Det kallar jag att göra det omöjliga möjligt (23/10)

Svar på insändaren ”Här görs det omöjliga möjligt” av Gunilla Elversson Angvar

Stationsområdet är ett av Ängelholms största omvandlingsområden. Ett stort projekt som handlar om mycket mer än att bygga ett stadshus. På sikt väntas det finnas 2700 bostäder här. Men arbetsplatser, ytor för lek och grönområden ska få ta plats. Nya gator dras fram och gamla industrigator blir kvartersgator.

Kollektivtrafiken som insändaren nämner är viktig för hela området. Stationsområdet ska vara en smidig, säker och tydlig knutpunkt för kollektivtrafik. Det främsta skälet till att flytta bussarna söder om stationen är dubbelspåret till Helsingborg. Flytten gör att resenärerna inte behöver gå över spåren för att ta sig till perrongen. Samtidigt blir det tryggare och tydligare att byta mellan buss och tåg.

Angående trafikbullret som insändaren nämner så kommer man inte kunna bygga bostäder mellan Järnvägen och Järnvägsgatans nya dragning. Där planeras istället parkeringshus för både boende i området och pendlare. Parkeringshusen bidrar även till att avskärma bullret från järnvägen vilket skapar bättre miljö för de boende i Stationsområdet.

Det finns flera anledningar till att ett nytt stadshus ska byggas, arbetsmiljön i det nuvarande stadshuset är en, behov av att möta invånarnas behov på ett bättre sätt är en annan. Läget precis intill tåg och buss stärker kommunens möjlighet att rekrytera den bästa kompetensen i regionen. Stadshuset kommer skapa liv och rörelse i den nya stadsdelen, det ger underlag för butiker och andra verksamheter i de centrala delarna av en stad.

Ett av stadens gamla industriområden omvandlas nu till ett hållbart bostadsområde, det kallar jag att göra det omöjliga möjligt.

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande i Ängelholms kommun

”Läget börjar bli akut: Den svenska flyginfrastrukturen måste säkerställas”

De regionala flygplatserna vill vara nyckelspelare i omställningen och samhällsbygget, men kämpar med akuta utmaningar. Vi presenterar här fyra konkreta förslag som skulle ändra spelplanen, skriver Sobonas vd och flera kommun- och regionstyrelseordföranden med flera.

Samtidigt som svenskt flyg ställer om för framtiden, med elflyg och fossilfritt bränsle, slår pandemin oerhört hårt mot regionala flygplatser. Det hotar omställningen till ett mer hållbart transportslag och ambitionen att hela Sverige ska leva. 

Under pandemin har regionala flygplatser drabbats av lågt antal resande, och ekonomiska stöd har varit otillräckliga. Att utdelning till ägarna diskvalificerar från korttidsstöd är rimligt och säkerställer att skattebetalarnas pengar gör mest nytta. Dock ingår många regionala flygplatser i en koncern, där något företag i koncernen har gett utdelning, vilket då diskvalificerar flygplatserna från korttidsstöd, men som i verkligheten har stora ekonomiska underskott och stort behov av korttidspermittering. Ytterligare en ekonomisk mina är det extra driftstöd som endast har gått till de regionala flygplatser som fått driftstöd innan. Men pandemin har drabbat alla regionala flygplatser.

Framtidens resmönster är svåra att sia om. Digitaliseringen lär ge minskat resande samtidigt som stora investeringar runt om i Sverige innebär ökat resande för bland annat kompetens- och arbetskraftförflyttning. Ökat distansarbete i framtiden kan göra flyget än viktigare för att kunna bo på en plats och arbeta på en annan. Men för att kunna erbjuda goda flygkommunikationer även i framtiden måste det ekonomiska stödet ses över. Läget börjar bli akut.

De regionala flygplatserna kostar cirka 600 miljoner kronor per år, där ägarkommunerna står för 500 miljoner kronor, och staten för drygt 100 miljoner via driftstöd. För att kunna fortsätta driva flygets klimatomställning och säkra ett sammanhållet Sverige måste driftstödets omfattning ses över. Staten tar det ekonomiska ansvaret för både vägar och järnvägar, men inte för flyginfrastrukturen. Det är inte rimligt att kommunerna ska bekosta den i så stor utsträckning.

