Vi tar fram en hållbarhetsplan (NST 28/1)

En fullmäktigeberedning (nr 2) arbetar sedan 1 oktober med en förstudie till en hållbarhetsplan som ska ersätta befintlig miljöplan giltig till 2021.

En beredning jobbar med långsiktiga strategiska frågor som berör mer än en nämnds arbetsområde. Uppdraget får beredningen av kommunfullmäktige. Varje beredning har 13 ledamöter som arbetar lite annorlunda än en nämnd. Ledamöterna sätter sig in i frågorna mer djupgående och tar även fram förslagen – inte tjänsteorganisationen. Men arbetet sker i nära samarbete med tjänstepersoner och många deltar även på föreläsningar och föreläser även själva för beredningens politiker.

I arbete ingår att vi kartlägger och analyserar förutsättningar, tar del av aktuell forskning och omvärldsanalys för att därefter tydliggöra ambition och politiska prioriteringar gällande hållbar utveckling för Ängelholms kommun. Just nu befinner vi oss i kunskapsfasen vilket innebär föreläsningar, studiebesök och inläsning av material gällande både globala, nationella och regionala mål. Därutöver kommer vi naturligtvis att genomföra medborgardialoger, att möta medborgarna är mycket viktigt. Rapporten, som ska rapporteras till kommunfullmäktige i höst, ska fungera som underlag till den nya hållbarhetsplanen: hur kan vi i Ängelholm med utgångspunkt i lokala förutsättningar bidra till genomförandet av Agenda 2030.

Mer information finns på kommunens hemsida: https://www.engelholm.se/kommun-och-politik/politik-och-demokrati/kommunfullmaktige.html#h-Kommunfullmaktigesberedningar

Anne-Marie Lindén (MP) ordförande
Owe Johansohn (M), förste vice ordförande
Mikael von Krassow (S), andre vice ordförande

Miljöarbete som gör skillnad (NST 7/11)

161107-robin-runeMiljö- och klimatåtgärder upplevs allt för ofta handla om symbolhandlingar eller om vilka skatter som ska höjas för att påverka människor i en eller annan riktning. De riktigt stora tagen som krävs för att få till verklig förändring tycks allt för stora och svåra.

Därför är det glädjande att Ängelholms kommun under 2008 spände bågen rejält i miljöarbetet. Styrelsen för Ängelholmshem ställde då sig bakom att ansluta bolaget till Sabos, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretags, klimatsatsning Skåneinitiativet.

Målet var ambitiöst, kanske för tufft enligt vissa. 105 kommunala bostadsbolag skulle sänka energianvändningen med 20 procent. Då Sabos medlemmar tillsammans förvaltar cirka 400 000 lägenheter förstår alla att en sänkning av energianvändningen i de allmännyttiga bostäderna gör stor skillnad.

Åtta år senare kan vi glädjande nog se att Ängelholmshem är ett av de bolagen som klarat utmaningen allra bäst. Energianvändningen har minskat med 28 procent. Det innebär 500 ton mindre utsläpp av koldioxid och att eldningen av olja för uppvärmning upphört i Ängelholmshems bostäder.

Omställningen har möjliggjorts genom målmedvetna åtgärder för att minska energianvändningen i befintliga lägenheter, men också ambitiösa satsningar på klimatsmart byggande. Exempelvis blev Ängelholmshems 107 nya lägenheter på Betan kommunens första hus i miljöbyggklass silver under 2014.

Ängelholmshem tillhör de bästa i Sverige i att minska klimatpåverkan för de egna lägenheterna. Genom att våga lägga ribban högt och arbeta mot målet blir miljöarbetet konkret och verklig förändring möjliggörs. Moderaterna fortsätter driva på för att Ängelholmshem ska ta sitt ansvar för en bättre framtid, exempelvis på Stationsområdet och Fridhem.

Robin Holmberg (M)
oppositionsråd

Rune Johansson (M)
ordförande för Ängelholmshem 2006-2014

Treklöverns yttrande över ÖP2035

MCKDÄngelholms kommun arbetar sedan en tid tillbaka med att ta fram en ny översiktsplan (ÖP) för kommunen. En ÖP är ett dokument som anger den långsiktiga fysiska planeringen av en kommun. Varje kommun är således enligt lag skyldig att ta fram en översiktsplan. Planen har varit ute på utställning (en form av samråd) våren 2016.

