8 moderater: Hela Sverige behöver flyget

Sverige är till ytan Europas femte största land. Vår gemensamma välfärd och tillväxt bygger på att vi har fungerande kommunikationer, internationell tillgänglighet och en flyginfrastruktur som binder samman hela landet och skapar en gemensam arbetsmarknad.

Sverige behöver helt enkelt flyget för att klara sammanhållningen och tillväxten.

Även i en alltmer digitaliserad tid kommer mänskliga möten fortfarande vara avgörande. I en internationell jämförelse har Sverige relativt många huvudkontor och stora företag. Men för att dessa företag ska klara av att konkurrera på en global marknad är goda internationella och nationella flygförbindelser avgörande. Arlanda och Bromma är därför två viktiga flygplatser för utvecklingen i hela Sverige.

Tyvärr har den socialdemokratiska regeringen försökt att avveckla, i stället för att utveckla, flyget i Sverige. Det har varit åtta förlorade år för svenskt flyg där Arlanda flygplats har tappat linjer och i attraktionskraft samtidigt som Bromma har utsatts för ständiga nedläggningshot.

Moderaterna vill utveckla Arlanda och säkra inrikesflygets framtid genom att inte avveckla Bromma i förtid. Vi vill stärka flyget i Sverige och ser två åtgärder som särskilt viktiga här och nu.

Ett normalt år reser mer än 26 miljoner passagerare till och från Arlanda. Ägaren Swedavias långsiktiga prognoser, innan pandemin, indikerar en ökning till 40 miljoner passagerare år 2040. Företagets bedömning är för närvarande att ytterligare en parallell rullbana skulle behöva finnas på plats runt år 2040 för att klara den ökningen. Arbetet med miljöprövningar behöver därför komma i gång omedelbart om Arlanda inte ska tappa i konkurrensen gentemot övriga flygplatser i Norden.

Därtill måste tillgängligheten till Arlanda bli bättre. Redan i dag står trafiken periodvis still på E4:an mellan Stockholm och Arlanda flygplats. Detta medför köer, onödiga utsläpp och ökad risk för trafikolyckor. E4:an måste byggas ut och dimensioneras för en förväntad ökad trafik om Arlanda ska klara av att växa.

Bromma är en citynära flygplats i Stockholm som är viktig för både näringsliv, beredskap och övriga landets tillgänglighet till huvudstaden. Brommas framtid behöver utredas separat med fokus på framtidens flygmarknad där mindre elflyg och annat fossilfritt flyg kan göra Bromma till en klimatneutral mönsterflygplats. Vi vänder oss därför mot regeringens direktiv om att Bromma flygplats ska snabbavvecklas.

Flygplatsens framtid är en fråga för hela landet, inte bara Stockholm. En rapport från Stockholms handelskammare konstaterar att en stängning av Bromma flygplats hotar minst 24 000 jobb runt om i Sverige. Flygplatsens nyckelroll för inrikesflyget gör att den är avgörande för hela Sveriges arbetsmarknad. Företag i såväl Skåne som Norrbotten skulle därför drabbas negativt av en snabbavveckling.

Till detta kommer att Bromma flygplats har en stor betydelse för totalförsvaret. Vid millennieskiftet fanns fyra flygplatser i Stockholms län. Nu återstår bara Arlanda och Bromma. Denna aspekt har helt ignorerats av regeringen och berörs endast på några enstaka sidor i den så kallade Brommautredningen. Från flygplatsen görs också 300 flygningar årligen med ambulansflyg och donationstransporter mellan Bromma och Karolinska, samt andra sjukhus i Stockholm.

Det skulle vara politiskt oansvarigt att lägga ned Bromma flygplats utan att beakta den tekniska utvecklingen och det nya säkerhetsläget. Bromma flygplats är helt enkelt för viktig för att reduceras till en bricka i ett politiskt spel när den säkerhetspolitiska utvecklingen i vår omvärld så kraftigt har försämrats. Landets huvudstad måste vara tillgänglig för hela Sverige även vid en kris. Då går det inte att förlita sig helt på en enskild flygplats.

Vi vet att flyget är viktigt. Vårt mål är att utveckla Arlanda och värna inrikesflygets framtid genom att stoppa snabbavvecklingen av Bromma.