Till följd av pandemin uppdagades svagheter i systemet med beredskapsflygplatser, som är beredda att ta emot samhällsviktiga transporter, såsom ambulansflyg och militärflyg, dygnet runt. Om vi går tillbaka till det normalläge som rådde före pandemin kommer många av de flygplatser som tidigare på frivillig basis haft beredskap, behöva upphöra med detta. Det innebär en reell försämring av akutsjukvården. 

Att erbjuda en jämlik akutsjukvård i hela landet borde vara grundläggande i ett modernt Sverige. Men med få beredskapsflygplatser går det inte att uppnå. Om det är något pandemin har lärt oss så är det att vi behöver ett mer robust system i Sverige och att beredskapen måste höjas.

För att hela Sverige ska kunna leva på riktigt, och för att kunna fortsätta vår omställning till fossilfria flygresor behövs därför följande:

■ Ett förlängt korttidsstöd, som tar hänsyn till de regionala flygplatsernas förutsättningar kopplat till deras koncerntillhörighet

■ Ett extra driftstöd som tillfaller alla regionala flygplatser

■ En utökning av driftstödet till de regionala flygplatserna så att vi kan möta morgondagens behov av klimatsmarta flygförbindelser i hela landet

■  Minst 27 flygplatser blir beredskapsflygplatser 

De regionala flygplatserna spelar roll för möjligheterna att bo i hela landet, för arbetstillfällen, för företagsetableringar även utanför storstäderna och för Sveriges internationella konkurrenskraft. Vi samlas därför över partipolitiken, från norr till söder, och uppmanar nu till handlingskraft. Det är läge att prioritera så att dessa fyra punkter finns med i höstens politiska arbete för en fungerande och hållbar flygtrafik i framtiden!

Per Nordenstam Vd, Sobona, kommunala företagens arbetsgivarorganisation
Robin Holmberg Kommunstyrelsens ordförande (M) Ängelholm Anna Hed Kommunstyrelsens ordförande (C) Mora kommun
Andreas Svahn Regionstyrelsens ordförande (S) Region Örebro län
Erik Ciardi Kommunalråd (C) Kalmar kommun
Hans Unander Kommunstyrelsens ordförande (S) Malung-Sälen
Johan Olsson Swanstein Kommunstyrelsens ordförande (M) Båstad
Lars Gunnar Nordlander Kommunstyrelsens ordförande (S) Härjedalens kommun
Mikael Henrysson Kommunstyrelsens ordförande (SD) Bjuv
Mikael Johansson Regionstyrelsens ordförande (M) Region Kronoberg
Per-Samuel Nisser Kommunstyrelsens ordförande (M) Karlstad
Peter Danielsson Kommunstyrelsens ordförande (M) Helsingborg
Tomas Mörtsell Kommunstyrelsens ordförande (C) Storumans kommun
Tony Ring Kommunstyrelsens ordförande (M) Karlskoga
Ulf Berg Regionstyrelsens ordförande (M) Region Dalarna
Jan Bohman Kommunstyrelsens ordförande (S) Borlänge kommun
Joakim Storck Kommunstyrelsens ordförande (C) Falu kommun

Robin Holmberg i topp efter provvalet

Robin Holmberg har fortsatt starkt stöd bland medlemmarna som har röstat fram honom som förstanamn i provvalet till Moderaternas valsedel inför fullmäktigevalet 2022. Till andranamn på valsedeln vill moderatmedlemmarna se Sven-Ingvar Borgqvist som fick 54 röster.

Än så länge ställer 47 personer upp som kandidater till kommunfullmäktige för Moderaterna. Är du intresserad av att ställa upp i valet är det fortsatt möjligt att anmäla sitt intresse. Hur valsedeln slutligen ska se ut kommer bestämmas på nomineringsstämman i början av 2022.  Om stämman beslutar enligt provvalet innebär det att de tio första namnen på valsedeln blir enligt följande:

  1. Robin Holmberg – 72 röster
  2. Sven-Ingvar Borgqvist – 54 röster
  3. Christina Hanstål – 47 röster
  4. Elisabeth Kullenberg – 45 röster
  5. Tomas Fjellner – 42 röster
  6. Ola Carlsson – 41 röster
  7. Maija Rampe – 40 röster
  8. Ingela Sylwander – 34 röster
  9. Hannes Petersson – 31 röster
  10. Anders Davidsson – 24 röster

”Vi vill ta ansvar för att genomföra den regionala arbetsmarknadspolitiken”

Våra kommuner behöver göra allt de kan för att alla våra invånare ska få rätt förutsättningar för att bli en del av vår arbetsmarknad, skriver Familjen Helsingborgs styrelse.

