Bevara Bromma (Kvällsposten debatt)

Alliansens mål är 350 000 nya jobb fram till 2020. Det innebär att över 5 miljoner människor ska ha ett arbete att gå till. Med Sverigebygget tar Alliansen nästa steg för att utveckla Sverige. Genom höghastighetsjärnväg, kollektivtrafik och 100 000 nya bostäder binder vi samman landet och skapar förutsättningar för fler jobb och ökad konkurrenskraft. Flyget spelar här en viktig roll för hela Sveriges utveckling.

Samtidigt som flygets och Bromma flygplats betydelse blir allt mer uppenbar gör Socialdemokraterna vad de kan för att sopa frågan under mattan. Miljöpartiets och Vänsterpartiets fientliga inställning till flyget är välkänd, men även starka krafter inom S driver en sådan linje.

Strax innan valet 2006 införde den socialdemokratiska regeringen en flygskatt som fick konsekvensen att bolag lade ned flera viktiga flyglinjer. Denna skadliga skatt togs bort av alliansregeringen och bolagen återvände. Men motståndet till flyg stannar inte där.

Den socialdemokratiska ordföranden i Trafikutskottet har under sju år motionerat om att stänga Bromma flygplats, och att det inte skett än ser han som ett stort svek. Ambitionen att stänga Bromma delas av bland annat ordförande i Socialdemokraterna i Stockholm, Veronica Palm, och den tidigare finansministern Bosse Ringholm. Även socialdemokraternas partisekreterare Carin Jämtin har verkat för en nedläggning.

Men det är inte bara Bromma flygplats som riskeras vid ett maktskifte. Stockholms handelskammare har i en rapport konstaterat att exempelvis Ängelholm, Halmstad, Växjö och Kalmar hotas av nedläggning om oppositionens politik blir verklighet. Bromma är inte en flygplats för Stockholm utan är regionernas flygplats!

Brommas betydelse för näringslivet kan illustreras av att 90 procent av de två miljoner inrikesresor som gjordes till och från flygplatsen under 2013 var arbetsrelaterade.

I det ljuset förvånar inte uppgiften om att 24000 jobb på 13 orter hotas vid en nedläggning, 18000 av dessa utanför Stockholmsregionen. Däremot skrämmer siffran oss som vill skapa förutsättningar för att fler arbetstillfällen ska växa fram.

Moderaterna och Alliansen anser att flyget behövs för att hela Sverige ska leva och utgör en viktig komponent för fler jobb och ökad konkurrenskraft. Det är dags för oppositionen att lämna besked och presentera sitt gemensamma alternativ för framtiden. Kommer en flygskatt att införas igen? Kommer Bromma flygplats att stängas?

CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M)
Infrastrukturminister

EWA BJÖRLING (M)
Handelsminister

HANS WALLMARK (M)
Riksdagsledamot

Nästa naturliga steg är Nato

Senast i somras beslutade alliansregeringen, efter två år av samarbete och bred samsyn i Försvarsberedningen, att ge Försvarsmakten i uppdrag att inleda avtalsförhandlingar med Nato om värdlandsstöd. Det stärker Sveriges försvarsförmåga och förbättrar våra möjligheter att ge och ta emot militärt stöd i såväl freds- som krigstid. Samarbetet med Nato stärker Sveriges säkerhet och höjer Försvarsmaktens operativa förmåga. I en tid när händelseutvecklingen i Ukraina och den ryska aggressionen skapar osäkerhet är det positivt att Sverige fördjupar samarbetet med Nato.

I samband med toppmötet i Cardiff kommer Sverige få möjligheten, att som partnerland, ytterligare utveckla samarbetet med Nato. Det handlar om att vi tillsammans med fyra andra länder får ökade möjligheter att påverka och delta i kunskaps- och informationsutbytet. Detta är också något som Försvarsberedningen har efterlyst.