Treklövern – Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna – har gemensamt tagit fram ett yttrande med våra kommentarer och synpunkter på planen. Utöver detta har Moderaterna även lämnat ett särskilt tilläggsyttrande om det förslagna “tysta området” i nordöstra Ängelholms kommun.

Läs mer genom att klicka på länkarna nedan:

Treklöverns gemensamma yttrande

Moderaternas tilläggsyttrande

Kommunstyrelseinitiativ angående “Klippans forsar”

I januari skrev företrädare för de tre Rönneå-kommunerna Klippan, Åstorp och Ängelholm en gemensam debattartikel om möjligheterna att utveckla ån som rekreationsmiljö och naturmiljö.

Det finns många argument för varför en återställning av åns naturliga flöde vore bra. Det handlar såväl om bättre förutsättningar för livet i ån, möjligheter att utveckla ekoturismen samt, om Klippans kommun så önskar, skapa attraktiva boendemiljöer i anslutning till Rönneå.

För att åstadkomma detta behöver tre kraftverk tas bort. Dessa ägs i dag av en privat aktör och om åns flöde ska återställas behöver verken köpas in och rivas. För att genomföra en sådan lösning finns troligtvis statliga stöd att söka.

Moderaterna menar att frågan behöver belysas ur en rad aspekter för att klargöra förutsättningarna för att kunna genomföra miljöprojektet ”Klippans forsar”.

Med anledning av ovanstående yrkar Nya Moderaterna i Ängelholm att kommunstyrelsen beslutar:

att Ängelholms kommun tar initiativ till att tillsammans med fler Rönneå-kommuner genomföra en utredning om förutsättningarna för att genomföra projekt ”Klippans forsar”. Utredningen ska belysa såväl ekonomiska och legala aspekter som nyttan för miljön.

att möjligheterna till extern finansiering av utredningen undersöks.

Ängelholm 2016-03-03

Robin Holmberg (M)
oppositionsråd

Läs debattartikeln här

Dags att vakna – kommunerna behöver stöd (29/2)

Gudrun, Per, Sven, Egon, Gorm. Vid varje storm skadas Ängelholms mark och stränder med resultat att människors hem, företagens verksamheter och kommunens turism hotas. Samtidigt står kommunen utan nationellt stöd och möter en länsstyrelse som inte visar förståelse för de allvarliga utmaningar Ängelholm och andra kustkommuner står inför. Vi har därför bjudit in landsbygdsminister Sven-Erik Bucht för att uppmana regeringen att stödja kommunerna i arbetet med att bevara Sveriges stränder, både på kort och lång sikt.

Ängelholm, med Skånes längsta sandstrand, har de senaste åren drabbats hårt av stormskador. Stormarna Gorm och Egon bjöd på vindar på 30 sekundmeter och förhöjda vattennivåer med 2,5 meter. Detta innebar översvämningar och skador på stranden samt i anslutning till Rönneå. Skadorna kunde dock varit betydligt värre. Det som räddade Ängelholm från värre konsekvenser är sanddynorna, ofta i folkmun kallade klitter. Likt en mur hindrar de havet från att tränga längre upp på land under stormarna. Men varje storm gröper sakta ur klitterna. Totalt dränerade Gorm och Egon Ängelholms stränder i Skälderviken på sand motsvarande drygt 1 300 lastbilar. Sand som spolades rakt ut i havet.

De senaste femton åren har kommunen lagt ner mer än 13 miljoner kronor på förebyggande åtgärder och reperation av stränderna och närliggande riskområden. En lång skyddsvall har byggts och två gånger under de senaste åren har kommunen återfört sand från havet till klitterna för att de ska kunna stå emot kommande stormar, något länsstyrelsen godkänt. Men nu vill länsstyrelsen inte längre ta beslut. Motiveringen är att de inte ser sandåterföring som en långsiktigt hållbar lösning och hänvisar oss att söka tillstånd hos en nationell instans med lång ansökningsprocess och handläggningstid. Att sandåterföring är en kortsiktig lösning och att det också behövs långsiktiga lösningar är alla överens om. Ängelholms kommun har tagit fram en strategi som ska säkerställa att stränderna och klitterna skyddas och bevaras inför framtiden. Strategin bygger på expertkunskap från forskare och erfarenheter från Sverige och andra länder. Strategin fastslår att det krävs akuta åtgärder blandat med långsiktiga förebyggande åtgärder, något som länsstyrelsen inte visar förståelse för då de enbart vill se långsiktiga.

