Ge en gåva
Ge en gåva

Hjärtefråga: Företagande och entreprenörskap

8 moderater: Hela Sverige behöver flyget

Posted on by Robin Holmberg

Sverige är till ytan Europas femte största land. Vår gemensamma välfärd och tillväxt bygger på att vi har fungerande kommunikationer, internationell tillgänglighet och en flyginfrastruktur som binder samman hela landet och skapar en gemensam arbetsmarknad.

Sverige behöver helt enkelt flyget för att klara sammanhållningen och tillväxten.

Även i en alltmer digitaliserad tid kommer mänskliga möten fortfarande vara avgörande. I en internationell jämförelse har Sverige relativt många huvudkontor och stora företag. Men för att dessa företag ska klara av att konkurrera på en global marknad är goda internationella och nationella flygförbindelser avgörande. Arlanda och Bromma är därför två viktiga flygplatser för utvecklingen i hela Sverige.

Tyvärr har den socialdemokratiska regeringen försökt att avveckla, i stället för att utveckla, flyget i Sverige. Det har varit åtta förlorade år för svenskt flyg där Arlanda flygplats har tappat linjer och i attraktionskraft samtidigt som Bromma har utsatts för ständiga nedläggningshot.

Moderaterna vill utveckla Arlanda och säkra inrikesflygets framtid genom att inte avveckla Bromma i förtid. Vi vill stärka flyget i Sverige och ser två åtgärder som särskilt viktiga här och nu.

Ett normalt år reser mer än 26 miljoner passagerare till och från Arlanda. Ägaren Swedavias långsiktiga prognoser, innan pandemin, indikerar en ökning till 40 miljoner passagerare år 2040. Företagets bedömning är för närvarande att ytterligare en parallell rullbana skulle behöva finnas på plats runt år 2040 för att klara den ökningen. Arbetet med miljöprövningar behöver därför komma i gång omedelbart om Arlanda inte ska tappa i konkurrensen gentemot övriga flygplatser i Norden.

Därtill måste tillgängligheten till Arlanda bli bättre. Redan i dag står trafiken periodvis still på E4:an mellan Stockholm och Arlanda flygplats. Detta medför köer, onödiga utsläpp och ökad risk för trafikolyckor. E4:an måste byggas ut och dimensioneras för en förväntad ökad trafik om Arlanda ska klara av att växa.

Bromma är en citynära flygplats i Stockholm som är viktig för både näringsliv, beredskap och övriga landets tillgänglighet till huvudstaden. Brommas framtid behöver utredas separat med fokus på framtidens flygmarknad där mindre elflyg och annat fossilfritt flyg kan göra Bromma till en klimatneutral mönsterflygplats. Vi vänder oss därför mot regeringens direktiv om att Bromma flygplats ska snabbavvecklas.

Flygplatsens framtid är en fråga för hela landet, inte bara Stockholm. En rapport från Stockholms handelskammare konstaterar att en stängning av Bromma flygplats hotar minst 24 000 jobb runt om i Sverige. Flygplatsens nyckelroll för inrikesflyget gör att den är avgörande för hela Sveriges arbetsmarknad. Företag i såväl Skåne som Norrbotten skulle därför drabbas negativt av en snabbavveckling.

Till detta kommer att Bromma flygplats har en stor betydelse för totalförsvaret. Vid millennieskiftet fanns fyra flygplatser i Stockholms län. Nu återstår bara Arlanda och Bromma. Denna aspekt har helt ignorerats av regeringen och berörs endast på några enstaka sidor i den så kallade Brommautredningen. Från flygplatsen görs också 300 flygningar årligen med ambulansflyg och donationstransporter mellan Bromma och Karolinska, samt andra sjukhus i Stockholm.

Det skulle vara politiskt oansvarigt att lägga ned Bromma flygplats utan att beakta den tekniska utvecklingen och det nya säkerhetsläget. Bromma flygplats är helt enkelt för viktig för att reduceras till en bricka i ett politiskt spel när den säkerhetspolitiska utvecklingen i vår omvärld så kraftigt har försämrats. Landets huvudstad måste vara tillgänglig för hela Sverige även vid en kris. Då går det inte att förlita sig helt på en enskild flygplats.