Höstens budgetförhandlingar pågår som bäst och finansminister Magdalena Andersson (S) pekade nyligen tydligt på behovet av konkreta åtgärder för att bryta långtidsarbetslösheten. Arbetsförmedlingens arbete håller på att ställas om och fler privata utförare ska lösa problematiken, men få röster hörs om hur kommunerna ska bidra. Vi är övertygade om att kommunernas roll kopplat till långtidsarbetslösheten i stället borde stärkas för att lyckas få fler i arbete. 

Vi välkomnar regeringsbeslutet att Arbetsförmedlingen uppdrag ska reformeras i grunden. Den nya organiseringen av den statliga arbetsmarknadspolitiken, med fristående aktörer och digitala flöden, kommer säkert att vara framgångsrik för många. Tyvärr upplever vi just nu att de uppdrag Arbetsförmedlingen får mest fokuserar på att säkerställa att privata utförare kommer på plats och har många arbetssökande att arbeta med, på bekostnad av både lokal närvaro och samarbete med kommunen. 

Familjen Helsingborg är en dynamisk delregion med stark tillväxt och behov av kompetensförsörjning men också en delregion med många som står utanför arbetsmarknaden för att man inte har kompetenser som motsvarar de behov arbetsgivarna har. 

Långtidsarbetslösheten är större i Skåne än i riket och det är mycket angeläget för våra kommuner att minska den för att främja tillväxt men också för att öka integrationen. Många av dessa invånare behöver ansöka om ekonomiskt bistånd från kommunen, ofta i kombination med ersättning från arbetsförmedlingen. Det handlar om invånare som stat och kommun gemensamt har ansvar för. 

Vi vill komma överens om ett samarbete. Våra kommuner ser fram emot att samverka med de nya fristående aktörerna på flera områden men ser också att de som står längre ifrån arbetsmarknaden, som till exempel har utbildningsbehov, bristande språkkunskaper, behov av vägledning och introduktion till arbetslivet måste ta del av olika insatser parallellt för att minska risken för långtidsarbetslöshet.

Kommunen har ansvar för vuxenutbildning, SFI, samhällsinformation och sociala insatser som är viktiga pusselbitar i en sådan parallell planering. Familjen Helsingborg har sedan länge ett väl utvecklat samarbete inom en rad politikområden med fokus på att tillsammans främja tillväxt, effektivitet och utveckling. 

Vi vill ta ett ökat ansvar för våra invånare och våra arbetsgivare. Vi vill göra det i samspel med arbetsförmedlingen, den nya arbetsmarknadspolitiken och de fristående aktörerna. Vi har förslag på en modell som skulle göra det möjligt för oss att utföra arbetet med de angivna målgrupperna efter avtal med Arbetsförmedlingen.

Vi är beredda att ta ansvaret från 2022. Vi vill se en tydlig överenskommelse avseende målgrupper, för vilka kommunen redan har ett stort ansvar som gör det tydligare för såväl invånarna, de fristående leverantörer och Arbetsförmedlingen. 

Våra kommuner behöver göra allt vi kan för att inte kostnaderna för ekonomiskt bistånd ska fortsätta att öka, för att matchningsproblematiken ska minska och framför allt för att alla våra invånare ska få rätt förutsättningar för att bli en del av vår arbetsmarknad.

Låt oss komma överens om ett samarbete kring dem som uppbär ekonomiskt bistånd, de som är nyanlända och de unga som inte har avslutad gymnasieexamen. Det är en mindre del av alla arbetslösa i våra kommuner och resten tror vi kommer att omhändertas väl av de fristående leverantörerna. Tillsammans kan vi minska långtidsarbetslösheten och öka tillväxten.

