Det behövs ett helhetsgrepp – och bättre beslutsunderlag

Kostnaderna för att bygga ett nytt stadshus är uppskattade till minst 150 miljoner kronor. Innan slutgiltigt besked om att bygga eller inte bygga nytt behöver fler saker utredas så att politiken fattar beslut på rätt underlag.

Den viktigaste frågan som ännu är obesvarad är vad som ska hända med nuvarande stadshus om Ängelholms kommun beslutar att bygga ett nytt någon annanstans. Moderaterna vill inte att kommunen ska stå med ytterligare en märkesbyggnad som står och förfaller. Därför behöver frågan besvaras innan vi överhuvudtaget är beredda att fortsätta diskussionen.

Dessutom behöver frågan om det är möjligt att bygga om och bygga till nuvarande stadshus utredas ytterligare. Är det möjligt att bygga till på tomten och vad skulle det i så fall kunna komma att kosta ihop med en ordentlig renovering av befintliga lokaler?

Stadshusfrågan är inte den enda fastighetsfrågan som just nu är aktuell i Ängelholms kommun. Även Svenska kyrkan befinner sig i en process att sälja delar av sitt fastighetsbestånd, bland annat Åvalla församlingshem i centrala Ängelholm.

Vilken roll skulle Åvalla kunna spela i det ”pussel” av ersättningslokaler som behöver läggas i samband med kommande renovering av till exempel Stadsbiblioteket? Är det möjligt att kommunen hyr eller köper Åvalla och inrymmer verksamheter som i dag hyr ”på stan” i syfte att minska antalet externa hyreskontrakt? Exempel på sådana är fältgruppen som hyr på Storgatan och fritidsgården i Åhlénshuset.

Ängelholms kommun står med flera utmaningar på fastighetssidan. Moderaterna är övertygade om att det behövs ett helhetsgrepp och nya kreativa tankar för att åtgärda de problem som finns. Annars riskerar kommunen fler skattehöjningar.

En förutsättning för att komma vidare i processen är dock att politiken får svar de frågor som återstår, bland annat om stadshuset. Vi vet att Ängelholms stadshus ligger många ängelholmare varmt och hjärtat, därför behöver frågan hanteras varsamt och med respekt för vad huset betyder för många. Innan komplett underlag finns är vi inte beredda att gå vidare.

Robin Holmberg (M)
oppositionsråd

Karl-Erik Asp (M)
2:e vice ordförande i beredningen för samhällsutveckling

Utan jobb i Ängelholm

Ängelholms kommun har nästan 40 000 invånare och av dessa anses lite över 20 000 vara arbetsföra. Gruppen arbetsföra ungdomar, mellan 16 och 24 år är cirka 8 500 varav 392 är utan arbete. Genom riktade insatser från Arbetsförmedlingen (AF), Ung i Ängelholm, Ängelholms Näringsliv, Kommunen och kommunens arbetsgivare ingår 191 ungdomar i någon form av verksamhet. Kvar är 201 ungdomar som söker aktivt efter en arbetsplats.

För att kunna värdera siffrorna ska man känna till att det är stora omsvängningar under juli-september. Enligt Arbetsförmedlingen i Ängelholm har man inte några stora horder av arbetslösa. Detta innebär inte att vi tycker att situationen är acceptabel för de ungdomar som står utan sysselsättning eller arbete. Många av de arbetssökande är av olika anledningar svårplacerade. Vad gör vi för dessa?

Sedan några år pågår ett projekt som heter Ung i Ängelholm och drivs i samarbete med Kraftsamling Ängelholm, Ängelholms Näringsliv och Arbetsförmedlingen. Detta projekt är en positiv insats för ungdomarna, men det behövs mer.

Det finns företag i kommunen som går för högtryck och de företagen skulle kunna erbjuda ett antal timmar som sammantaget skulle kunna ge ett antal arbetstillfällen och/eller praktikplatser. Sedan finns det även företag som måste banta sin verksamhet vilket medför tråkiga nedskärningar. Då gäller det att ha en aktiv arbetsförmedling som med utbildning, nätverk och aktiva insatser kan fånga upp de som blir utan arbete.

Ett stort problem med tillfälliga timanställningar, som kan vara inkörsporten till mer jobb, är att dagens A-kasse-regler begränsar uppstämpling till heltidsersättning. Ibland kan det vara så att en arbetslös ungdom som har A-kasse ersättning förlorar ersättning om han/hon tar ett arbete som ger timersättning.

Det finns också en del arbetslösa ungdomar utan adekvat utbildning, och det är väl närmast där man måste koordinera utbildningsmöjligheter med arbetsmarknadsinsatser. Det finns arbetsområden där man söker efter kvalificerade medarbetare direkt efter genomförd gymnasieutbildning.

Vi föreslår en intensiv informationskampanj som lyfter frågan samt att ett närmare samarbete sker mellan arbetsförmedling, näringslivet och skolan för att bland annat tillhandahålla efterfrågade gymnasiala utbildningar.

Cornelis Huisman (M)
egen företagare sedan 1990

Karl-Erik Asp (M)
egen företagare sedan 1978