Vi vet att flyget är viktigt. Vårt mål är att utveckla Arlanda och värna inrikesflygets framtid genom att stoppa snabbavvecklingen av Bromma.

Peter Danielsson, kommunstyrelsens ordförande Helsingborg

Anders Josefsson, oppositionsråd Luleå

Hanne Lindqvist, oppositionsråd Kalmar

Robin Holmberg, kommunstyrelsens ordförande

Irene Svenonius, gruppledare Region Stockholm

Anna Tenje, kommunstyrelsens ordförande Växjö

Anders Ågren, kommunalråd Umeå

Vi har väntat länge nog – bygg klart Västkustbanan (GP 3/6)

Posted on by Robin Holmberg

Beslutet att bygga ut Västkustbanan mellan Göteborg och Malmö till dubbelspår fattades av Riksdagen redan år 1992, för tre decennier sedan. Behoven av ökad hållbar transportkapacitet har inte minskat sedan dess utan ökat – och behoven tillgodoses först när hela sträckan är fullt utbyggd.

Om regeringen lyssnar på Trafikverkets förslag till plan dröjer byggstarten för Västkustbanans sista delsträcka med enkelspår (Maria-Helsingborg C) ända till 2031–2033. Trafikverket har samtidigt flaggat för att byggstarten kan tidigareläggas något, om den politiska viljan finns.

Vi har all respekt för att det är svåra avvägningar som behöver göras när beslut ska fattas om olika stora infrastrukturprojekt. När det kommer till Västkustbanan begär vi inget nytt, utan endast att slutförandet inte ytterligare ska försenas mer än nödvändigt. Byggstart år 2030 är realistiskt.

Utbyggnaden av Maria-Helsingborg C till dubbelspår har redan skjutits fram ett flertal tillfällen. Sätts byggstarten, så som Trafikverket föreslår, till först om nio år finns det inget som hindrar att den fortsätter att skjutas på framtiden. Därför är det viktigt med ett besked om tidigare byggstart.

Varje år som färdigställandet skjuts fram har en kostnad i form av uteblivna nyttor och fördyrning av byggprojektet. En tidigare byggstart än den Trafikverket föreslår skulle även innebära att staten tidigare fick del av den redan avtalade medfinansieringen från Region Skåne. Vinsten är dubbel.

Argumenten för att bygga ut Västkustbanan till dubbelspår är många och välkända. Fullt utbyggd kan Västkustbanan hantera lika mycket gods som en 16-filig motorväg. Svensk export skulle gynnas. Arbetsmarknaden skulle integreras. Dubbelspår ger fler tåg på banan, tätare avgångar, kortare restider och bättre punktlighet. Trängseln längs hårt trafikerade väg E6 kan minskas och trafiksäkerheten ökas. Ett enda pendeltåg kan ersätta uppemot 200 bussar eller 1 000 personbilar. Med utbyggd spårkapacitet kan trafik flyttas från väg till järnväg och CO2-utsläppen minskas i Västra Götaland, Halland och Skåne.

Regeringen har en uttalad ambition om att hela Sverige inte bara ska leva, utan också växa. Att bygga klart Västkustbanan är ett litet, men viktigt steg i den riktningen.

Vår uppmaning till infrastrukturminister Thomas Eneroth är följande: tidigarelägg byggstarten för sträckan Maria-Helsingborg C. Spaden bör i marken senast år 2030.