Vi moderater är för ett svenskt Natomedlemskap. Ett svenskt medlemskap förutsätter dock att det finns ett brett folkligt och parlamentariskt stöd för en anslutning till försvarsalliansen. Gärna koordinerat med Finland som också hittills valt att står utanför. Det vore ett naturligt steg för oss att bli medlemmar i en allians som bidrar till stabilitet och säkerhet. Moderaterna har drivit Natofrågan i Försvarsberedningen. Det finns också skrivningar i vår gemensamma rapport om att Sverige ytterligare ska gå vidare med samarbetet med Nato.

Det Nato vi ser idag är något annat än det som fanns under det kalla kriget. Kärnan i organisationen är fortfarande de gemensamma försvarsgarantierna som artikel 5 i Natos stadgar innebär, men samarbetet har också breddats betydligt. Nato har accepterat 12 nya medlemsländer och samarbetar även inom ramen för Partnerskap för fred med 22 andra länder däribland Sverige. Merparten av EUs 28 medlemsstater finner det också naturligt att vara med. För våra nära grannländer Danmark och Norge är Nato en självklar och viktig del av den försvars- och säkerhetspolitik som förenar de flesta partier från höger till vänster.

Nato är idag världens mest effektiva organisation för krishantering, och den enda med en global kapacitet. Efterfrågan på krishantering är stor runt om i världen, inte minst från FN, och Nato har gjort stora insatser bland annat i Afghanistan, Libyen och Kosovo. Operationer till vilka Sverige har lämnat viktiga och uppskattade bidrag som har gjort en konkret skillnad för fred och säkerhet, men även stärkt det svenska försvarets förmåga.

Det finns idag en bred politisk enighet kring att Sverige ska fördjupa samarbetet med Nato, vilket skapar en stabil grund för att gå vidare. Efter Försvarsberedningens arbete förra sommaren blev det ett naturligt steg att ansöka om Sverige att få öva med Natos snabbinsatsstyrka NRF genom bidrag till dess tillhörande reservstyrkeregister. Den ansökan beviljades av Nato i oktober. Under 2014 anmälde Sverige åtta Jas Gripen och ett minröjningsfartyg till NRF och ett amfibiekompani under 2015.

Natos toppmöte i Cardiff kommer att bli en viktig indikator på vilken väg Nato kommer att gå de närmsta åren. I spåren av konflikten i Ukraina och det mer osäkra omvärldsläget spelar Nato en allt viktigare roll i Sveriges närområde. Vi moderater anser att Sverige bör sträva efter att bli medlemmar av Nato och vara en del av den säkerhetsskapande gemenskap som alliansen utgör.

Cecilia Widegren (M)
riksdagsledamot Skaraborg
Försvarsutskottets vice ordförande tillika alliansgruppledare

Hans Wallmark (M)
riksdagsledamot
ledamot av Försvarsutskottet

På Ukrainas nationaldag 24 augusti (Norrbottens-kuriren)

I dag, den 24 augusti är det Ukrainas nationaldag. Den firas till åminnelse av att Ukraina den dagen 1991 blev en självständig stat, fri från Sovjetunionen. I dag kämpar Ukraina för att behålla den självständigheten och säkra sin territoriella integritet. Konflikten i Ukraina och den ryska aggressionen har skakat den europeiska säkerhetsordningen i grunden. Den ökade osäkerheten gör att Alliansregeringen har presenterat ett kraftfullt paket med satsningar på Sveriges försvar.

Vi vill tillföra 27 miljarder extra till försvaret fram till slutet på nästa försvarsinriktningsperiod. Det är den största satsningen på försvaret sedan 1950-talet. Alliansregeringen har presenterat konkreta satsningar på personal, ny materiel och mer övning och närvaro i strategiskt viktiga områden som Östersjön och Gotland. Det innebär en betydande förstärkning av Sveriges försvarsförmåga. Alliansregeringen utvecklar också försvarssamarbetet med våra nordiska grannar och Nato.

Alla är dock inte lika bekymrade över den ryska aggressionen i Ukraina. Torbjörn Björlund, ledamot för Vänsterpartiet i riksdagens försvarsutskott, säger att EU-utvidgningen ska ses som ett hot mot Ryssland och om den ryska annekteringen av Krim att ”det var emot folkrätten och ska naturligtvis inte accepteras. Samtidigt sköts inte ett enda skott. Det måste betyda något”.