Oberoende konsulter har beräknat att cirka 100 bostäder hade översvämmats i stormen Sven 2013 om klitterna inte hindrat havet från att bryta igenom. Hur ska Ängelholms kommun kunna förhindra att detta sker när 2016 års stormar slår till om vi inte får återuppbygga klitterna nu? Länsstyrelsen måste våga ta beslut när akuta problem uppstår. De måste visa förståelse för regionala behov, så som det formuleras i deras uppdrag.

Trots att flera kommuner i Sverige står inför samma problematik, saknas det en nationell samordning och strategi. Ängelholms kommun arbetar hårt för att finna lösningar där vi skyddar strand, natur, bostäder och turism. Vi gav länsstyrelsen god möjlighet att skapa sig en förståelse för Ängelholms behov och förutsättningar när vi bjöd in dem och presenterade problematiken våren 2015. Någon sådan förståelse har dock inte visats. Det är hög tid för staten och dess förlängda arm, länsstyrelsen, att stödja både Ängelholm och andra kustkommuner i det viktiga arbetet att skydda och bevara våra viktiga stränder, både på kort och lång sikt. I Ängelholm är läget akut!

Lars Nyander (S)
kommunstyrelsens ordförande Ängelholm

Stig Andersson (EP)
1:e vice ordförande kommunstyrelsen Ängelholm

Robin Holmberg (M)
2:e vice ordförande kommunstyrelsen Ängelholm

Låt kommunerna ta ansvaret för soporna (SvD 15/2)

Redan 2014 beslutade den förra rege­ringen om ambitiösa mål för åter­vinningen i Sverige. Det är knappast möjligt att leva upp till dessa mål utan att kommunerna tar över huvud­mannaskapet för insamlingen av återvinning. Också den sittande regeringen har aviserat höga ambitioner på miljöområdet. Ska vi nå dessa är det dags att modernisera dagens förlegade åter­vinningssystem.

Frågan om rollfördelningen kring förpackningsinsamlingen har utretts många gånger de senaste tjugo åren. Redan det är ett bevis för att något inte står rätt till. Det konstaterade också den senaste avfalls­utredningen som tillsattes av förra regeringen. Också den nuvarande regeringen har, återigen, lyft frågan på bordet.

I dag är ansvaret delat: kommunerna ansvarar för insamling och återvinning av hushållsavfall, med undantag för tidningar och förpackningar, där producenterna har ansvar för insamling och återvinning. Detta producentansvar har fått utstå hård kritik ­sedan det infördes 1994. Att ha två huvudmän som ansvarar för insamlingen från samma hushåll är irratio­nellt, med tanke på både miljö och ekonomi. Med kommunen som huvudman för insamlingen kan transporter samordnas och servicen till medborgarna öka utifrån de olika förutsättningar som råder runtom i landet.

Kommunen är också den naturliga parten för att kommunicera med medborgarna om hur avfallet kan minska och återvinningen öka, och vi kan ­använda till exempel planverktyg, föreskrifter och avgifter som styrmedel. Producenterna har helt ­enkelt inte tillgång till samma breda arsenal av verktyg för att nå miljömålen.

Regeringen har nu föreslagit att insamlingsansvaret ska flyttas från producenterna, alltså näringslivet, till kommunerna, men att producenterna behåller ansvaret för att det som samlas in kan återvinnas till nya produkter. Det är en logisk och praktisk roll­fördelning som tar tillvara båda sidors styrkor.

Somliga menar att det nu blir en ”kommunalisering” nästan i meningen att privat verksamhet ­skulle komma att konfiskeras. Det är fel. Dagens producent­ansvar är ingen ”fri marknad”. I dagens system har staten gett producenterna ensamrätt att ta hand om förpacknings- och tidningsavfall. Det som händer nu är att staten ändrar inriktning på denna ensamrätt.