Familjen Helsingborgs styrelse:
Mikael Henrysson

Kommunstyrelsens ordförande (SD) Bjuvs kommun
Anders Månsson
kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Bjuvs kommun
Johan Olsson Swanstein
Kommunstyrelsens ordförande (M) Båstads kommun
Bo Wendt
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (BP) Båstads kommun
Peter Danielsson
Kommunstyrelsens ordförande (M) Helsingborgs stad
Jan Björklund
Kommunstyrelsens vice ordförande (S) Helsingborgs stad
Peter Schölander
Kommunstyrelsens ordförande (M) Höganäs kommun
Lennart Nilsson
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Höganäs kommun
Hans Bertil Sinclair
Kommunstyrelsens ordförande (M) Klippans kommun
Åsa Edvardsson
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (SD) Klippans kommun
Torkild Strandberg
Kommunstyrelsens ordförande (L) Landskrona stad
Fatmir Azemi
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Landskrona stad
Torgny Lindau
Kommunstyrelsens ordförande (PF) Perstorps kommun
Ronny Nilsson
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Perstorps kommun
Teddy Nilsson
Kommunstyrelsens ordförande (SD) Svalövs kommun
Jan Zielinski
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Svalövs kommun
Ronny Sandberg
Kommunstyrelsens ordförande (S) Åstorps kommun
Roger Nielsen
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (M) Åstorps kommun
Robin Holmberg
Kommunstyrelsens ordförande (M) Ängelholms kommun
Lars Nyander
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Ängelholms kommun
Christian Larsson
Kommunstyrelsens ordförande (M) Örkelljunga kommun
Niclas Bengtsson
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (SD) Örkelljunga kommun

Är det ingen som vill spara på åkermark? (30/5)

Svar direkt till insändare skriven av Skattebetalande med samma rubrik.

Ängelholms är fint belagt mellan två halvöar med tillgång till stora variationer i landskapet. Till väst ligger havet och strax öster om staden ligger E6:an. Runtomkring i kommunen ligger byarna placerade. Mellan byarna och staden finns både skog och åkermark. Det innebär vissa utmaningar när Ängelholm växer, en av dem är vilken mark som ska tas i anspråk för att bebyggas. Diskussionen om att förvalta åkermarken är ständigt återkommande.

Visst får det byggas på åkermark enligt lagen, men det ska göras med anledning av att det ligger i allmänhetens intresse. För att skapa en riktning som tar vara på den goda åkermarken, säkrar kommunens utveckling och som håller över tid, har det blågröna styret i Ängelholm tillsatt en grupp som arbetar med den här frågan. Gruppen vänder och vrider på olika perspektiv för att se till fördelar och nackdelar.

En utgångspunkt kan vara att all åkermark ska bevaras. En annan kan vara att viss etablering kan tillåtas på åkermark. Den här diskussionens måste fortsatt föras, där olika synpunkter och kompromisser kommer behövas mellan partierna.

Tomas Fjellner (M), ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden

Hur ser en hållbar trafikmiljö egentligen ut? (16/5)

Direkt svar på insändare av Per Wiik med samma rubrik.

Det stämmer att Per Wiik och jag har olika syn på hur vi ska uppnå ett hållbart samhälle. Jag är övertygad om att vi behöver teknisk och ekonomisk utveckling som kombineras med minskning av koldioxidutsläppen för att skapa ett hållbart samhälle med bred politisk och folklig förankring.

Att trafiken ökar i framtiden som en konsekvens av att staden växer inser nog alla. Det visar om inte annat på varför Ängelholmspaketet – som tar ett helhetsgrepp om trafiken i staden – behövs. Nuvarande vägar, t.ex. vid Stadsparken, behöver avlastning. Ängelholmspaketet fördelar om trafik från stadens mest centrala gator och förenklar att ta sig till stationen, havet och Stationsområdets nya bostäder.

Ängelholmspaketet innebär mer än bara nya bilvägar. Ängelholms kommun planerar utbyggnad av gång- och cykelvägar, ny gång- och cykelbro i Haradal under 2022, Växthusparken som ny mötesplats och utveckling av åpromenaden från centrum till Skälderviken.

Även Stadsparken ingår i Ängelholmspaketet. I den trafikutredning Per Wiik hänvisar till tas dock inte hänsyn till framtida begränsningar av framkomligheten på Skolgatan, utan den förhåller sig enbart till nuvarande utformning av vägen och jämför framtida trafikscenarier med eller utan Klippanvägens förlängning. Utredningen visar att Klippanvägens förlängning kraftigt reducerar den framtida trafiken på Skolgatan och Nybron.