Den sortens ursäkter för det ryska agerandet visar på en oroande undfallenhet mot Putins Ryssland och förnekar länder som Ukraina, Azerbajdzjan och Georgien rätten att själva välja om de vill gå med i EU. Vänsterpartiet vill dessutom dra ner försvarsanslaget med en dryg miljard om året och avveckla Sveriges samarbete med Nato.

Miljöpartiet vill även de dra ner på försvarsanslaget, men ännu mer än vad Vänsterpartiet föreslagit. (MP) lade i sin senaste budget fram förslag som skulle innebära en minskning av anslagen till det militära försvaret med drygt 2,5 miljarder årligen. Dessutom vill (MP) inte gå vidare med nästa generations Jas Gripen eller nästa generations ubåt. Miljöpartiet verkar överhuvudtaget inte ha tagit intryck av vad som har hänt i Ukraina det senaste halvåret.

Sammantaget är Vänsterpartiets och Miljöpartiets försvars- och säkerhetspolitik mycket oroande för Sverige, men även för länder som Ukraina. Den är också något som Socialdemokraterna måste ta ställning till om de vill bilda regering med (V) och (MP). I en tid av ökad osäkerhet behöver Sverige mer satsningar på försvaret och internationellt samarbete – inte mindre.

Cecilia Widegren (M),
riksdagsledamot Skaraborg, Försvarsutskottets vice ordförande tillika Alliansgruppledare

Hans Wallmark (M),
riksdagsledamot norra och östra Skåne, Ledamot av Försvarsutskottet

200 år av fred bygger på svenskt försvar (GP 19/8)

Sverige firar den 14 augusti 200 år av fred. Det har möjliggjorts med det svenska försvaret som grund.

Den senaste tiden har vi sett två tydliga exempel där fredliga medel inte räcker till för att förhindra våld och brott mot folkrätten – Rysslands aggression mot Ukraina och Islamiska statens (IS) frammarsch och övergrepp mot civila i Syrien och Irak.

Sverige bedriver idag en utrikes- och säkerhetspolitik där vi aktivt tar ställning för fred, frihet och demokrati. För att arbeta för de målen har Sverige en omfattande verktygslåda som innehåller bland annat bistånd, diplomati, handel men också militära medel. Sverige har sedan slutet på andra världskriget varit ett av världens mest aktiva länder när det gäller fredsfrämjande. Flera S-regeringar har också skickat iväg trupp på fredsfrämjande insatser till exempelvis Afghanistan.

Den traditionen har alliansregeringen byggt vidare genom att svensk militär har deltagit i flera viktiga internationella insatser för fred och säkerhet. Dessa insatser har banat väg för långsiktigt bistånd och handel. Utveckling kräver säkerhet och vice versa.

Freden 1945, efter andra världskriget, blev ett lyft för oss som var unga då, skriver Thage G Peterson. Vad han inte nämner är att den freden byggdes på att de allierade staterna med vapen stod upp mot de fascistiska diktaturerna till en enorm kostnad i människoliv. Ibland räcker tyvärr inte diplomati och fredsförebyggande till, utan det krävs militära interventioner.

Därför stärker alliansregeringen i dag det svenska försvaret. Ska vi vara en trovärdig röst för fred, frihet och demokrati såväl i Sveriges närområde som internationellt så måste vi ha ett starkt försvar. Vi ska också fortsätta att arbeta för säkerhet i samverkan med andra genom att fördjupa samarbetena inom Norden, EU, FN och tillsammans med Nato. Så bygger Sverige säkerhet hemma, i närområdet och internationellt.