Andra menar att producenterna blir upplåsta ekonomiskt till en enda motpart, kommunerna, vilket skulle leda till en kostnadsexplosion. Det är också fel. Vi har svårt att tro att näringslivets aktörer, producenterna, inte har förmåga att få gehör för helt rimliga krav på att den ekonomiska ersättningen till kommunerna ska vara både försvarbar och förutsägbar. Dessutom kommer kommunerna, här som i ­andra sammanhang, i allt väsentligt att använda sig av privata utförare för själva insamlingen. Det innebär en konkurrensutsättning med offentlig insyn.

Slutligen oroar sig producenterna för att kommunerna inte ska mäkta med, eller kanske inte ens vilja, nå de nya återvinningsmålen. Det är en obefogad oro. Kommunerna har under lång tid drivit frågan om en annan rollfördelning just för att kunna öka åter­vinningen. Många kommuner har redan själva tagit initiativ till bättre insamling i den egna kommunen, vilket visat sig vara ett vinnande koncept.

Många länder ute i Europa har kommit längre än Sverige när det gäller återvinning. Där är rollfördelningen ordnad på det sätt som regeringen nu föreslår i Sverige – i själva verket är Sverige snart unikt med att vidmakthålla den förlegade ordningen med två huvudmän. Det är nu hög tid att gå till handling och modernisera systemet.

Med kommunerna som ansvariga för insamling av förpackningar och tidningar och producenterna som ansvariga för återvinningen kan vi göra det lätt för människor att göra rätt och därmed nå miljö­målen.

Lorents Burman (S), kommunstyrelsens ord­förande Skellefteå
Peter Danielsson (M), kommun­styrelsens ordförande, Helsingborg
Bo Frank (M), kommunstyrelsens ordförande Växjö
Nils Hillerbrand (MP), kommunalråd, Linköping
Robin Holmberg (M), kommunalråd, Ängelholm
Pär Jönsson (M), kommunalråd Östersund
Ulf Kamne (MP), kommunal­råd, förste vice ordförande kommun­styrelsen, Göteborgs stad
Inger Källgren ­Sawela (M), kommun­styrelsens ordförande Gävle
Ulrika Liljeberg (C), kommunstyrelsens ord­förande Leksand
Hans Lindberg (S), kommun­styrelsens ordförande Umeå
Katarina Luhr (MP), miljö­borgarråd, Stockholms stad
Ann-Marie ­Nilsson (C), kommunstyrelsens ordförande Jönköping
Johan Persson (S), kommunstyrelsens ordförande Kalmar
Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande, Malmö stad
Yvonne Stålnacke (S), kommun­styrelsens ordförande Luleå
Claes Thunblad (S), kommunstyrelsens ordförande Järfälla

“Små kraftverk som gör stor skada ska bort” (HD 17/1)

Skånes landskapsfisk hotas av utrotning.

Ålen är ett tungt skäl till varför de tre vattenkraftverken i Klippan som stänger av Rönne å måste bort. Men bara ett skäl, även om det kan bli avgörande.

Ett argument som kanske är viktigare för kommunpolitiker är pengar. Besöksnäringen är en snabbväxande bransch. Många är beredda att lägga mycket pengar på upplevelser som gärna kopplas till natur. Att återskapa en flera kilometer lång forsande sträcka av Skånes största vattendrag är att skapa en besöksmagnet. En magnet som drar folk långt utanför Skånes gränser.

Ett annat ekonomiskt argument handlar om elpriser, driftskostnader och kommande investeringskrav för kraftverksägaren, Skånska Energi. De tre kraftverken är små och tillför inte det svenska kraftnätet mycket energi. Med dagens låga elpriser ger de ingen vinst. Ekonomin blir ännu sämre när de första av en rad kommande krav blir verklighet. För att hjälpa den utrotningshotade ålen måste det byggas en fångstanordning med finmaskigt galler åtminstone vid det översta kraftverket. Här ska de få nedvandrande ålarna tas om hand för att sedan åka bil några kilometer nedströms.