Exakt hur Stadsparken ska utvecklas är mycket riktigt inte bestämt än utan är öppet för tankar och idéer från kommuninvånarna. Kommunfullmäktige har beslutat att genomföra medborgardialog om Stadsparken, vilket kommer ske under 2021.

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande

Förödande att lägga ned Bromma

Ett avlångt land som Sverige behöver en väl fungerande flyginfrastruktur för att hela landet ska leva. Beskedet från regeringen om nedläggning av Bromma flygplats är därför förödande och kommer att drabba samtliga regionala flygplatser i landet. I förlängningen får detta långtgående konsekvenser för såväl tillväxt och utveckling i stora delar av landet, som för Sveriges möjligheter till snabb återstart efter pandemin.

Hur en nedläggning av Bromma flygplats kan genomföras ska nu utredas med målsättningen att det ska finnas ett färdigt förslag i augusti. Vi tycker det är oansvarigt av regeringen att i nuvarande läge med den pågående coronapandemin skapa ytterligare osäkerhet för en hårt ansatt bransch.

Många regionala flygplatser saknar i dagsläget helt eller delvis trafik och kämpar för att överleva. För de flygplatser som fortfarande trafikeras är antalet flygrörelser så lågt som tio procent av den normala trafiken. Trots att coronapandemin innebär stora påfrestningar finns positiva signaler för tiden efter pandemin. Flygbolaget BRA återupptar flera av sina linjer till Bromma från mitten av maj och många flygplatser fortsätter arbeta aktivt med omställningen av flygplatsdriften och trafiken till att bli mer miljövänliga. Parallellt med detta pågår spännande utvecklingsarbete där svenska företag driver på elektrifieringen av flyget. Inrikesflyget står med andra ord på tröskeln till ett tekniksprång som kommer göra många av dagens invändningar mot flyget obsoleta.

Att regeringen i detta läge öppnar upp för att avveckla väl utbyggd infrastruktur är därför ett historiskt misstag. Regeringen lutar sig mot sekretessbelagt underlag från Swedavia som pekar på att Bromma flygplats inte är affärsmässigt lönsam och utgår från att effekterna av coronapandemin blir permanenta. Tvärtemot vad regeringen tycks tro är vi övertygade om att inrikesflyget kommer att spela en viktig roll även efter pandemin när samhället och ekonomin återstartar. Att hänvisa Bromma-flighter till Arlanda kommer inte fungera, framförallt inte under rusningstiden. Hur och när Arlanda kan byggas ut är också väldigt osäkert.

Frågan om Bromma är dock inte enbart en kapacitetsfråga utan också en fråga om konkurrens om pris och reseutbud. Fler destinationer och fler bolag skapar bättre priser för människor och företag som är beroende av flyget. På flygplatser som bara flyger till Bromma eller Arlanda är biljettpriserna oftast nästan dubbelt så höga som på de flygplatser där det finns konkurrens mellan två bolag som flyger till två olika flygplatser.
Regeringens besked är inte vad Sverige behöver. När landet ska återstartas efter det senaste årets nedstängningar levererar regeringen nedläggningsbesked som kommer att slå hårt mot tillgängligheten. Det påverkar tillväxten och framväxten av nya jobb negativt. I ett läge där arbetslösheten är hög och behovet är stort av att få igång turism- och besöksnäringen igen viker Socialdemokraterna ner sig för Miljöpartiet. Vi undrar vad socialdemokratiska kommunalråd ute i Sverige med kommunägda flygplatser som är beroende av Bromma egentligen tycker om regeringens stockholmsfixerade politik.

Om Moderaterna vinner valet 2022 kommer vi att stoppa avvecklingen av Bromma flygplats och genomföra en översyn av den svenska flygpolitiken. Det finns goda exempel ” från till exempel Norge på hur de regionala flygplatserna kan ges bättre förutsättningar att bidra till att hela landet ska kunna leva.
Vi är övertygade om att flyget kommer att vara en viktig del i Sveriges infrastruktur framöver och ha stor betydelse för tillväxt och livskvalitet.