Cecilia Widegren (M)
riksdagsledamot Skaraborg
Försvarsutskottets vice ordförande tillika alliansgruppledare

Hans Wallmark (M)
riksdagsledamot, Norra och Östra Skåne,
ledamot av Försvarsutskottet

Tillväxtfientlig politik (Expressen 12/8)

Den 6 november 1881 höll August Palm sitt första offentliga anförande i Sverige på ett hotell i Malmö. Talet sammanfattades under rubriken ”Hvad vilja socialdemokraterna?” och det blev startskottet för bildandet av det Socialdemokratiska Arbetarepartiet. S inflytande över Sveriges utveckling varken kan eller ska underskattas. Nu 133 år senare kvarstår Mäster Palms fråga i allra högsta grad eftersom Stefan Löfven ständigt förblir svaret skyldigt.

Löfvens ordförandeskap har ända sedan tillträdet den 27 januari 2012 efter Håkan Juholt präglats av tystnad eller oförmåga att ge klara besked; I den mån besked alls har förekommit har de varit otydliga och bristfälliga. Efter nära två och ett halvt år av tystnad börjar fler och fler finna detta besvärande och beklämmande. Det är val om drygt fem veckor, men fortfarande saknar väljarna besked om vad socialdemokraterna vill, med vilka de vill regera och hur det hela ska gå till. Europavalet visade att ett rödgrönt regeringsalternativ som önskar utmana Alliansen tycks behöva vila på ett förstärkt vänster- och miljöparti och måhända ett Feministiskt initiativ som redan tagit plats i den S-märkta partigruppen i europaparlamentet.

Extra anmärkningsvärt är det för socialdemokraterna då MP efter debatt och kongressbeslut nu öppet ifrågasätter idén om tillväxt. En position som får synnerligen allvarliga konsekvenser ifall den ska ligga till grund för någon form av regeringspolitik.

Ett av få besked från Socialdemokrater är att partiet vill höja skatten med 30 miljarder. MP vill inte vara sämre utan föreslår totala höjningar på 42 miljarder. Det handlar om en blandad palett av tillväxtstrypande åtgärder som höjda sociala avgifter för unga, försämrade RUT- och ROT-avdrag, höjd restaurangmoms, höjda egenavgifter, höjda bensin- och miljöskatter, höjd bolagsskatt, höjd fastighetsskatt och återinförd arvsskatt.

Till detta kommer MPs förslag om generell arbetstidsförkortning till 35 timmarsvecka. Utöver de rent logistiska svårigheterna med matchning och tillgängliga ”ersättare” innebär förslaget en inkomstförsämring på 2 000 kronor per månad. En genomsnittlig heltidsarbetande har ungefär 18 000 per månad kvar efter skatt. En total inkomstförsämring på 5 000 kronor per månad för en familj med två förvärvsinkomster är därför rätt kännbar. Och då är inte andra aviserade, men ännu ej preciserade skattehöjningar, ens medräknade!

Motstånd till jobbskatteavdragen i kombination med nämnda skattehöjningar kan kosta nära 75 000 jobb ifall alla slagen genomförs. Det motsvarar nästan befolkningen i Kristianstad, Ängelholm och Hässleholm tillsammans! Till det kommer att låg eller obefintlig tillväxt slår hårt mot pensionerna.

Medborgarna har rätt att få veta vad ett parti vill, med vem det vill samarbeta och hur man tänker genomföra sin politik med andra. En snar varudeklaration ”Detta vilja Socialdemokraterna!” vore därför på sin plats. MP med sin tillväxtkritik avslöjar allt mer av sin politik. Konturerna av den vänster V och FI representerar är väl känd. Dags för Socialdemokraterna att tala om sitt regeringsalternativ!

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M), Ängelholm

MP ett hot mot Nordvästskåne (HD/NST 11/8)

Slutreplik till Karl-Otto Rosenqvist (MP) som skrev 5 augusti:

Infrastruktur och den nordvästskånska flygplatsen i Ängelholm är av mycket stor betydelse för regionen. Det handlar om förutsättningar för jobb och tillväxt. En stängning av Bromma och införandet av en riktad flygskatt, såsom miljöpartiet vill, får allvarliga konsekvenser.