Men inga ålyngel kan vandra uppströms av egen kraft. Ändå har Länsstyrelsen klassat Rönne å som ett av de allra viktigaste vattendragen för ålproduktion. Ålfisket i Ringsjön har byggt på utsättning av ålyngel som fångats in långt borta.

Även om alltsom är tekniskt möjligt görs när det gäller fiskvägar klarar aldrig Rönne å det som myndigheterna kallar ”god ekologisk status”.

Inom en snar framtid blir det troligen en lagändring som innebär omprövning av de vattendomar som gäller vattenkraftverken i Rönne å.Då ska Miljödomstolen pröva om nyttan av elproduktionen är större än skadan enligt dagens miljöbalk. Det är en prövning som vattenkraftverken inte klarar.

Som en jämförelse kan nämnas att två moderna vindkraftverk ger mer el än de tre vattenkraftverken. Visserligen finns det de som anser att vindkraftverken är fula, eller stör på annat sätt, men skadan på naturen är obetydlig jämfört med effekterna av kraftverken i Rönne å.

Forsar är inte bara vackra att se på. De är också helt avgörande för laxfisk. Rönne å har trots alla problem en egen variant av atlantlaxen. Här finns dessutom havsöring. Om kraftverken försvinner skulle ytan som lämpar sig för laxarnas lek tiodubblas. Största delen av de nya lekbottnarna ligger i det som idag liknar kanaler och sjöar kring kraftverken.

På ett par år skulle Rönne å kunna bli ett attraktivt vatten för sportfiskare som är beredda att betala dyra fiskekort och förlägga några dagar till området med allt vad det innebär av boende och inköp. Att området sedan skulle locka forsrännare, vandrare, fågelskådare och andra naturintresserade är en självklarhet.

Vill Klippans kommun dra nytta av vinsten och skapa vattennära boendemiljöer lär markens värdestegring betala kraftverken flera gånger om.

Skånska Energi marknadsför sin el med att det är grön energi. Även om vattenkraft rent formellt är ”grön energi” så går det inte att med trovärdighet kalla elen som de tre vattenkraftverken i Klippan producerar för ”grön”. Ålar slås ihjäl, laxar hindras och hela ekosystemet påverkas på ett negativt sätt.

Någon bättre miljösatsning än de några tiotals miljoner kraftverksrivningarna skulle kosta går nog inte att hitta i Sverige.

Att vårt förslag inte är en utopi finns det flera exempel på. I Mörrumsån och i Ätran har gamla kraftverk rivits. Orsaken var densamma som vi kommit fram till: små kraftverk som gör stor skada ska bort.

Vad som nu behövs är att de politiker som har makten i Ängelholm, Klippan och Åstorp slår fast att deras kommuner ska medverka till en utredning om hur och när ”Klippans forsar” blir verklighet.

Lars Nyander (S), kommunstyrelsens ordförande Ängelholm
Kerstin Persson (S), kommunstyrelsens ordförande Klippan
Anders Davidsson (M), kommunpolitiker Ängelholm
Robin Holmberg (M), vice ordförande kommunstyrelsen Ängelholm
Kenneth Dådring (M), vice ordförande kommunstyrelsen Klippan
Michael Nemeti (S), ordförande kultur- och fritidsnämnden Klippan
Per-Arne Håkansson (S), riksdagsledamot, Åstorp
Sven Bergman (L), ordförande Rönneåns vattenråd

Svar till Karin Stenholm om Kronoskogen (4/9)

Nej, Nya Moderaterna har inte sagt tvärt nej till all bebyggelse i Kronoskogen. Men det finns inget ja heller.

Vi vill utveckla Ängelholm och skapa många fler bostäder. I likhet med de andra partierna utom SD, och kanske EP, har vi som mål att befolkningen ska växa med en procent om året, cirka 400 personer. Bostäder är det som begränsar mest. Då är det fel att på förhand säga nej till förslag från markägare, i det här fallet statliga Sveaskog.

Förslaget till översiktsplan fram till år 2035 är just ett förslag som inte genomgått någon större politisk värdering. Områdena kring Havsbadsvägen och Stationsområdet som Sveaskog vill pröva är i storleksordningen fem procent av Kronoskogen.
Beroende på vad ängelholmarna tycker ska vi ta ställning till om det är bra eller dåligt att bygga här. Att släppa fram bebyggelse i vissa delar innebär starkare motiv och möjlighet att skydda större delar av skogen. I dag finns inget starkt skydd.