Peter Danielsson, kommunstyrelsens ordförande Helsingborg

Anders Josefsson, oppositionsråd Luleå

Hanne Lindqvist, oppositionsråd Kalmar

Robin Holmberg, kommunstyrelsens ordförande

Irene Svenonius, gruppledare Region Stockholm

Anna Tenje, kommunstyrelsens ordförande Växjö

Anders Ågren, kommunalråd Umeå

Vi har väntat länge nog – bygg klart Västkustbanan (GP 3/6)

Beslutet att bygga ut Västkustbanan mellan Göteborg och Malmö till dubbelspår fattades av Riksdagen redan år 1992, för tre decennier sedan. Behoven av ökad hållbar transportkapacitet har inte minskat sedan dess utan ökat – och behoven tillgodoses först när hela sträckan är fullt utbyggd.

Om regeringen lyssnar på Trafikverkets förslag till plan dröjer byggstarten för Västkustbanans sista delsträcka med enkelspår (Maria-Helsingborg C) ända till 2031–2033. Trafikverket har samtidigt flaggat för att byggstarten kan tidigareläggas något, om den politiska viljan finns.

Vi har all respekt för att det är svåra avvägningar som behöver göras när beslut ska fattas om olika stora infrastrukturprojekt. När det kommer till Västkustbanan begär vi inget nytt, utan endast att slutförandet inte ytterligare ska försenas mer än nödvändigt. Byggstart år 2030 är realistiskt.

Utbyggnaden av Maria-Helsingborg C till dubbelspår har redan skjutits fram ett flertal tillfällen. Sätts byggstarten, så som Trafikverket föreslår, till först om nio år finns det inget som hindrar att den fortsätter att skjutas på framtiden. Därför är det viktigt med ett besked om tidigare byggstart.

Varje år som färdigställandet skjuts fram har en kostnad i form av uteblivna nyttor och fördyrning av byggprojektet. En tidigare byggstart än den Trafikverket föreslår skulle även innebära att staten tidigare fick del av den redan avtalade medfinansieringen från Region Skåne. Vinsten är dubbel.

Argumenten för att bygga ut Västkustbanan till dubbelspår är många och välkända. Fullt utbyggd kan Västkustbanan hantera lika mycket gods som en 16-filig motorväg. Svensk export skulle gynnas. Arbetsmarknaden skulle integreras. Dubbelspår ger fler tåg på banan, tätare avgångar, kortare restider och bättre punktlighet. Trängseln längs hårt trafikerade väg E6 kan minskas och trafiksäkerheten ökas. Ett enda pendeltåg kan ersätta uppemot 200 bussar eller 1 000 personbilar. Med utbyggd spårkapacitet kan trafik flyttas från väg till järnväg och CO2-utsläppen minskas i Västra Götaland, Halland och Skåne.

Regeringen har en uttalad ambition om att hela Sverige inte bara ska leva, utan också växa. Att bygga klart Västkustbanan är ett litet, men viktigt steg i den riktningen.

Vår uppmaning till infrastrukturminister Thomas Eneroth är följande: tidigarelägg byggstarten för sträckan Maria-Helsingborg C. Spaden bör i marken senast år 2030.