Johnny Magnusson (M), regionråd, Västra Götalandsregionen

Mikaela Waltersson (M), regionråd, Region Halland

Helene Andersson (C), regionråd, Region Halland

Per Stané Persson (S), regionråd, Region Halland

Anna Jähnke (M), regionråd, Region Skåne

Henrik Fritzon (S), regionråd, Region Skåne

Axel Josefson (M) kommunstyrelsens ordförande Göteborg

Axel Darvik (L) kommunstyrelsens vice ordförande Göteborg

Kristian Vramsten (M) kommunstyrelsens ordförande Mölndal

Stefan Gustafsson (S) kommunstyrelsens vice ordförande Mölndal

Lisa Andersson (M) kommunstyrelsens ordförande Kungsbacka

Fredrik Hansson (C) kommunstyrelsens vice ordförande Kungsbacka

Ann-Charlotte Stenkil (M) kommunstyrelsens ordförande Varberg

Christofer Bergenblock (C) kommunstyrelsens vice ordförande Varberg

Per Svensson (S) kommunstyrelsens ordförande Falkenberg

Jonas Bergman (M) kommunstyrelsens ordförande Halmstad

Jenny Axelsson (C) kommunstyrelsens vice ordförande Halmstad

Erling Cronqvist (C) kommunstyrelsens ordförande Laholm

Johan Olsson Swanstein (M) kommunstyrelsens ordförande Båstad

Ingela Stefansson (S) kommunstyrelsens andre vice ordförande Båstad

Lars Nyander (S) kommunstyrelsens andre vice ordförande Ängelholm

Robin Holmberg (M) kommunstyrelsens ordförande Ängelholm

Jan Björklund (S) kommunstyrelsens vice ordförande Helsingborg

Peter Danielsson (M) kommunstyrelsens ordförande Helsingborg

Torbjörn Brorsson (M) kommunstyrelsens vice ordförande Landskrona

Torkild Strandberg (L) kommunstyrelsens ordförande Landskrona

Catrin Tufvesson (S) kommunstyrelsens vice ordförande Kävlinge

Pia Almström (M) kommunstyrelsens ordförande Kävlinge

Anders Almgren (S) kommunstyrelsens andre vice ordförande Lund

Philip Sandberg (L) kommunstyrelsens ordförande i Lund

Roland Norrman (M) kommunstyrelsens vice ordförande Laholm

”Läget börjar bli akut: Den svenska flyginfrastrukturen måste säkerställas”

Posted on by Hannes Petersson

De regionala flygplatserna vill vara nyckelspelare i omställningen och samhällsbygget, men kämpar med akuta utmaningar. Vi presenterar här fyra konkreta förslag som skulle ändra spelplanen, skriver Sobonas vd och flera kommun- och regionstyrelseordföranden med flera.

Samtidigt som svenskt flyg ställer om för framtiden, med elflyg och fossilfritt bränsle, slår pandemin oerhört hårt mot regionala flygplatser. Det hotar omställningen till ett mer hållbart transportslag och ambitionen att hela Sverige ska leva. 

Under pandemin har regionala flygplatser drabbats av lågt antal resande, och ekonomiska stöd har varit otillräckliga. Att utdelning till ägarna diskvalificerar från korttidsstöd är rimligt och säkerställer att skattebetalarnas pengar gör mest nytta. Dock ingår många regionala flygplatser i en koncern, där något företag i koncernen har gett utdelning, vilket då diskvalificerar flygplatserna från korttidsstöd, men som i verkligheten har stora ekonomiska underskott och stort behov av korttidspermittering. Ytterligare en ekonomisk mina är det extra driftstöd som endast har gått till de regionala flygplatser som fått driftstöd innan. Men pandemin har drabbat alla regionala flygplatser.

Framtidens resmönster är svåra att sia om. Digitaliseringen lär ge minskat resande samtidigt som stora investeringar runt om i Sverige innebär ökat resande för bland annat kompetens- och arbetskraftförflyttning. Ökat distansarbete i framtiden kan göra flyget än viktigare för att kunna bo på en plats och arbeta på en annan. Men för att kunna erbjuda goda flygkommunikationer även i framtiden måste det ekonomiska stödet ses över. Läget börjar bli akut.

