av Bromma. Det kanske mest effektiva sättet är att se till att det inte blir rödgrönt skifte efter valet i september med Miljöpartiet i en S-ledd regering.

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M), Ängelholm

Kvällsposten 12/4

1900-talets Europa kom att slitas sönder och förblödas av två världskrig. Men det blev också kontinenten för formandet av en gemenskap och union präglad av samarbete och samverkan med mål att uppnå fred. Väpnade konflikter mellan demokratier är ytterst ovanliga. Däremot kan dessa markera mot och rent av vända vapen mot diktaturer och förtryckande regimer. En annan starkt fredsbringande faktor är handel. EU är därför historiens mest framgångsrika välstånds- och fredsprojekt och väl värt att försvara. Det både förklarar och motiverar att EU tilldelats Nobels fredspris.

2014 är det ett sekel sedan första världskrigets utbrott. Det går en linje från Flanderns skyttegravar till Bryssels EU-korridorer. Och det är en utveckling i rätt riktning!

Det har funnits en tid då ekonomiskt välstånd huvudsakligen ordnades via angreppskrig mot grannar och med hjälp av kolonier, men efter andra världskrigets ruiner valde många länder entydigt frihandel som välståndsgenerator. Fredlig handel har visat sig vara långt mer värdefull än kolonisering och angreppskrig.

Bildandet av den europeiska gemenskapen kan därför ses som ett viktigt skifte. Tidigare arvfiender hamnade nu sida vid sida istället för mot varandra. Integrerade ekonomier och övergivandet av kriget som politiskt instrument har gett ett oöverträffat ekonomiskt välstånd för de inblandade.

EUs fredsbevarande funktion måste således betonas. Sedan Karl den Stores dagar på 800-talet fram till 1945 hade Frankrike och Tyskland utkämpat drygt 30 krig mot varandra. Storbritannien och Frankrike hade krigat över fyrtiotalet gånger de senaste 1 000 åren och sedan Kalmarunionen 1397 hade Sverige och Danmark varit i luven på varandra närmare 30 gånger – även som Sverige drog det längsta strået genom de freder som säkrade Skåne…

Den som vill vara med och påverka måste också delta i den demokratiska processen. Den som föredrar sofflocket framför valurnan gör därför inte sin röst hörd. Valet till Europaparlamentet är alltså viktigt för alla som bryr sig om hur EU och Sverige är på väg – eller inte är på väg.

Åres europaval är därför viktigt även utifrån ett jobbperspektiv. Med en fördjupad inre marknad och ett EU som tar täten för att ingå internationella frihandels- och investeringsavtal skapas förutsättningar för ekonomiskt tillväxt. Ett av världens mer exportberoende länder mår bra av att handelshinder rivs. Det finns ett tydligt samband som förtjänar att upprepas: Mer frihandelsavtal där – fler nya jobb här!

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M)
Ordförande Moderaternas Europaplattformsgrupp