I sitt svar gör Karl-Otto Rosenqvist en tankemässig looping. Han pläderar för en stängning av Bromma av miljöskäl för att sedan hävda att dagens trafik med fördel kan överföras till Arlanda. För det första är företag inte schackpjäser flyttbara av politiker. Affärsmässiga överväganden ligger till grund för besluten att etablera verksamhet, inte att man blir beordrad. För det andra: Har Arlanda kapacitet att hantera ökad volym under de morgon- och eftermiddagstider då flest önskar starta och landa? För det tredje om nu verksamheten kan flyttas så minskar ju inte de samlade utsläppen!

Bromma är inte en flygplats för Stockholm utan för regionerna utanför. Den är viktig för Skåne! Konkurrens och utbud gör det möjligt för en flygplats som den i Ängelholm att gå runt utan subventioner eller skattefinansierat stöd. Minskar trafiken hotas ekonomin.

Att på detta lägga en extra flygskatt som MP vill kommer att göra resandet dyrare. Sverige är ett avlångt land och sådana pålagor skulle troligtvis slå hårdare mot privatresenärer som besöker familj, vänner eller turistar än mot dem vars resor är kopplade till jobbet. Risken är också stor att fördyringarna leder till att investeringar i nya mer bränslesnåla och miljöanpassade plan skjuts framåt.

Karl-Otto Rosenqvist citerar dessutom dåligt när han försöker återge vad andra skrivit. Jag tycker det är viktigt att Sverige fortsätter att vara ett föregångsland inom miljö- och klimatpolitiken! Däremot tror jag inte att en stängning av Bromma kommer att betyda något för världens samlade koldioxidutsläpp. Det får dock konsekvenser, mycket negativa sådana, för Nordvästskåne.

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M)

Aftonbladet debatt 28 juli

Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna är en värdefull resurs för försvaret av Sverige. Det finns en stor potential hos hemvärnsförbanden att kunna lösa mer kvalificerade uppgifter. Inte bara för försvaret, utan när Sverige drabbas av större katastrofer, kriser eller olyckor. Vi moderater vill därför, med historiens misstag såsom Ådalen i åtanke, förstärka hemvärnets uppgifter.

Vi vill med dagens moderna hemvärn, med god rekrytering och en sänkt medelålder ner mot 40 år, öka antalet kvalificerade uppgifter och förmågor i de 40 bataljoner omfattande över 20 000 män och kvinnor.

Det kan gälla vid attentat och/eller olyckor vid kärnkraftverk, större säkerhetsarrangemang, avspärrningar och annan riskfull yttre bevakning och trafikreglering.
Försvarsberedningen presenterade i våras flera förslag på hur Hemvärnet bör utvecklas för att bli effektivare. Ukrainakrisen och den ryska aggressionen har inneburit en mer osäker omvärld och Försvarsberedningen är därför överens om att stärka hemvärnsförbandens förmågor, som en del av stärkt försvarsförmåga.

Vi vill exempelvis att bataljonsledningsförmågan utvecklas och att granatkastare och burna luftvärnsrobotar (Robotsystem 70) tillförs, där uppgifterna kräver det.

Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas personalvolym på Gotland ska stegvis öka. Vi moderater vill även öka övningsverksamheten med andra samhällsviktiga myndigheter som Polisen, Kustbevakningen, Tullen och Sjöfartsverket, gärna i en nordisk och baltisk kontext för att rent faktiskt öka de kvalitativa förmågorna. Då bygger det även på tillgång till modern materiel, där inte längre Hemvärnet bara kan vara slutanvändare av försvarets äldre materiel utan även vid behov kunna få ta del av helt nyanskaffat. På sikt bör även Hemvärnets numerär öka.

Vi vill också se tydliga krav på Hemvärnets tillgänglighet. Vid höjd beredskap ska Hemvärnsförbanden kunna verka med mindre delar inom några timmar och med huvuddelen inom ett dygn.