De regionala flygplatserna kostar cirka 600 miljoner kronor per år, där ägarkommunerna står för 500 miljoner kronor, och staten för drygt 100 miljoner via driftstöd. För att kunna fortsätta driva flygets klimatomställning och säkra ett sammanhållet Sverige måste driftstödets omfattning ses över. Staten tar det ekonomiska ansvaret för både vägar och järnvägar, men inte för flyginfrastrukturen. Det är inte rimligt att kommunerna ska bekosta den i så stor utsträckning.

Till följd av pandemin uppdagades svagheter i systemet med beredskapsflygplatser, som är beredda att ta emot samhällsviktiga transporter, såsom ambulansflyg och militärflyg, dygnet runt. Om vi går tillbaka till det normalläge som rådde före pandemin kommer många av de flygplatser som tidigare på frivillig basis haft beredskap, behöva upphöra med detta. Det innebär en reell försämring av akutsjukvården. 

Att erbjuda en jämlik akutsjukvård i hela landet borde vara grundläggande i ett modernt Sverige. Men med få beredskapsflygplatser går det inte att uppnå. Om det är något pandemin har lärt oss så är det att vi behöver ett mer robust system i Sverige och att beredskapen måste höjas.

För att hela Sverige ska kunna leva på riktigt, och för att kunna fortsätta vår omställning till fossilfria flygresor behövs därför följande:

￭ Ett förlängt korttidsstöd, som tar hänsyn till de regionala flygplatsernas förutsättningar kopplat till deras koncerntillhörighet

￭ Ett extra driftstöd som tillfaller alla regionala flygplatser

￭ En utökning av driftstödet till de regionala flygplatserna så att vi kan möta morgondagens behov av klimatsmarta flygförbindelser i hela landet

￭  Minst 27 flygplatser blir beredskapsflygplatser 

De regionala flygplatserna spelar roll för möjligheterna att bo i hela landet, för arbetstillfällen, för företagsetableringar även utanför storstäderna och för Sveriges internationella konkurrenskraft. Vi samlas därför över partipolitiken, från norr till söder, och uppmanar nu till handlingskraft. Det är läge att prioritera så att dessa fyra punkter finns med i höstens politiska arbete för en fungerande och hållbar flygtrafik i framtiden!

Per Nordenstam Vd, Sobona, kommunala företagens arbetsgivarorganisation
Robin Holmberg Kommunstyrelsens ordförande (M) Ängelholm Anna Hed Kommunstyrelsens ordförande (C) Mora kommun
Andreas Svahn Regionstyrelsens ordförande (S) Region Örebro län
Erik Ciardi Kommunalråd (C) Kalmar kommun
Hans Unander Kommunstyrelsens ordförande (S) Malung-Sälen
Johan Olsson Swanstein Kommunstyrelsens ordförande (M) Båstad
Lars Gunnar Nordlander Kommunstyrelsens ordförande (S) Härjedalens kommun
Mikael Henrysson Kommunstyrelsens ordförande (SD) Bjuv
Mikael Johansson Regionstyrelsens ordförande (M) Region Kronoberg
Per-Samuel Nisser Kommunstyrelsens ordförande (M) Karlstad
Peter Danielsson Kommunstyrelsens ordförande (M) Helsingborg
Tomas Mörtsell Kommunstyrelsens ordförande (C) Storumans kommun
Tony Ring Kommunstyrelsens ordförande (M) Karlskoga
Ulf Berg Regionstyrelsens ordförande (M) Region Dalarna
Jan Bohman Kommunstyrelsens ordförande (S) Borlänge kommun
Joakim Storck Kommunstyrelsens ordförande (C) Falu kommun

Förödande att lägga ned Bromma

Posted on by Hannes Petersson

Ett avlångt land som Sverige behöver en väl fungerande flyginfrastruktur för att hela landet ska leva. Beskedet från regeringen om nedläggning av Bromma flygplats är därför förödande och kommer att drabba samtliga regionala flygplatser i landet. I förlängningen får detta långtgående konsekvenser för såväl tillväxt och utveckling i stora delar av landet, som för Sveriges möjligheter till snabb återstart efter pandemin.