Robin Holmberg (M) kommunstyrelsens ordförande Ängelholm
Peter Danielsson (M) kommunstyrelsens ordförande Helsingborg
Anna Tenje (M) kommunstyrelsens ordförande Växjö
Jesper Skalberg Karlsson (M) regionråd Gotland
Andreas Löwenhöök (M) oppositionsråd Skellefteå
Peter Johansson (M) kommunalråd Kristianstad
Hanne Lindkvist (M) oppositionsråd Kalmar
Pär Jönsson (M) kommunalråd Östersund
Anders Ågren (M) kommunalråd Umeå
Roger Fredriksson (M) kommunstyrelsens ordförande Ronneby

Kvalitet hand i hand med effektivitet (31/3)

Lars Nyander och Yvonne Mollet-Bengtsson (S) skriver att allting ska gå fortare och undrar på vems bekostnad det är på. Ängelholm har en äldreomsorg att vara stolt över med god kvalitet och kostnadseffektivitet. Socialdemokraterna är mycket väl medvetna om att kommunens särskilda boenden måste leva upp till dagens krav på boendemiljö, arbetsmiljö och brandsäkerhet. Att lappa och laga de gamla boendena räcker inte när kommunen riskerar viten. Det om något vore att kasta pengarna i sjön. Vi vill istället ta ett helhetsgrepp och lyfta Ängelholms äldreomsorg genom moderna boenden som tillsammans med vår engagerade personal skapar god omsorg.

Samverkan mellan privata och kommunala aktörer är en väg till framgång. Genom att teckna avtal med de privata boendena som finns i vår kommun har vi kunnat tidigarelägga renoveringen av våra äldreboenden. Vi i den Blågröna majoriteten ser kraften i att erbjuda både kommunala och privata alternativ.

Socialdemokraterna skriver att det är en självklarhet för dem att behålla delar av äldreomsorgen i de mindre enheterna för att de erbjuder andra kvalitéer. Vilka kvalitéer det är står dock obesvarat.

Socialdemokraterna missar även att en större verksamhet inte är en motsats till små enheter. I dag byggs i stort sett alla nya boenden med som minst 60 platser. Genom mindre enheter inom boendet skapas en känsla av småskalighet för både de boende och personalen. Det möjliggör också för ett bredare utbud av faciliteter och aktiviteter då underlaget blir större. Ett exempel är att det blir enklare att knyta till sig externa aktörer som till exempel fotvårdare och frisörer. Det höjer livskvalitén för de boende, skapar en bra arbetsmiljö för de anställda och en god ekonomi.  

För hälso- och sjukvårdspersonalen i en större verksamhet med flera enheter innebär det att de kan arbeta på ett boende, istället för att dela upp arbetstiden på olika boenden. Mindre tid läggs på transporter och tillgängligheten ökar. Det innebär även att medarbetarna får en möjlighet att hjälpa varandra över enhetsgränserna, när arbetsbelastningen varierar.

God kvalitet i äldreomsorgen går hand i hand med kostnadseffektivitet. När verksamheten planeras och drivs på rätt sätt i moderna lokaler skapar det förutsättningar för tryggt åldrande. Socialdemokraterna fortsätter att fokusera på driftsform och nyckeltal istället för det faktiska innehållet. Vad för andra kvalitéer som Socialdemokraterna eftersträvar är högst otydligt.

Ingela Sylwander (M) ordförande nämnden för omsorg och stöd
Sonny Rosén (L) 1:e vice ordförande nämnden för omsorg och stöd
Katrina Dakouri (M)
Wiveca Britzén (M)
Mats Kjellin (M)
Ann Hörnebrant-Sturesson (C)
Katarina Nilsson (KD)

Svar till Lotta Åkesson Persson ang. hur idéskisserna till den nya Västhusparken är utformade.

Ängelholms kommun planerar inom ramen för Ängelholmspaketet för en hållbar trafikmiljö, men också en grönare och mer tillgänglig stadskärna med plats för människor och möten. Både Växthusparken och den nya bron över Rönneå är viktiga delar i denna helhet.

Självklart kommer den nya parken påverkas av Klippanvägens förlängning. Att parkens utveckling är avhängig vägens planering har vi varit mycket tydliga med. Att ta fram ett gestaltningsförslag för parken i ett tidigt skede – innan alla detaljer för Klippanvägens förlängning är spikade – innebär samtidigt att parken kan påverka utformningen av den nya vägen.