Även vid fredstid skall tillgängligheten och därmed dess samlade förmåga att stödja samhället vid allvarliga olyckor och fredstida kriser öka. Med utvecklad förmåga för hemvärnsförbanden stärks försvaret av det svenska territoriet. Det medger att övriga stridskrafter på ett effektivare sätt kan lösa sina uppgifter.
Försvaret av Sverige börjar i Sverige och det kräver samövade och tillgängliga förband med hög kvalitet.
Vi vet från den norska tragedin på Utøya att samverkan mellan olika förmågor är avgörande för resultatet på säkerhetsarbetet. Med detta färskt i minne är det nu dags att låta militär och polis med flera samverka för att öva, ingå materielsamarbeten och gemensamt kunna lösa morgondagens utmaningar.

Cecilia Widegren (M)
Hans Wallmark (M)

En marginell krusning (HD/NST 27/7)

Svar till Karl-Otto Rosenqvist (MP) NST/HD 8 juli:

Miljöfrågan är avgörande för världens utveckling och framtid. Därför måste alla goda krafter komma till tals eftersom det inte är ena sidans åsikter, förslag eller åtgärder som löser klimatfrågan utan det är genom samverkan som vi når fram till effektiva åtgärder.

Visst kan vi få miljömässiga fördelar genom att förbjuda, avveckla och flytta verksamheter, men dessa vinster blir då endast kortsiktiga. För mig är det viktigare att de åtgärder vi genomför får en bestående effekt.

Sveriges utsläpp av växthusgaser är bland de lägsta inom OECD och EU oberoende om man räknar som andel av BNP eller per person. Sveriges utsläpp av koldioxid är en halv procent av världens samlade – Kina är störst med 25 procent och därefter USA på 14. I det sammanhanget är det mindre än en marginell krusning ifall MP får sin vilja igenom och stänger Bromma.

Men ur nordvästskånskt och svenskt perspektiv skulle en sådan åtgärd få allvarliga konsekvenser för näringsliv och flygbolag vilket hotar tillväxt och jobb. Inför dessa konsekvenser tycks Karl-Otto Rosenqvist vara helt likgiltig. Det är tack vare bra kommunikationer Ängelholm och Nordvästskåne haft en god utveckling. Bromma och Arlanda skapar i sig förutsättningar för konkurrens och därmed två bolag som med förhållandevis god turtäthet kan använda sig av flygplatsen i Ängelholm och medverka till att den blir kvar. Sverige är ett avlångt land där flygresor hjälper till att hålla ihop familjer och underlättar för den besöksnäring alla säger sig slå vakt om.

Karl-Otto Rosenqvist är i vart fall tydlig med vad miljöpartiet önskar. För egen del hoppas jag att det inte blir regeringspolitik.

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M), Norra och Östra Skåne

Sommarkrönika (Folkbladet 15/7)

”Man kampanjar i poesi, men man regerar i prosa”. Så beskrev New Yorks exguvernör Mario Cuomo skillnaden mellan att vara i opposition och sitta vid makten. Våra länder må vara olika, men hans beskrivning gäller även på sitt sätt i Sverige. Detta blir tydligt när man hör S-ledaren Löfven eller på hans tilltänkta partners. Därför är min tolkning av temat ”Om valet går som jag vill” att Alliansen får fortsatt ansvar för regeringsprosan.

Den tid då socialdemokraterna ensamma kunde diktera villkoren är förbi. Idag måste S samarbeta med andra i maktställning för att kunna regera. Löfven håller tyst om detta, men nu verkar väljarna ha fått nog. Enligt en opinionsundersökning vill 66 procent att det öppet deklareras hur en tänkt S-ledd regering ska se ut.

Att betrakta Löfvens möjliga partners och deras politik är ingen munter sak. MPs skattehöjningar betyder drygt 500 kronor i höjd skatt per månad och väljare. Deras 35 timmars arbetsvecka innebär en inkomstförsämring på 2 000 per månad. En genomsnittlig heltidsarbetande har 18 000 kronor per månad netto och en försämring på 5 000 per månad för en familj med två inkomster blir därför kännbar. Till det kommer gröna förslag om flygskatt, koldioxidskatt och annat tillväxthämmande.

V vill höja arbetsgivaravgiften för unga, bolagsskatten och krogmomsen. Jobbskatteavdragen ska bort liksom RUT och ROT försämras. Fastighetsskatt och arvsskatt ska återinföras. Dessutom ska det finanspolitiska ramverket skrotas. Överskottsmålet – som hjälpt oss under krisen – ska överges.