Hur en nedläggning av Bromma flygplats kan genomföras ska nu utredas med målsättningen att det ska finnas ett färdigt förslag i augusti. Vi tycker det är oansvarigt av regeringen att i nuvarande läge med den pågående coronapandemin skapa ytterligare osäkerhet för en hårt ansatt bransch.

Många regionala flygplatser saknar i dagsläget helt eller delvis trafik och kämpar för att överleva. För de flygplatser som fortfarande trafikeras är antalet flygrörelser så lågt som tio procent av den normala trafiken. Trots att coronapandemin innebär stora påfrestningar finns positiva signaler för tiden efter pandemin. Flygbolaget BRA återupptar flera av sina linjer till Bromma från mitten av maj och många flygplatser fortsätter arbeta aktivt med omställningen av flygplatsdriften och trafiken till att bli mer miljövänliga. Parallellt med detta pågår spännande utvecklingsarbete där svenska företag driver på elektrifieringen av flyget. Inrikesflyget står med andra ord på tröskeln till ett tekniksprång som kommer göra många av dagens invändningar mot flyget obsoleta.

Att regeringen i detta läge öppnar upp för att avveckla väl utbyggd infrastruktur är därför ett historiskt misstag. Regeringen lutar sig mot sekretessbelagt underlag från Swedavia som pekar på att Bromma flygplats inte är affärsmässigt lönsam och utgår från att effekterna av coronapandemin blir permanenta. Tvärtemot vad regeringen tycks tro är vi övertygade om att inrikesflyget kommer att spela en viktig roll även efter pandemin när samhället och ekonomin återstartar. Att hänvisa Bromma-flighter till Arlanda kommer inte fungera, framförallt inte under rusningstiden. Hur och när Arlanda kan byggas ut är också väldigt osäkert.

Frågan om Bromma är dock inte enbart en kapacitetsfråga utan också en fråga om konkurrens om pris och reseutbud. Fler destinationer och fler bolag skapar bättre priser för människor och företag som är beroende av flyget. På flygplatser som bara flyger till Bromma eller Arlanda är biljettpriserna oftast nästan dubbelt så höga som på de flygplatser där det finns konkurrens mellan två bolag som flyger till två olika flygplatser.
Regeringens besked är inte vad Sverige behöver. När landet ska återstartas efter det senaste årets nedstängningar levererar regeringen nedläggningsbesked som kommer att slå hårt mot tillgängligheten. Det påverkar tillväxten och framväxten av nya jobb negativt. I ett läge där arbetslösheten är hög och behovet är stort av att få igång turism- och besöksnäringen igen viker Socialdemokraterna ner sig för Miljöpartiet. Vi undrar vad socialdemokratiska kommunalråd ute i Sverige med kommunägda flygplatser som är beroende av Bromma egentligen tycker om regeringens stockholmsfixerade politik.

Om Moderaterna vinner valet 2022 kommer vi att stoppa avvecklingen av Bromma flygplats och genomföra en översyn av den svenska flygpolitiken. Det finns goda exempel ” från till exempel Norge på hur de regionala flygplatserna kan ges bättre förutsättningar att bidra till att hela landet ska kunna leva.
Vi är övertygade om att flyget kommer att vara en viktig del i Sveriges infrastruktur framöver och ha stor betydelse för tillväxt och livskvalitet.

Robin Holmberg (M) kommunstyrelsens ordförande Ängelholm
Peter Danielsson (M) kommunstyrelsens ordförande Helsingborg
Anna Tenje (M) kommunstyrelsens ordförande Växjö
Jesper Skalberg Karlsson (M) regionråd Gotland
Andreas Löwenhöök (M) oppositionsråd Skellefteå
Peter Johansson (M) kommunalråd Kristianstad
Hanne Lindkvist (M) oppositionsråd Kalmar
Pär Jönsson (M) kommunalråd Östersund
Anders Ågren (M) kommunalråd Umeå
Roger Fredriksson (M) kommunstyrelsens ordförande Ronneby