Att presentera en idé för hur en framtida park ska se ut kan aldrig bli en exakt avbild av det färdiga resultatet. Den som vill se en mer detaljerad plan är dock välkommen att kontakta Ängelholms kommun. När beslutet är fattat i nästa vecka kommer fler skisser och tekniska beskrivningar vara tillgängliga på kommunens webbplats.

Att påstå att illustrationerna vi presenterat skulle vara förvanskade är dock helt felaktigt. I illustrationerna är Klippanvägen inritad enligt den förprojektering som är gjord med en körbana på 6,5 meter och gång- och cykelväg på var sida om vägen på 3 meter. Bitvis viker gång- och cykelvägen av från sidan av vägbanan, vilket gör att denna sektion av vägen blir smalare. Vägen är alltså inte förminskad som insändarskribenten påstår.

Det är också viktigt att framhålla att Klippanvägens förlängning inte är en motorled, utan en stadsgata med utformning och hastighet därefter. Nästa steg i processen blir nu att arbeta fram gestaltningen för gaturummet.

Under arbetet med Ängelholmspaketet har Ängelholms kommun lagt särskilt fokus på öppenhet i de olika delprojekten eftersom att vi vet att frågan engagerar många. Vi ställde ut detaljplanen för Klippanvägens förlängning utomhus och förlängde tiden för samrådet till sju veckor för att ge många chans att tycka till, trots pandemin. Med Växthusparken vill vi vara tidigt ute och visa planerna för detta område som rymmer många kvaliteter, men som i dag ligger i träda.

Ängelholms kommun har presenterat en plan och viljeinriktning för den nya park som nu ska anläggas med försiktig start redan i år. Växthusparken kommer att bli kommunens näst största park och erbjuda såväl aktiviteter och lek som odling och koppling till gröna värden kring ån. Vi öppnar upp en gömd pärla för fler att ta del av, vilket gör Ängelholms stadskärna ännu mer grön.

Robin Holmberg (M)
kommunstyrelsens ordförande och ordförande för den politiska styrgruppen för trafikutveckling

Förutsättningarna för Västra länken har inte ändrats (NST 2/3)

Svar på insändare av oppositionsrådet Lars Nyander (S) med rubriken “Socialdemokraterna vill värna om en grön innerstad”, införd den 2 mars.

Lars Nyander (S) har nu under flera replikskiften fortsatt framhärda Västra länken som lösningen på trafikproblemen i innerstaden. Ännu har inga trovärdiga argument framförts som skulle stödja detta mer än svepande ord om dubbelspårsutbyggnaden och ”ändrade förutsättningar”.

Problemet med Lars Nyanders (S) argumentation är att förutsättningarna inte har ändrats. Redan 1992 beslutades att järnvägen skulle byggas ut och bli dubbelspårig. 2016 beslutade kommunen att förorda att en ny tunnel ska ersätta den befintliga Sibirientunneln när spåren byggs ut. Allt detta var känt när konsulterna 2018 utredde Västra länken och rekommenderade kommunen att titta på andra lösningar.

Vi förvånas också över att Lars Nyander inte med ett ord berört det faktum att Västra länken innebär ett fem gånger större intrång i naturen. Den är dessutom dyr och löser inte de problem som behöver lösas här och nu.

Med Ängelholmspaketet utvecklar kommunen både stadsparken, växthustomten och öppnar upp ån för människor. En utveckling som kommer förbättra närheten till stadsnära grönområden och höja stadens attraktionskraft.

Att det ännu inte finns en tydlig lösning för hur Stadsparken ska utvecklas är inte ett problem som Lars Nyander (S) hävdar, utan väldigt medvetet och ett arbete som pågår. Kommunfullmäktige har beslutat att involvera kommuninvånarna genom medborgardialog för att få ta del av hur invånarna skulle vilja se Stadsparkens utveckling, något som kommer gynna handeln och stadslivet.

Lars Nyander (S) säger sig vara trygg med att damma av Västra länken. Men när förutsättningarna är desamma ekar argumentationen tom. Frågan om varför det skulle vara ett bättre alternativ nu än när Socialdemokraterna la utredningen i byrålådan är fortfarande obesvarad.

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande
Liss Böcker (C), 1:e vice ordförande kommunstyrelsen
Charlotte Engblom (L)
Linda Persson (KD)
Karl-Otto Rosenqvist (MP)