Fi då? Jo, i valmanifestet utlovas reformer för 500 miljarder – lika bullrig som retoriken kan vara lika tyst är det kring finansieringen. Enbart arbetstidsförkortningen till 30 timmars arbetsvecka innebär en försvagning av de offentliga utgifterna med 252 miljarder, men det stoppar inte Gudrun Schyman. ”Vi kan inte ha pengarna i högsätet. Man får inte vara så fyrkantig”, säger hon.

Mot detta står en Allians som präglas av ansvarstagande. Politiskt betyg leder sällan till poetiskt beröm, men det gör inget. För mig räcker det om Alliansen får fortsatt förtroende av väljarna.

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M)
Ledamot av moderaternas partistyrelse

Äntligen stod prästen i predikstolen (Kristianstadsbladet 14/7)

Äntligen stod prästen på predikstolen.

Så mästerligt inleds Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf. En text som finns att läsa på framsidan av alla tjugor invid porträttet av författarinnan och Nobelpristagaren.

För att travestera dessa rader. Äntligen stod Marianne Berg i riksdagens talarstol. Och vidare: Iförd en t-shirt med bild av statsminister Fredrik Reinfeldt och en personligt nedskriven hälsning från en kämpe till en annan.

Visst kan en del sägas om klädvalet i landets främsta politiska församling. Men i samband med att denna vänsterpartist från Malmö höll sitt sista anförande visade sannolikt talmannen viss fördragsamhet.

Det finns anledning att uppmärksamma det som skedde i riksdagen för någon vecka sedan. Inte minst som relief till det tonläge och det språk som kan komma att höras från i dag till valdagen 14 september.

Det finns en politisk kultur av att skilja på sak och person som det faktiskt gäller att värdesätta. Som utrikes- och försvarspolitiker har jag många gånger mötts av förvånande kommentarer av att Sverige representeras av blandade delegationer med politiker från flera läger där ledamöterna lyssnar till argument snarare än att uteslutande ta ära och heder av varandra.

Bakom talmannens rygg på podiet finns i riksdagens kammare en imponerande väv. Ibland brukar jag kalla den textilskapelsen för 101 nyanser av grått då färgerna är dova och mättade. Och så kan vår riksdag också många gånger beskrivas. Det menat som något positivt! Vill man ha eldfängt så blir det parlament där smockor utdelas och folk kastar skor på varandra. Sverige och Norden är just 101 nyanser av grått. Vi lappar och lagar. Vi är pragmatiska. Det erkänns: Inte alltid avvikande och spännande, men ärliga och välmenande. Politiker från många partier vill göra det bättre och enklare. Kontrasten är också tydlig i förhållande till de grovheter som kan frodas på nätet och i kommentarsfälten.

Från talarstolen sa Marianne Berg: ”På min fina T-shirt finns det en väldigt bra bild på vår statsminister Fredrik Reinfeldt – en man som tillsammans med övriga i Alliansen snart har kämpat i åtta år. Historiskt finns det ingen moderat eller någon annan från övriga allianspartier som har varit statsminister längre, och det finns ingen statsminister som har varit yngre än Fredrik Reinfeldt var när han tillträdde sin post 2006. Det säger jag grattis till. Det var bra jobbat!/…/

Trots att jag rent politiskt inte är av samma åsikt som statsministern och hans kamrater finns det ett ’vi’ och några som kan göra skillnad på sak och person – en mycket viktig egenskap i livet.”

Politik handlar om att bryta idéer och uppfattningar med och mot varandra. Men det är också fråga om personliga möten. Det finns möjlighet att lära av varandra. Därför finns det så här på randen till vad som kan bli en tuff valrörelse skäl att bära med sig insikten och förmågan att i politiska sammanhang skilja på sak och person. Det har Marianne Berg visat då hon äntligen stod i talarstolen iförd en Reinfeldt-tröja.

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M), Ängelholm
Ledamot av moderaternas partistyrelse