Det är samma motiv till att Moderaterna tillsammans med Centerpartiet och Kristdemokraterna nyligen la förslag om att kommunen ska försöka köpa Nybroskogen. Skälet är att skapa ett långvarigt skydd för naturen till nytta för friluftsliv. Området ska också vara direkt kopplat till hembygdsparken genom en ny gång- och cykelbro.

Fler bostäder i bra läge är viktigt för alla. Ökad befolkning, gärna fler unga, behövs för att behålla god samhällsservice i framtiden. Annars räcker inte dagens skattesats till lika bra vård, skola och omsorg.

Den slutsatsen ligger bakom allt från Pytteleden för att öppna Stationsområdet för bostadsbebyggelse till hög och tät bebyggelse vid Kullakiosken. Högre hus spar mark, ger underlag för mer kollektivtrafik och är dessutom något många vill bo i.

Anders Davidsson, M, kandidat kommunfullmäktige
Robin Holmberg, M, kommunstyrelsens ordförande
Rune Johansson, M, kommunfullmäktiges ordförande

Pressmeddelande: Uppta förhandlingar om att köpa Nybroskogen

MCKDPRESSMEDDELANDE 20 augusti 2014

Nybroskogen är av strategiskt värde som grön lunga och rekreationsmiljö för ängelholmarna. De närmaste åren kommer Ängelholms kommun att investera betydande belopp i infrastruktur i eller i anslutning till skogen. Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna vill därför att Ängelholms kommun ska uppta förhandlingar med statliga Sveaskog om att köpa Nybroskogen.

Ängelholms kommun ska bli en förebild i miljö- och klimatarbetet. Det har Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna lovat ängelholmarna inför valet den 14 september. Ett led i denna ambition är skyddandet av tätortsnära grönområden. Dessa är viktiga för att kunna erbjuda ängelholmarna tillgång till rekreation och natur i närhet till bostaden. Vi vill därför uppta förhandlingar med Sveaskog om att köpa Nybroskogen.

Ambitionen är att skydda skogen och knyta den till en grön helhet tillsammans med Hembygdsparken. Därmed tillförsäkras nuvarande och framtida generationer ängelholmare tillgång till skogen. Vi ser stora möjligheter att utveckla området till än mer attraktiv rekreationsplats i centrala Ängelholm, exempelvis med grillplatser, utegym, motions- och promenadslingor samt naturupplevelser. Utveckling av Nybroskogen som rekreationsområde kompenserar även för det intrång i den gröna miljön som Klippanvägens förlängning innebär.

– De kommande åren kommer Ängelholms kommun att investera i ny belysning i motionsspåret, ny gång- och cykelbro från Haradal till Nybroskogen och på sikt även ett utbyggt reningsverk med utökad kapacitet. Allt pekar på att Nybroskogen kommer att vara av strategiskt värde för kommunen framöver och då vill vi få rådighet över den, säger Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande.

– När vi förtätar Ängelholms stad med nya bostäder och ny service är det viktigt att slå vakt om våra gröna lungor. Människor behöver möjlighet till rekreation i närheten av hemmet. Därför vill vi skydda de delar av skogen som inte behövs för reningsverkets utveckling, säger Liss Böcker Sellgren (C), kommunstyrelsens förste vice ordförande.

– Ett eventuellt köp och skyddande av Nybroskogen är ett led i att göra Ängelholms kommun till en mer miljövänlig och klimatsmart kommun. Vi vill se fler tätortsnära områden som garanterar grönska för de som bor och rör sig i närheten. Nybroskogen är viktig för Ängelholm, därför vill vi skydda den, säger Lennart Engström (KD).

Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna vill ge Ängelholms kommuns mark- och exploateringsavdelning i uppgift att snarast uppta förhandlingar med Sveaskog. Politiskt ställningstagande till eventuell affär kommer därefter att ske med utgångspunkt i diskussionen mellan parterna.

Mer information:
Robin Holmberg (M)
Liss Böcker Sellgren (C)
Lennart Engström (KD)