Händelserna i Ukraina har förändrat Europa. Det går att tala om en tid före Rysslands illegala annektering av Krim och om en efter. Ett nytt säkerhetspolitiskt landskap kan skönjas. Det får självfallet betydelse för det svenska försvaret.
Sverige ska ha ett starkt försvar med hög beredskap och modern materiel som kan möta eventuella kriser och konflikter. Vi behöver en bred politisk uppgörelse om försvaret som håller över tid, med partier som är beredda att betala vad det kostar och axla det ansvar som krävs. Oroväckande är att Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill göra nedskärningar i miljardklassen. Hur ställer sig socialdemokraterna och Stefan Löfven till dessa krav givet utvecklingen i Ukraina?
De senaste åren har S tagit rygg på Alliansen och lagt sig på samma nivå på försvarsanslaget som regeringen. Detta trots ett högt tonläge i debatten. Peter Hultqvist (S) kallade det senaste tillskottet till försvaret för ”en puts i marginalen”. Det har dock inte följts av mer pengar!
I samband med att 2014-års budget behandlades lade MP neddragningsförslag på drygt sju miljarder de närmsta fyra åren och V vill minska med över tre miljarder de kommande tre åren. Miljöpartiet säger nej till nästa generations Jas Gripen och Vänsterpartiet vill skära ner på anslaget för signalspaning och riva upp det samarbete som finns med Natoländerna.
I samband med valet 2010 – då de rödgröna gick fram med ett gemensamt manifest – krävdes minskade försvarsanslag med två miljarder.
Sammantaget är detta bekymmersamt. I en tid när osäkerheten ökar är det viktigt att vi inte bara har en bred överenskommelse om innehållet i försvarspolitiken, vi måste också ha regeringsalternativ som är beredda att betala vad en höjd försvarsförmåga kostar. I dagsläget måste det konstateras att oppositionssidan saknar ett sådant alternativ. Istället är S, V och MP splittrade och saknar svar på vad man tycker gemensamt inom försvarspolitiken. Inget parti kan ensamt bilda regering och därför förtjänar väljarna svar från Stefan Löfven och socialdemokraterna på hur stora försvarsneddragningarna blir med en rödgrön regering.
Alliansregeringen har de senaste åren börjat tillföra mer resurser till försvaret, såväl när det gäller materiel som personal. Sammanlagt är det fråga om cirka 6,5 miljarder extra över en tioårsperiod. Det finns dessutom tydliga öppningar för att vi är beredda att skjuta till ytterligare medel, förutsatt att det går att ordna inom ramen för en ansvarsfull finansiering.
De flesta torde vara överens om att utvecklingen i Ukraina och i landets närområde visar hur viktigt det är att ha ett användbart försvar med hög beredskap. Det är de egenskaperna som är kärnan i alliansregeringens försvarsreform. Införandet av en frivillig personalförsörjning ger oss kompetenta soldater och sjömän i välövade förband som kan hållas samman över tid och kan användas för försvaret av Sverige, i vårt närområde och i internationella insatser. Överbefälhavare Sverker Göranson har den senaste tiden både på debattplats som i Ekots lördagsintervju understrukit vikten av att försvarsreformen fullföljs.
Det är ett viktigt vägval och en tyngdpunktsavvägning mellan kvalitet och kvantitet som måste göras. Det måste handla om förslag som ytterligare stärker försvarets operativa förmåga både på kort och lång sikt. Det kan exempelvis vara fråga om att här och nu förbättra incidentberedskapen och öka antalet flygtimmar. På längre sikt vill vi även utöka antalet nästa generations Jas Gripenplan till 70 stycken, stärka luftvärnet samt stärka vår ubåtsförmåga.
Räknar man samman detta är min bedömning att det kommer att krävas mer resurser än vad som hittills planerats. Vi måste vara beredda att finansiera detta i kommande försvarsbudgetar.
Det är en ny tid vi befinner oss i och det kräver att rätt konklusioner dras. Sverige behöver en bred uppgörelse kring försvaret med partier som också är beredda att ta det ekonomiska ansvar som behövs.
I dag kan tydliga skillnader i synen på pengar till försvaret märkas mellan S å ena sidan och V och MP å den andra. Kommer Stefan Löfven och socialdemokraterna kunna förlika sig med V och MP kring ett gemensamt alternativ ifråga om politik och finansiering inom ett av de viktigaste områdena för en regering: Sveriges försvar.
Hans Wallmark (M)
Försvarsutskottet, Försvarsberedningen