Johnny Magnusson (M), regionråd, Västra Götalandsregionen

Mikaela Waltersson (M), regionråd, Region Halland

Helene Andersson (C), regionråd, Region Halland

Per Stané Persson (S), regionråd, Region Halland

Anna Jähnke (M), regionråd, Region Skåne

Henrik Fritzon (S), regionråd, Region Skåne

Axel Josefson (M) kommunstyrelsens ordförande Göteborg

Axel Darvik (L) kommunstyrelsens vice ordförande Göteborg

Kristian Vramsten (M) kommunstyrelsens ordförande Mölndal

Stefan Gustafsson (S) kommunstyrelsens vice ordförande Mölndal

Lisa Andersson (M) kommunstyrelsens ordförande Kungsbacka

Fredrik Hansson (C) kommunstyrelsens vice ordförande Kungsbacka

Ann-Charlotte Stenkil (M) kommunstyrelsens ordförande Varberg

Christofer Bergenblock (C) kommunstyrelsens vice ordförande Varberg

Per Svensson (S) kommunstyrelsens ordförande Falkenberg

Jonas Bergman (M) kommunstyrelsens ordförande Halmstad

Jenny Axelsson (C) kommunstyrelsens vice ordförande Halmstad

Erling Cronqvist (C) kommunstyrelsens ordförande Laholm

Johan Olsson Swanstein (M) kommunstyrelsens ordförande Båstad

Ingela Stefansson (S) kommunstyrelsens andre vice ordförande Båstad

Lars Nyander (S) kommunstyrelsens andre vice ordförande Ängelholm

Robin Holmberg (M) kommunstyrelsens ordförande Ängelholm

Jan Björklund (S) kommunstyrelsens vice ordförande Helsingborg

Peter Danielsson (M) kommunstyrelsens ordförande Helsingborg

Torbjörn Brorsson (M) kommunstyrelsens vice ordförande Landskrona

Torkild Strandberg (L) kommunstyrelsens ordförande Landskrona

Catrin Tufvesson (S) kommunstyrelsens vice ordförande Kävlinge

Pia Almström (M) kommunstyrelsens ordförande Kävlinge

Anders Almgren (S) kommunstyrelsens andre vice ordförande Lund

Philip Sandberg (L) kommunstyrelsens ordförande i Lund

Roland Norrman (M) kommunstyrelsens vice ordförande Laholm

Det kallar jag att göra det omöjliga möjligt (23/10)

Svar på insändaren ”Här görs det omöjliga möjligt” av Gunilla Elversson Angvar

Stationsområdet är ett av Ängelholms största omvandlingsområden. Ett stort projekt som handlar om mycket mer än att bygga ett stadshus. På sikt väntas det finnas 2700 bostäder här. Men arbetsplatser, ytor för lek och grönområden ska få ta plats. Nya gator dras fram och gamla industrigator blir kvartersgator.

Kollektivtrafiken som insändaren nämner är viktig för hela området. Stationsområdet ska vara en smidig, säker och tydlig knutpunkt för kollektivtrafik. Det främsta skälet till att flytta bussarna söder om stationen är dubbelspåret till Helsingborg. Flytten gör att resenärerna inte behöver gå över spåren för att ta sig till perrongen. Samtidigt blir det tryggare och tydligare att byta mellan buss och tåg.

Angående trafikbullret som insändaren nämner så kommer man inte kunna bygga bostäder mellan Järnvägen och Järnvägsgatans nya dragning. Där planeras istället parkeringshus för både boende i området och pendlare. Parkeringshusen bidrar även till att avskärma bullret från järnvägen vilket skapar bättre miljö för de boende i Stationsområdet.

Det finns flera anledningar till att ett nytt stadshus ska byggas, arbetsmiljön i det nuvarande stadshuset är en, behov av att möta invånarnas behov på ett bättre sätt är en annan. Läget precis intill tåg och buss stärker kommunens möjlighet att rekrytera den bästa kompetensen i regionen. Stadshuset kommer skapa liv och rörelse i den nya stadsdelen, det ger underlag för butiker och andra verksamheter i de centrala delarna av en stad.

Ett av stadens gamla industriområden omvandlas nu till ett hållbart bostadsområde, det kallar jag att göra det omöjliga möjligt.

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande i Ängelholms kommun

Är det ingen som vill spara på åkermark? (30/5)

Svar direkt till insändare skriven av Skattebetalande med samma rubrik.

Ängelholms är fint belagt mellan två halvöar med tillgång till stora variationer i landskapet. Till väst ligger havet och strax öster om staden ligger E6:an. Runtomkring i kommunen ligger byarna placerade. Mellan byarna och staden finns både skog och åkermark. Det innebär vissa utmaningar när Ängelholm växer, en av dem är vilken mark som ska tas i anspråk för att bebyggas. Diskussionen om att förvalta åkermarken är ständigt återkommande.

Visst får det byggas på åkermark enligt lagen, men det ska göras med anledning av att det ligger i allmänhetens intresse. För att skapa en riktning som tar vara på den goda åkermarken, säkrar kommunens utveckling och som håller över tid, har det blågröna styret i Ängelholm tillsatt en grupp som arbetar med den här frågan. Gruppen vänder och vrider på olika perspektiv för att se till fördelar och nackdelar.

En utgångspunkt kan vara att all åkermark ska bevaras. En annan kan vara att viss etablering kan tillåtas på åkermark. Den här diskussionens måste fortsatt föras, där olika synpunkter och kompromisser kommer behövas mellan partierna.

Tomas Fjellner (M), ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden